Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Vindkraftsdirektörn som tror på kärnkraft

2011-05-18 07:58

Vd:n för Arise Windpower avslöjar i en lång intervju med Affärsvärldens Calle Froste att han förespråkar kärnkraft.

Peter Nygren, vd för Arise Windpower, ett av Sveriges största vindkraftbolag, sticker ut hakan. I en intervju med Affärsvärlden avslöjar börsbolagsvd:n att han förespråkar kärnkraft men att den ska vara statligt ägd och drivas utan vinstintresse. Tidigare tyckte han vindkraft var ”skräp” men själv kallar han nu vindkraftmotståndare för rabiata. Och han lovar att aldrig göra en nyemission till lägre kurs än vad som gällde vid nyintroduktionen förra våren.
 
Ärligt talat, Peter Nygren, vd för Arise Windpower som presenterade en första kvartalsvinst genom tiderna i förra veckan. Det har varit svaga vindar de senaste två veckorna?

- Det har varit vindstilla. Det har inte blåst alls. Men på ostkusten har det varit bra. Det är konstigt det här. Vindkraftsparker som vi trodde skulle gå väldigt dåligt, som vi har byggt billigt för att få lönsamhet har gått bra och tvärtom. På ostkusten, i Mönsterås har vi trott att det skulle vara dåligt men det har blåst enormt bra den sista månaderna.
 
Det blev inte som ni tänkte er?
- Nej. I det här fallet vart det bättre men det kan ju vara på kort sikt.
 
Vad finns att säga om kvartalsrapporten?
- Ja vi gjorde ett litet svagt plus på 13 miljoner styvt då. Det första någonsin. Intäkterna vart som vi hade tänkt oss, och så har vi tecknat nya låneavtal och så har vi tecknat det här Jädraåsprojektet, i Ockelbo nära där prinsen kommer ifrån.
 
Men ni har inte finansieringen ännu?
- Nej, vi har pengar till hälften. Det är lagom att bygga hälften. Så vi tittar på att sälja av halva projektet till en partner.
 
Vilken typ av partner? Ett annat elbolag?

- Det kan det vara men det kan också vara en infrastrukturfond eller en renewable-fond. Så vi hoppas kunna stänga det här till sommaren och byggstarta i augusti. Om det går som tänkt. Men det vet man ju aldrig. Det är på tre miljarder kronor. Och det skulle ge oss ungefär 100 megawatt i den parken.
 
Och då skulle ni ha ungefär dubbelt så mycket elproduktion som ni har idag?
- Just det.
 
Kapitalkrävande?

- Det har vi eget kapital till. Vi har eget kapital till att bygga 260 megawatt varav 136 redan är i drift eller under byggnation. Dessa 136 MW beräknas ge 350 GWh el på ett helår givet någorlunda normala vindar. Med 260 MW i drift räknar vi med att producera ca 750 GWh per år. Vi räknar med intäkter på 75 öre per kwh vilket betyder drygt en halv miljard i omsättning.
 
Hur många verk har ni?
- Vi har 64 verk i drift eller under byggnation och hoppas kunna byggstarta ett 50-tal till under året. Och då ska vi kunna omsätta en 500 miljoner på årsbasis 2013 om priset är 750 (kr per Mwh) och det blåser normalt och nå en rörelsemarginal (ebita) på kanske 82 till 84 procent.

Blåser normalt?
- Det är information som baseras på mätningar i Danmark, verklig elproduktion från 1000-tals verk.
 
Så när du säger att det blåser normalt så menar du att det blåser normalt i Danmark?

- Ja, så kan man säga.
 
Hur mycket blåste det förra året?
- 16 procent mindre än ett normalår – det lägsta på 30 år.
Sedan mätningarna i Danmark inleddes?
- Ja, just det.
 
Det har att göra med de kalla vintrarna?
- Ja, det hänger ihop. Om det parkerar ett högtryck med kalluft från Sibirien över Norden så blåser det mindre.
 
Annars kommer det lågtryck får Atlanten med friska vindar?
- Men nu kom kalluft från norr och öster i stället men då var de här snurrorna på ostkusten bra.
 
Är det något som överraskar dig i rapporten ett år efter börsnoteringen?
- Nej. Vi har gjort precis vad vi lovat. Både vad gäller utbyggnad, erhållna priser, alltså intäkter, finansiering och investeringskostnader på vinkraftverken. Vi indikerade en kostnad på 15 miljoner kronor i investering per installerad MW. Nu är siffran 14,8. Verken har också blivit mer effektiva med större rotorer och högre torn.Våra största anläggningar sveper av en yta motsvarande en fotbollsplan med sina vingar.
 
Vad kostar kraftverken att få på plats?
- De nya handlar om 28 miljoner kronor där 70 procent är maskinen.
Installationen, sköter ni den själva?
- Delvis, Vi har en egen kran.
Blåser det alltid mer på högre höjd?
- Ja. Det handlar om en exponentiell ökning av energiinnehållet. Ökar man tornhöjden med 20 procent ökar också elproduktionen med ungefär lika många procentenheter. Ett verk med 120 meters navhöjd producerar därför cirka 20 procent mer el än ett verk på 100 meter.

Vad säger grannarna om att få en 200 meter hög anläggning att stirra på?
- Är det högre än 150 meter måste man ha en blinkande lampa på toppen. Det är ganska starkt så en del upplever det som störande.
  
Hur går det att få tillstånd?
- Vi har svårt att få tillstånd. Det kommunala vetot ställer till det. Det är väldigt stökigt. Man borde nöja sig med de här översiktsplanerna. Man har ju tagit kommunala planer på var vindkraft ska vara och det borde räcka med det. Håller man sig där borde man få tillstånd lokalt.
 
Några ändringar i strategin av det skälet?
 
- Vi tittat lite grann på större projekt och då finns de längre norrut.
 
Annars är ni i södra Sverige?
- Ja, vi har väldigt mycket mark men det går tyvärr lite för sakta.
 
Men nu siktar ni norröver?
- För enstaka byggprojekt.
 
Varför är det svårare att få tillstånd nu?
- Det handlar mycket om landskapsbygdens bevarande (Föreningen svenskt landskapsskydd). De har organiserat bra och mer och mer attackerat kommuner så att lokalpolitiker blir rädda. De skapar osäkerhet och kan fördröja allt, vilket är syftet.
 
Är det så att vindkraft kan tvingas på en mark?
- Nej. Markägaren måste godkänna. Vi arrenderar ju marken. De tjänar ungefär 3 miljoner per vindkraftverk på 20 år. Så markvärdet fördubblas med vindkraftverk. Det finns inga bevis för att markvärdet skulle sjunka.
 
Tre miljoner kronor. Är det något som ni och konkurrenterna på O2 och Eolus har kommit överens om?
- Nej, det är en nivå som har satt sig. Man utgår från 4 procent av intäkterna. Men sedan försöker vi få till stånd ett fördelningsavtal med grannarna.
 
Vilka fördelar ger det?

- Om en markägare delar med sig blir det inte så surt i jaktlaget. Och för vår del går det snabbare – det blir inga överklaganden.
 
 Du bygger och driver vindkraftverk, ett elverk kort sagt. Hur skiljer sig er affärsmodell från Eolus?

- De säljer av mjölkkon hela tiden. Och vi behåller mjölkkon.
 
De har en fördel. De har projekterat och byggt fler snurror?
- Vi har gjort 64 på två år. De har gjort ett par hundra på 10-15 år. Det här (Arise) är en tillväxtaktie om något
 
Men hur mycket kan ni själva bygga?  Ni lär behöva kapital igen?
- Vi har pengar för att bygga 260 megawatt.
 
Och sedan?
- Då bygger vi vidare? Vi tänkte så här att när vi omstrukturerar investeringarna och att ha mindre egenkapital i varje park. Om man tänker sig en grön obligation, kanske en femårig – det är en möjlighet. Målet är att inte göra en massa nyemissioner – vi försöker undvika det i det längsta.
 
Varför?
- Vi kan ju inte göra en emission till en kurs under nyemissionskursen.
55 kronor, varför inte?
- Det går inte.

Andra har gjort det och ni dagarna är er börskurs kring 45 kronor?
- Det gör inte vi. Vi är inte tvingade – det handlar ju om att sätta in pengarna i nya parker. När vi omsätter 500 miljoner kronor har vi ett starkt kassaflöde – vi räknar heller inte med att betala skatt på många år då verken kan skrivas av skattemässigt. Då tjänar vi ungefär 150 miljoner kronor före skatt.
 
Vad händer med dem som säljer sin ko då?
- De måste ju föda upp en ny kalv och hoppas att någon köper den kon så att folk inte börjar äta grisar eller höns istället. Det är så att köparna till sådana här verk i många fall får skattefrihet eftersom det finns en regel som säger att de som använder el i sitt eget bolag får ytterligare elskatterabatt på 28 öre per kWh. Det vill till att finansen inte tar bort det stödet med ett penndrag.
 
Det kan ske med certifikaten också?
- Nej, där råder politisk konsensus.
 
Får ni sällskap av O2 på börsen snart?
- Hoppas det. Det vore bra att få någon att jämföras med.
 
Är vindkraftverk vackra?
- Jag var på SCA förut och tyckte att vinkraft var skräp. Bra miljömässigt men förskräckligt dyrt. Men med de här nya verken så om man bygger på rätt sätt är de billigare än kärnkraft och kolkondens och all ny kraft.
Och då tycker jag att till rätt pris och om de samtidigt är bra för miljön. Varför inte?
 
Men är de vackra?
-          Jag bor i Motala med 50 verk på slätten utanför. Jag tycker inte det stör.
 
Inget svar alltså. Vad säger dina vänner om saken då?
-          Där jag bor hör vi inget av den kritik man hör i Halmstad och runt därikring där vi har vårt huvudkontor.
För där är det motstånd?
-           Ja, till exempel i Laholm och Hishult. Där är de helt tokiga. Men det har att göra med pengar också. De som inget får blir rabiat emot.
 
Har du förståelse för dem som inte vill ha vindkraft?
 
-          Ja, det har jag men det är det allmännas nytta gentemot den enskildes.
Det råder överkapacitet i vindgeneratorbranschen. Hur påverkar det er?
-          Vi får billigare verk och vi får dem snabbare.
Hur mycket billigare?
-          Vi får snarare bättre verk för samma pris. Ett 13 procent mer effektivt verk för samma pris jämfört med förra året. Men jämför du med för två år sedan har priset fallit 20 till 25 procent där hälften beror på den starkare kronan.
 
Kineser och indier har vuxit sig stora. Har ni prövat dem?

- Kineserna har börjat sälja här i Sverige, men nej. Vi kommer inte att göra det heller.
 
Varför?
- De har ingen organisation för service. Det är svårt att veta vad garantierna är värda. Det är svårt
att se igenom balansräkningarna så det går inte att få finansiering. Men sedan kommer koreanerna, som Mitsubishi och Hyundai, och då börjar det bli intressant. Ge dem två år till och vi kommer antagligen att köpa av koreanerna.

Hur stora kan kraftverken bli?
- Idealt är nog 120 meter i navhöjd.
 
Det är ju som att säga att utvecklingen tar slut nu?
- Det krävs nya material i vingar och torn men det största i världen? 160 meter i navhöjd och 10 megawatt vet jag finns.

Fem gånger mer effekt än vad era största har?
 - Ja. Men det är inte säkert att det är rätt väg att gå. Det är inte säkert att det är det bästa så vi tänker nog gå ner i effekt.
 
Har ni en uthållig vinst nu?

- Det ska vara vinst i år. Det är definitivt uthålligt. Absolut.
 
Om du ser tio år framåt  i tiden. Hur ser bolaget ut då?
- Då finns vi antagligen i andra länder, kanske i Norge och Storbritannien och sedan sysslar vi kanske med transmission. Bygger man elkablar för export är det väldigt lönsamt om fem sex år. Det är också ett sätt att skydda våra investeringar så att man inte låser in kraft på billiga prisnivåer.

Vad skissar ni på?
- Det beror lite på hur det utvecklas. Men får du ett system att transittera grön el mellan länder. Vi har gjort en studie på en kabel som går till England och till Tyskland. Men det är inte säkert att just vi bygger den – det handlar om enorma pengar.

Ni bygger på land  - inte till sjöss?
- De studier jag har sett på havsbaserat visar att det kostar 50 procent mer. Vi har (på land) en break even på 40 öre per kWh. Till havs handlar det om 60 öre.

Vad säger du till dem som menar att vindel inte går att lita på och inte kan ersätta kärnkraft eftersom det inte blåser när det är som kallast?
- Det är ganska roligt det där argumentet. Våra verk går 6000 timmar på ett år, det vill säga styvt 70 procent av tiden går kraftverken. De svenska kärnkraftverken gick förra året 64 procent av tiden.

Hur är det: På SCA var du för kärnkraft. Förespråkar du fortfarande kärnkraft?
- Jag har inget emot kärnkraft om den drivs säkert, helst i statlig regi och utan vinstintressen.

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom