Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Vi har vuxit enormt snabbt”

2019-11-13 18:00

Efter åtta månader presenterar Scandics vd Jens Mathiesen den bästa rapporten i hotellbolagets historia. Nu tilltar konkurrensen, inte minst på hans egna hemmaplan.

Inom den nordiska hotellbranschen har skandinaviskan slagit rot. Scandics vd sedan åtta månader tillbaka är inget språkligt undantag. I sekunden han hälsar står det klart att även han ”snakker” skandinaviska, men till skillnad från sin kortvarige företrädare på vd-posten Even Frydenberg eller den rivaliserande norske hotellmagnaten har Scandics vd, Jens Mathiesen, en tydlig dansk accent.

Denne 50-åring som veckopendlar mellan huset utanför Köpenhamn och hotellrummet vid Humlegården i centrala Stockholm har nyligen presenterat Scandics tredje kvartalsrapport som är hotelloperatörens bästa sedan återvändandet till Stockholmsbörsen för snart fyra år sedan. ”Förbättrad försäljningstillväxt i kombination med ökad kostnadseffektivitet innebär att vi kan redovisa vårt bästa kvartalsresultat någonsin”, fastslog Mathiesen i rapporten som följdes av börsrusning. Hotellbolagets justerade ebitda-resultat på 823 miljoner kronor för kvartalet var högre än väntat och bättre än fjolåret. Därtill ökade lönsamheten för hela kedjan – kvartalets justerade ebitda-marginal på 15,8 procent är klart över hotelloperatörens långsiktiga finansiella mål om en genomsnittlig marginal på minst 11 procent över en hel konjunkturcykel.

Man drog också in mer pengar per tillgängligt hotellrum, och hade även fler rum att hyra ut efter att, i augusti, ha öppnat ett nytt hotell i centrala Köpenhamn. I branschen används måttet revpar: intäkt per tillgängligt rum – ett snitt som varierar stort mellan olika marknader men som i sin helhet steg med 5,4 procent för kedjan. Snittintäkten för Scandics 52 700 hotellrum i Norge, Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och Polen landade på 807 kronor denna sensommar – årets tredje kvartal.

– Vi har lyckats med flera initiativ som vi tidigare satte i gång. Vi har vuxit enormt snabbt. När jag kom för elva år sedan fanns det 130 hotell. Nu finns 270 stycken, säger Jens Mathiesen.

Varje nytt hotell som Scandic öppnar är dessutom större med många fler rum än när Mathiesen började. Några av de nya hotellen är rekordstora på cirka 600 rum, och det relativt nya hotell vi sitter i nu, Continental mitt emot Centralstationen i Stockholm, har 400 rum. Kapaciteten tar inte slut där, eftersom dagens hotell har mer kapacitet för andra än övernattande gäster med öppna ytor i lobbyn, kaféer, restauranger och barer. I det största konferensrummet här ryms exempelvis 500 personer, och att prioritera verksamheter utanför den traditionella hotellverksamheten samt att fokusera på enskilda enheter är centralt för Scandic, säger Mathiesen.

– Vi har påbörjat ett antal åtgärder för att stärka lönsamhet och kassaflöde. Vi ser till exempel potential att förbättra lönsamheten för vår restaurang- och konferensverksamhet, där vi ser över driftformer och kunderbjudanden över hela verksamheten.

Den forna motorvägshotellkedjan slog upp portarna första gången i Laxå 1963, då med skrytiga hotellmoderniteter som tv på rummet och inomhuspool. I dag finns över 70 procent av Scandics hotell i städerna. Tron på att växa för en slags urban resenär genom att etablera sig i större städer och längs infrastrukturella knutpunkter, som flygplatser, har blivit legio inom bolaget.

Konkurrensen från Nordic Choice och andra aktörer är tuff. Då är det inte så dumt att som Jens Mathiesen ha varit Scandics landschef för en hård marknad som Danmark. I Köpenhamn ökar antalet hotellrum kraftigt; inom två år blir det 40 procent fler – ett faktum som innebär att Köpenhamn som enda nordiska huvudstad visar upp minskade intäkter per ledigt rum, en negativ trend för revpar.

För ett år sedan öppnade Scandic ett storhotell i Kødbyen, Köpenhamn, med 370 hotellrum och en hotellyta på cirka 15 500 kvadratmeter, varav cirka 2 100 kvadratmeter utgör mötes- och restaurangytor. Petter Stordalen har återvänt till staden med buller och bång och öppnar nästa år ett hotell med lika många rum när han gör om Danmarks huvudpostkontor. Den lokala konkurrensen i staden är annars fragmenterad och består bland annat av flera fastighetsbolag som senare börjat bedriva hotell. Därtill finns lokala aktörer som familjen Arp-Hansen med flera hotell mitt i Köpenhamn.

Efter att ha gjort en ganska spikrak karriär på biluthyrningsbolaget Avis började Jens Mathiesen på Stordalens Choicekedja och stannade där i fyra år. Nu är de rivaler och slåss om samma lägen i de stora nordiska huvudstäderna. Hur är då relationen till Stordalen?

– Jag vet inte om vi är vänner, men vi är inte ovänner. Men man ska komma ihåg att det är längesedan jag jobbade med Choice. Petter gillar inte när vi vinner över honom som vi gjort i Åhus och jag gillar inte när han vinner över mig som han gjorde med ett flygplatshotell i Finland.

Men Köpenhamns 8 000 nya rum (där Scandic sammanlagt står för 2 000 rum) på en marknad som just nu har 18 500 rum är ingenting som bekymrar Jens Mathiesen. Han är säker på sin sak:

– Vi etablerar stora lönsamma hotell i Köpenhamn.

Att öppna nya hotell är inte gratis. Scandic äger inga egna fastigheter, utan har tillsammans med fastighetsbolag utarbetat en flexibel hyresmodell där hyran går upp i goda tider och vice versa. Genom att inte själv äga fastigheten utan ”bara” interiören, varumärket och driften blir kostnaden för ett nytt hotell mellan 30 och 200 miljoner kronor för Scandic. Den mest långvariga relationen är med hotellfastighetsbolaget Pandox som likt Scandic även har andra samarbetspartner, inte minst på den tyska marknaden, där Jens Mathiesen gärna vill in. Stör han sig på att parhästen har hittat nya kompisar som de etablerar hotell med? Han skrattar till. Jo, det är klart, medger Mathiesen, att både han och Anders Nissen, vd för Pandox, då och då frågar varandra: ”Varför ringde du inte mig?”

Men så är också spelets regler.

– Jag talar med Anders varannan vecka. Och vi har ju gjort fantastiska saker tillsammans, som när vi gemensamt upprustade hotell för 1,6 miljarder kronor.

Scandics förre vd Even Frydenberg fick gå på grund av ”ledarskapsproblem”. Bolaget har på mindre än fyra år på börsen gjort tre vd-byten – varför ser det ut så?

– Det var inte en stor ”surprise” att Frank Fiskars slutade. Han tog ett initiativ att köpa ut Scandic från Hilton och lämnade efter det, sedan kom han tillbaka för att börsnotera Scandic. När han lämnade var det inte för att bli vd på annat bolag. Sedan kom Even, men han kom från Marriott, och när jag kom önskade man från styrelsens sida att få in någon som kände bolaget bättre inifrån. Jag har jobbat länge med Scandic-kulturen och den är väldigt stark.

Inom näringslivet sägs det ibland att danska företag är mer hierarkiska än svenska. Det är dock ingenting som Mathiesen känner igen.

– Den typen av hierarki förstår jag mig inte på. Det arbetar 18 000 personer på Scandic. De måste var och en fatta beslut varje dag. Om det är något jag inte gillar är det när en anställd säger: ”Jag ska fråga min chef.” Men om man tittar på de fyra olika länderna är det olika kulturer. Danmark är en historisk handelsnation, inte en gammal industrination som Sverige, och vi är bra på att komma överens med motparter. Jag vill inte säga att man inte är lika snabb i Sverige, men jag tror att det är bra att mixa konsensus med snabba beslut. De två kulturerna känns som en väldigt stark mix.

Tillväxten i hotellportföljen är på 10,6 procent de kommande åren. Samtidigt är det alltså sagt att olönsamma hotell ska bort.

– Vi fokuserar på underperformers. Antalet hotell som tappar pengar är väldigt få, under tio stycken. Men vi har flera med låg marginal och låg omsättning och här finns flera stycken som vi arbetar med att förbättra, bland annat genom att förhandla med hyresvärdar.

Skulle det kunna vara så att fem av Stockholms innerstadshotell i realiteten lyfter kedjans andra hotell när det gäller snittpris och lönsamhet? Det är inte osannolikt, men vilka hotell som är mest lönsamma och var de ligger är inte offentligt.

