Vice riksbankschef öppnar för ränteintervall

Man ska vara försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken och en flexibel inflationsmålspolitik är bäst även framöver. Det betyder dock inte nödvändigtvis att allt måste vara exakt som det är i dag. Det uppger Per Jansson, medlem i Riksbankens direktion, på torsdagen.

Samtidigt uppger han att vissa förbättringar bör övervägas seriöst, såsom att målvariabeln KPI-inflationen kan ersättas med KPIF- eller HIKP-inflationen. Vidare kan man överväga att återinföra ett toleransintervall.

”Det är viktigt att vi tänker noga efter innan vi gör mer genomgripande förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken. Att riva ett ramverk kan göras på mycket kort tid men att bygga upp det tar lång tid och är oftast förknippat med betydande anpassningskostnader”, säger Per Jansson.

Ledamoten uppger att Riksbanken regelmässigt har låtit andra inflationsindex än KPI vägleda de penningpolitiska besluten, då stora ränterörelser gör att KPI-inflationen under långa perioder kan ligga relativt långt från två procent.

”Aktörerna i ekonomin kan då börja ifrågasätta om Riksbanken verkligen försöker stabilisera KPI-inflationen kring målet. Kraftiga och långvariga variationer i KPI kan också leda till att missvisande bilder sprids om det egentliga inflationstrycket i Sverige och till att lönebildningen försvåras”, säger Jansson.

Därför är det en möjlighet att låta ett inflationsmått där ränteförändringar inte har så stort direkt genomslag inte bara utgöra styrvariabel utan även målvariabel, enligt direktionsmedlemmen.

Det tidigare toleransintervallet för inflationsmålet togs bort med motiveringen att det fanns en stor förståelse för att penningpolitiken bedrivs under betydande osäkerhet och att Riksbanken inte kan finjustera ekonomin och inflationen.

”Men att så är fallet är förmodligen något som man kan behöva påminna om mer eller mindre hela tiden. Därför finns det skäl att fundera på om det svenska penningpolitiska ramverket återigen bör kompletteras med någon form av intervall”, säger Jansson.

Om diskussionen framöver kommer leda till att det är lämpligt att göra förändringar inom dessa områden anses det inte innebära några helt omvälvande konsekvenser för det penningpolitiska ramverket.

”Det skulle snarare handla om anpassningar och förbättringar som väl ryms inom ramen för den flexibla inflationsmålspolitiken”, fortsätter Jansson.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.