Uppstickaren som slår Elekta på fingrarna

Cancervårdaren Elekta sätter stort hopp till sin nya strålkanonmodell när årets största branschmässa i helgen inleds i San Diego. En Affärsvärlden-genomgång av konkurrenssituationen visar dock att Elekta är frånsprungna.
Uppstickaren som slår Elekta på fingrarna - elekta-unity-affarsvarlden-700_binary_6873358.png

För i dagarna fem år sedan, i oktober 2012, presenterade den börsnoterade cancervårdaren Elekta ett överraskande besked. Bolaget meddelade att skulle göra gemensam sak med Healthcare-divisionen inom den nederländska elgiganten Philips. Planerna var att starta ett gemensamt bolag för att bygga en ny typ av linjäraccelerator, de maskiner som i dagligt tal kallas strålkanoner och som används för att behandla cancertumörer. 

Den nya strålkanonmodellen är nu, enligt Elekta, nästan klar. Den är byggd som en kombination av Philips magnetresonanskamera och Elektas strålkanon. Tanken är att läkarna i realtid ska kunna se tumörerna de (eller en dator) skjuter prick på. Utvecklingen anses bidra till att bekämpa cancertumörer eftersom det går att sikta bättre och att strålkanonen därmed kan avfyras med högre energiladdningar, vilket i sin tur kan betyda färre behandlingstillfällen.

”I den nya plattformen förenas teknik för strålbehandling och magnetresonansavbildning (MRI) i ett gemensamt behandlingssystem”, skrev Elekta i pressmeddelandet för fem år sedan.

Projektet byggde på drygt tio års garageforskning av en forskargrupp ansluten till University Medical Center Utrecht i Nederländerna.

Fem år senare är det nu alltså upp till bevis. Och det sker när branschen håller sin största och viktigaste årliga konferens, Astro. I år äger den rum i San Diego från 24 till 27 september.  

Efter att Elekta plöjt ned hundratals miljoner kronor i projektet är det tänkt att den nya maskinen, som Elekta kallar Unity, ska godkännas av amerikanska och europeiska kontrollmyndigheter. Bolaget behöver grönt ljus senast under första halvan av 2018 för att leveranserna ska komma igång under 2018 som planerat. Enligt aktieanalytiker som nyhetsbyrån Direkt talat med kan Unity i november väntas få en CE-märkning, vilket är signalen till att dra igång försäljningen i Europa. En av analytikerna antar att ett klartecken från amerikanska myndigheter kan komma i mars 2018.

– CE-märkningen väntas komma under detta kalenderår (2017) och därefter kommer ett klartecken från FDA, bekräftar bolagets presstalesperson Gert van Santen.

De nya maskinerna uppges ha ett pris kring 8-10 miljoner dollar, motsvarande 64 -80 miljoner kronor, vilket är ungefär dubbelt upp mot Elektas nuvarande toppmodeller. Ett genombrott på marknaden skulle alltså öka marginalerna för Elekta.

Elektachefen Richard Hausmanns uttalade ambition är att ta hem 75 beställningar på Unity -system fram till och med 2019.

Men precis som är fallet med nya bilmodeller finns det kunder som beställer de nya modellerna i förväg, osedda.

Hittills, fram till presentationen av den senaste kvartalsrapporten i augusti, har bolaget fått 16 förhandsbeställningar.

Elektas huvudkonkurrent på marknaden för traditionella linjäracceleratorer är det amerikanska medicinteknikbolaget Varian. Men den här typen av bild-assisterade maskiner finns inte i Varians sortiment.

Istället är det ett annat amerikanskt företag, det lilla Ohio-baserade Viewray, som kommit att bli Elektas främsta utmanare inom området.

Viewray, ett företag som funnits på Nasdaq-börsen i två år, tillverkar och säljer bildstyrda strålkanoner och är inte bara i kapp utan också förbi Elekta. Viewray är, med de flesta mått mätt, en dvärg jämfört med Elekta. Det gäller den totala omsättningen liksom börsvärdet, 2,7 miljarder kronor, att jämföra med Elektas 32 miljarder kronor.

Viewray har, enligt bolaget och annan dokumentation som Affärsvärlden tagit del av, trots sin litenhet tagit hem drygt 20 beställningar från en lång rad sjukhus runt om världen. Bolagets orderstock uppgick vid den senaste kvartalsrapporten till cirka 1,6 miljarder kronor, vilket alltså motsvarar ungefär 20 maskiner.

Viewrays apparater är i drift och används kliniskt varje dag. Viewray fick ett godkännande från det amerikanska läkemedelsverket FDA för sina linjäracceleratorer tidigare i år. Den europeiska CE-stämpeln fick bolaget 2016.

Elektas maskiner får däremot inte köras:

– Inga maskiner får ännu köras kliniskt eftersom maskinerna inte får användas kliniskt innan vi fått en CE-märkning, skriver van Santen i ett mail till Affärsvärlden.

Ett undantag från driftsförbudet är den patientstudie som gjorts i Utrecht och som genomfördes med särskilt tillstånd av nederländska myndigheter.

Enligt Gert van Santen är Viewray Elektas största konkurrent på området men enligt van Santen är Elektas utrustning ändå överlägsen amerikanarnas:

– Viewray är ett litet bolag från Cleveland i Ohio. Det är inte riktigt möjligt att jämföra deras system med vårt. De använder sig av en low-tech MRI  (Magnetröntgenkamera) som gör att deras bildkvalitet äventyras, skriver van Santen till Affärsvärlden.

Men Elekta har än så länge varken CE- eller FDA-godkännande.

I Danmark pågår för närvarande en upphandling av mellan två och fyra strålkanoner av det här slaget men i Sverige och övriga Norden finns än så länge inga bild-assisterade strålkanoner levererade. Akademiska sjukhuset i Uppsala har dock beställt en maskin från Elekta. Det skedde med stor brådska och under visst hemlighetsmakeri vilket Upsala Nya Tidning var först med att berätta i augusti förra året.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.