Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Varför mörkar regeringen?

2011-06-11 07:00

KOMMENTAR. Regeringen bör sluta låta handläggare  med styrelsejobb i statliga företag hemligstämpla kritik mot det egna bolaget. Det är ungefär lika smart som att en fotbollsdomare plockas från hemmalagets supporterklubb.

Ett rutinärende. Undertecknad knappade in namnet på det statliga stödbolaget för fordonsindustrin, Fouriertransform AB, i regeringskansliets  diarium – det register där alla inkommande handlingar noteras. Napp direkt. Ett brev från Volvo Personvagnar-chefen Stefan Jacoby till finansminister Anders Borg där den förre nämner bolagets namn.

En begäran om att få läsa brevet fick avslag. Hemligstämplat av hänsyn till affärssekretess, motiverade finansdepartementets Lars Erik Fredriksson, departementssekreterare vid enheten för statligt ägande.

Så långt inget ovanligt. Bara en reporters vardag – kan tyckas.

Om det inte vore för det faktum att just Fouriertransform är föremålet för granskningen. Och att samme Fredriksson sitter i styrelsen för Fouriertransform.

Dennes dubbla rolluppdrag förefaller, med förlov sagt, som en minst sagt olämplig arbetsordning. Fredriksson kan ju, med alla normala instinkter och arbetsinstruktioner som måttstock, antas ha intresse av att kritik mot det egna bolaget inte blir offentlig – eftersom den skulle kunna skada det bolag han sitter i styrelsen för.

Regeringens man är ju därmed i praktiken jävig – han kan i vart fall misstänkas för att vara jävig, det som i juristsammanhang brukar kallas för delikatessjäv och borde inte ha fattat beslutet. Vad borde han ha gjort i stället? Jo, han borde förstås ha bollat över ärendet på någon annan.

Vi överklagade hemligstämplandet och tre veckor senare, den 19 maj, levererades regeringens beslut, undertecknat av ansvarig minister Peter Norman samt ännu en gång av den ansvarige handläggaren, Lars Erik Fredriksson. Det heter att av hänsyn till affärssekretess så avslår regeringen vår begäran. Formuleringen lyder:

”Eftersom det i offentlighets – och sekretesslagens mening finns aktörer som driver likartad rörelse som bolaget (FTAB) och det kan antas att sådana aktörer gynnas på bolagets bekostnad om vissa uppgifter om bolagets affärs- eller driftsförhållanden lämnas ut gäller sekretess hos Regeringskansliet för dessa uppgifter”.

Så vad var det då som skulle hållas hemligt?

Undertecknad har på annat håll fått ta del av den hemligstämplade kritiken från Volvochefen. Den lyder i översättning från engelskan (Stefan Jacoby är tysk medborgare).:

”Vi har haft ett flertal möten med Fouriertransform men vi har aldrig nått någon överenskommelse med dem. I korta ordalag finner vi villkoren – nu efter den finansiella krisen  - oattraktiva jämfört med kommersiellt tillgängliga alternativ (räntenivåer, krav på delägarskap och inledningsvis väldigt långa processer för att behandla ansökningarna). Vi anser att pengarna som budgeterats av den svenska regeringen kan användas på ett bättre sätt för fordonsindustrin.”

Besk kritik alltså. Statens bolag är både dyrt och dåligt.

Lars Erik Fredrikssons roll som delikatessjävsexponerad och hans uppdrag att sitta på dubbla stolar hade kanske kunnat passera om det skett en gång. Men så är det inte.

Tvärtom tycks traditionen av att sköta hemlighetsmakeriet på finansdepartementet och på samma gång sitta på dubbla stolar, vara satt i system:

Två veckor efter det första brevet damp ett nytt brev ner hos finansdepartementet – den här gången från Hans Svensson, tidigare vd och storägare i det under mars konkursdrabbade börsföretaget Novacast. Största ägare var statliga Fouriertransform.

Åter fick vår begäran om att få ta del av handlingarna avslag. Samme departementssekreterare skrev under beskedet att lämna ut ett tiotal blanka sidor.

Det som den här gången ansågs som hemligt var förre vd:ns kritik mot hur börsbolagets sista dagar hanterades – eller snarare inte    hanterades. Affärsvärlden har tagit del av kritiken som i korthet beskriver ett scenario där kinesiska bilintressen, med flera namngivna bilföretag sades vara intresserade av att lägga ett bud på det skadeskjutna Novacast.

De budplanerna har Fouriertransforms ledning redan avvisat som rykten och önsketänkande. Så varför sekretess? Vilka hemliga affärer finns att skydda i informationen om ett konkursbolag? Hur är det ens möjligt att av hänsyn till affärerna stänga insynen i ett konkursbolag? Det avvisade överklagandet hos regeringen var också denna gång  undertecknat av samme  departementsråd, tillika styrelseledamoten i Fouriertransform.

För en lekman förefaller det ungefär lika smart som att en fotbollsdomare plockas från hemmalagets supporterklubb.

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom