Ekonomer ser ljusning på bostadsmarknaden

Detta eftersom effekten av lägre räntor väger tyngre än en försvagad konjunktur. Flera banker ser nu en ändrad riskbild, med ökad sannolikhet för stigande bostadspriser.

”Vi har sett vissa svaghetstecken från arbetsmarknaden, vilket är en riskfaktor för bostadsmarknaden, men en stundande lågkonjunktur cementerar samtidigt bara de låga räntorna. Jag tror också att det är en viktigare faktor. Det som hänt i ekonomin under sommaren kan därmed, lite paradoxalt, nog vara positivt för bostadspriserna”, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till Direkt.

Han jämför med finanskrisen, som var en rejäl smäll för den svenska ekonomin med sjunkande sysselsättning och stigande arbetslöshet, men som samtidigt fick räntorna att falla kraftigt. Detta gjorde att bostadspriserna steg kraftigt under finanskrisåret 2009, vilket faktiskt är det starkaste året hittills i Valueguards boprisstatistik, som sträcker sig tillbaka till 2005.

”Och då hade vi en väldigt kraftig ekonomisk sättning. Ingen förutser någon liknande nedgång i dag”, säger han.

Men räntorna kan väl inte sjunka lika mycket nu som de gjorde då?

”Jag tror att själva räntenivån är det viktigaste för bostadspriserna, inte ränteförändringen. Men eftersom skulderna är högre nu är även små ränteförändringar viktigare i dag. Bara hushållen uppfattar att det låga ränteläget är här för att stanna skulle kunna få upp bostadspriserna lite”, säger han.

Swedbanks prognos är fortsatt stabila bostadspriser, ”men nu ser vi snarast lite uppåttendenser”.

Nordea talar om en ”ljusning på bostadsmarknaden” efter att räntorna sjunkit och ser ut att förbli låga under en lång tid framöver.

”Lägre räntor väger tyngre än en svagare konjunktur. Det kan såklart bli annorlunda om det skulle bli en väldigt stor kris, men med den konjunkturavmattning vi nu ser framför oss väger räntenedgången över. Mycket talar nu för att vi kommer att ha lägre räntor under lång tid framöver och med tanke på den höga skuldsättningen får också en ganska liten ränteförändring stor effekt på bostadspriserna”, säger seniorekonom Susanne Spector till Nyhetsbyrån Direkt.

Hon säger att den globala nedgång som slagit mot tillverkningsindustrin i många länder också påverkat Sverige, men att det är relativt få som är anställda inom industrin, vilket begränsar effekten på bostadsmarknaden.

”Dessutom verkar utbudet ha toppat, vilket borde ge ett visst stöd till bostadspriserna. Vår prognos är stabila priser, men riskbilden har tiltat över mot uppsidan. Det är mer troligt att priserna stiger i närtid än att vi för en ny nedgång”, säger hon.

Även Erik Olsson Fastighetsförmedling bedömer att den senaste tidens utveckling ger stöd åt bostadspriserna.

”Netto är det som hänt i ekonomin nog positivt för bostadspriserna. Ekonomin och sysselsättningen är fortsatt ganska stark samtidigt som en lång tid av extremt låga räntor har gjort att räntekänsligheten ökat. Så länge som det inte blir någon direkt lågkonjunktur, utan en avmattning, är det bättre för bostadspriserna med en stagnerande ekonomi om det minskar risken för räntehöjningar”, säger Erik Olsson, grundare av Erik Olsson Fastighetsförmedling, till Direkt.

Han påpekar samtidigt att politikerna nu kan se en ny chans att trappa ned ränteavdraget, när räntorna ser ut att förbli låga. Han bedömer att det kommer att vara del av finansieringen av slopad ränta på reavinstuppskov, vilket är en av överenskommelserna i 73-punktsprogrammet.

”Det är ganska osannolikt att man tar bort kostnaden för reavinstuppskov som en isolerad åtgärd, förmodligen kommer man att peta i avdragsrätten för räntor samtidigt. Det fönster man trodde stängts för att räntorna var på väg upp har helt plötsligt blåst upp igen. Därför menar vi att den politiska risken är ganska stor. En minskad avdragsrätt får samma effekt som en räntehöjning”, säger Erik Olsson.

Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl tycker inte att man ska ropa hej ännu när det gäller den svenska bostadsmarknaden.

”Det är fortsatt den enskilt största inhemska risken. Vad händer till exempel om vi skulle få en avtalslös brexit? Det kommer vidare att färdigställas mycket nyproduktion framöver och det är också möjligt att det blir turbulent och att riskpremierna går upp. Det är inte bara reporäntan som påverkar lånekostnaderna”, säger hon.