Tufft läge för Kina

Kinas nya tillväxtmål är det lägsta på 30 år. Ändå råder frågetecken kring hur det ska uppnås, i tider av handels­krig och stagnerande konsumtion. Tvivel finns också huruvida föregående års ekonomiska statistik är korrekt.
Tufft läge för Kina - kina-borsfall-700_binary_6952198.jpg

De senaste årens tillväxtmodell har inte bara skapat en besvärlig skuldsättning på omkring 300 procent. Allt fler pekar även på konsekvenser i form av konstgjord tillväxt.

Michael Pettis, ekonomiprofessor vid Peking University, blev för något årtionde sedan en av de första att på allvar varna för de allvarliga obalanserna i Kinas ekonomi. I ett tal tidigare i mars uppgav Pettis att den kinesiska tillväxten sannolikt bara är hälften så hög som de officiella siffrorna ger vid handen, eftersom dåliga lån ignoreras i ekvationen.

– I de flesta länder är BNP ett mått på output, men i Kina är det ett mått på input. Från systemteori vet vi att output kan användas för att bedöma prestationen i ett system, medan input endast säger något om operatörens målsättningar, säger Pettis.

Han menar att Kina länge har kunnat uppnå de tillväxtsiffror man siktat på, tack vare att lokala myndigheter haft möjlighet att enkelt låna pengar till investeringar som inte nödvändigtvis är produktiva. Detta får enligt Pettis som direkt följd att BNP-tillväxten inte längre är en reflektion av ekonomins underliggande verkliga tillväxt.

Pettis är heller inte ensam om att betvivla Kinas tillväxtsiffror. I början av mars publicerades en uppmärksammad studie av Chang-Tai Hsieh vid The University of Chicago och tre medförfattare från The Chinese University of Hong Kong. Där konstaterades att såväl produktion som investeringar under åren 2008–2016 har överdrivits på ett vis som varje år motsvarar två procentenheter av BNP-tillväxten. Detta har enligt studien resulterat i att ekonomin nu rapporteras vara 16 procent större än vad som egentligen är fallet.

Författarna använde bland annat satellitbilder och fraktdata från järnvägar. De använde även officiell statistik för att närmare undersöka hur momsintäkterna korresponderade med produktionsökningen. Fram till 2007 låg de båda faktorerna i linje, men från och med 2008 uppstod ett gap som sedan har vidgats.

Osäkerheten har speglat av sig på Kinas börser. Under fjolåret gick Shanghais kompositindex sämst i hela världen genom att rasa med 24,6 procent. Under 2019 var det i stället världens bäst presterande index genom att öka med en fjärdedel under årets två första månader.

Michael Pettis menar att den kinesiska marknaden är ”extremt svår” för investerare, på grund av faktorer som brist på tillförlitlig ekonomisk statistik, oklara standarder för bokföring och dålig transparens inom företagsledningarna.

– Som en konsekvens är marknaden högst spekulativ, och styrs främst av förändringar i likviditet och signaler från myndigheterna, säger Pettis, som dock tror att Shanghaibörsen kommer fortsätta stiga under 2019, trots kvarstående volatilitet.

Detta är en kortversion av Tvivelaktig tillväxt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.