Vice riksbankschefen vill se ytterligare bankkrav

”Tanken bakom det nuvarande kapitaltäckningsregelverket har varit att det ska vara riskkänsligt och utgå från bankers egna bedömningar. Grundtanken är god men det räcker inte”, skriver Kerstin af Jochnick på Dagens Industris debattsida i en replik till ett debattinlägg från Bankföreningen strax före jul.

Riksbanksföreträdaren anser att risker är svåra att uppskatta i förväg och att det därför är viktigt att man räknar på flera olika sätt.

”Det svenska banksystemet är sårbart då det är koncentrerat till några få banker som alla är beroende av utländsk marknadsfinansiering, samtidigt som banksystemet är stort i förhållande till svensk ekonomi. Det finns därför goda skäl för Sverige att precis som andra länder med stora banker som USA, Storbritannien, Nederländerna och Schweiz ställa både höga och flera olika kapitalkrav på banksystemet”, argumenterar af Jochnick.

Bankföreningen anser att svenska banker är väl kapitaliserade i en internationell jämförelse, noterar hon och tillägger att man då avser det riskvägda måttet som i stor utsträckning räknas fram genom bankernas egna modeller.

Om man väljer att titta på bankernas kapital i förhållande till hela balansräkningen så är det däremot i stort sett detsamma sedan slutet av finanskrisen, och svenska banker kommer då ganska långt ned i en internationell jämförelse, enligt Kerstin av Jochnick.

Globalt väntas det utifrån Baselkommitténs regler införas ett minimikrav på 3 procents bruttosoliditet. I Sverige har Riksbankens ordförande Stefan Ingves tidigare argumenterat för att det bör införas ett bruttosoliditetskrav på 5 procent för svenska banker efter en infasningsperiod där kravet först sätts till 4 procent.

I höstas rapporterades det att Schweiz regering kommer att kräva att landets största banker har en bruttosoliditet på minst 5 procent.

nullnull