– En tydlig sak som går igen i de som är lönsamma är att ju mer man är i de större städerna, desto högre beläggning har man och desto mer lönsamma är man. Detta gäller även om hyrorna är högre. Men när man kommer ut på små orter är beläggningen inte så hög.

De nordiska marknaderna skiljer sig åt, dels vad gäller ägarstruktur men framför allt gästerna. Norge har stor andel inhemsk turism, Finland får mer internationell trafik, inte minst på grund av flygbolaget Finnair som inte bara flyger nordbor till Asien utan även flyger asiater till Norden. Både Stockholm och Köpenhamn har en större andel internationella gäster. Den senare är också den nordiska stad som i särklass har, och bedöms kommer att ha, mest internationell trafik. Medan Scandic växte i Norge genom förvärvet av hotellkedjan Rica och i Finland genom köpet av hotellkedjan Restel har man vuxit mer organiskt på andra marknader. Det är för övrigt ur Restelportföljen som Scandic nu fasar ut fyra enheter som inte anses vara tillräckligt lönsamma eller skulle kosta för mycket att renovera. Men samtidigt ökar de närvaron genom att etablera storhotell i centrala Helsingfors.

För att få upp marginalerna handlar det förstås om att kunna maximera priserna och hålla nere utgifterna – men viktigast av allt, enligt Mathiesen, är att lyckas fylla rummen under lågsäsonger och det är framför allt det som Scandic har förbättrat.

– Det rör sig om 52 700 hotellrum som ska fyllas 365 dagar om året, det blir många gäster.

Jens Mathiesen om:

… framtiden

”Då ska det bli mer på den tyska marknaden. Vi har bland annat ett hotell i Hamburg, två i Berlin och ett i Frankfurt. Vi kommer under de kommande åren öppna nya hotell i både Frankfurt och München. Vi kommer att växa i Tyskland men då ska det vara bra lägen. Just nu är det många internationella kedjor som växer där. Jag skulle gärna ha haft 50 hotell i Tyskland men det är det också andra som vill.”

… en recession kommer

”Jag var med under finanskrisen 2008, men vi har en modell i Scandic. Om vår omsättning går ner med 10–5 procent så spar vi en del på hyran. Vi kan justera upp och ner. Ska vi städa x antal färre rum så gör vi det Jag hoppas inte att det bli recession men skulle det bli negativ tillväxt skulle vi snabbt anpassa kostnaderna.

… risken för arbetskraftsbrist

”Att arbetskraft är en så viktig resurs som det är. Jag är orolig för att vi blir för nationellt fokuserade. Vi har medarbetare som kommer från mer än hundra olika länder. Det som är viktigt för mig är att man ska vara serviceintresserad och jag är bekymrad över om vi som bransch kommer lyckas få den arbetskraft vi behöver.”

En hat-kärleks­historia

Det som hotellbolagen oftast vill få hjälp med från så kallade online travel agencies, OTA:er – som Booking, Hotels.com och Expedia, numera även Google – är långväga resenärer. Men det som hotell inte vill bjussa på är provision för inhemska turister. Där vill man inte att 10–20 procent av rumsintäkterna ska försvinna till en onödig inkastarprovision. Att bygga ett starkt varumärke så att kunderna hittar till hotellens hemsida är därför centralt.

”Man ska komma ihåg att OTA:er är våra samarbetspartner! Det är också helt frivilligt för oss om vi ska jobba med dem eller inte. Vi har ett bra samarbete med dem och de är bra på att hitta gäster där vi själva inte når ut. Men jag blir ledsen om jag ser att en nordisk resenär bokar sitt hotellrum via dem.”

Mindre än 20 procent av Scandics bokningar kommer numera från OTA:er.

”Det som är the main topic är att hotellen vill kunna styra priserna mot exempelvis vissa grupper, att kunna ha riktade specialerbjudanden.”

Grundkonflikten mellan OTA:er och hotellbranschen – som faktiskt har utspelat sig i olika domstolsprocesser runt om i världen – handlar i princip om frihet i prissättning för enskilda hotell och kedjor. I förhandlingarna med OTA:er är det centralt att vara en stor aktör för att kunna påverka.

”Vi hamnade i en tvist med en av de globala jättarna (Expedia). Vi tyckte att de var för dyra och avslutade samarbetet. Därmed tackade vi nej till ett ganska stort årligt belopp. Men de kom faktiskt tillbaka med en bättre deal ett år senare.”

Helene Rothstein

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom