Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Riksbankens analys: Bopriserna ska ner

2012-06-01 09:38
Foto: Scanpix, montage

Svenska bostadspriser steg i början av 2012, men de väntas sjunka i "måttlig takt" under resten av 2012.

Det framgår av Riksbankens finansiella stabilitetsrapport som publicerades på fredagen.

"En anledning till detta är att tillväxten i euroområdet och i den svenska ekonomin väntas försvagas under 2012, vilket påverkar sysselsättningen och hushållens inkomster negativt. Dessutom finns det inte mycket som tyder på att bankerna kommer att bli mindre försiktiga i sin kreditgivning och styrräntan är redan förhållandevis låg", skriver Riksbanken.

Samtidigt saknas inte tecken på att bostadspriserna kan fortsätta att stiga.

"Antalet nyproducerade bostäder har minskat och sannolikt kommer det att dröja innan byggandet ökar. Därtill har andelen hushåll som tror att bostadspriserna kommer att öka under det kommande året stigit snabbt. Under de första månaderna av 2012 har hushållen även blivit mer positiva både vad gäller den egna och den svenska ekonomin. Även mäklare tror att bostadspriserna kommer att stiga framöver", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar vidare att hushållens upplåning ökade i en långsammare takt i början av 2012 jämfört med tidigare år, vilket sannolikt främst beror på att bolåneräntorna har stigit och att bolånetaket lett till mer återhållsam kreditgivning.

Bolånetaket har också bidragit till att hushållens belåningsgrad har minskat för första gången sedan början av 2000-talet, och bolånetaket har "troligtvis" även påverkat bostadspriserna.

Riksbanken konstaterar att användningen av blancolån har ökat "något" efter införandet av bolånetaket, men det sker från låga nivåer och inget tyder på att bostadsköpare i någon större utsträckning har utnyttjat blancolån för att kringgå bolånetaket.

"Att blancolånen inte ökat mer kan förklaras av att bankerna numera ställer högre krav än tidigare på låntagare som vill använda blancolån för att finansiera belåningen över 85 procent av bostadens värde. Dessutom är blancolån vanligtvis förknippade med ett amorteringskrav och en högre ränta än för ett vanligt bostadslån", skriver Riksbanken.

Enligt Riksbanken fortsätter "troligtvis" hushållens upplåning att växa långsammare under 2012.

"Även om styrräntan väntas vara förhållandevis låg framöver är det troligt att bolånetaket och en återhållsam kreditgivning från bankerna fortsätter att bromsa tillväxten i upplåningen. Då väntas även hushållens räntekostnader plana ut", skriver Riksbanken.

Enligt Riksbanken kan fundamentala faktorer, som inkomstökningar, låga realräntor, sänkta skatter och brist på nybyggen, förklara dagens nivåer på skuldsättning och bostadspriser, men "det utesluter inte att det finns en risk för negativa realekonomiska konsekvenser om dessa fundamentala faktorer ändras mycket snabbt".

Hushållen totala förmögenhet är fortfarande fem gånger så stor som deras disponibla inkomster, vilket bidrar till att Riksbanken bedömer att hushållens betalningsförmåga kommer att vara fortsatt god trots att konjunkturen ser svag ut.

Riksbanken konstaterar vidare att svenska företag har minskat sin efterfrågan på krediter i takt med den ekonomiska avmattningen, vilket främst anses bero på att företagen avvaktar med nya investeringar.

"Det finns också tecken på att vissa bankkontor skärper kreditvillkoren för både befintliga och nya företagskunder, vilket kan komma att hämma kredittillväxten något", skriver Riskbanken.

Riksbanken räknar vidare med att aktiviteten på den kommersiella fastighetsmarknaden kommer att sjunka i takt med den ekonomiska avmattningen. En påtaglig nedgång märktes udner fjärde kvartalet 2011, då transaktionsvolymen sjönk nära 40 procent jämfört med samma period 2010.

"Det är främst de utländska investerarna som fortsätter att sälja fler fastigheter i Sverige än de köper. Detta har varit en ihållande trend sedan 2009, vilket innebär att de utländska investerarna i början av 2012 står för en betydligt lägre andel av transaktionsvolymen än tidigare", skriver Riksbanken.

Efterfrågan från inhemska investerare har dock varit fortsatt stark, vilket har bidragit till att den kommersiella fastighetsmarknaden ändå har utvecklats väl. Samtidigt har direktavkastningen på kommersiella fastighetsmarknaden utvecklats stabilt, vilket enligt Riksbanken tyder på att risktagandet inte har ökat.

"Fastighetsbolagen upplever emellertid fortsatta svårigheter att finansiera sig på grund av att bankerna ställer stramare kreditvillkor för de fastighetsprojekt de ska finansiera. Detta kan komma att minska investeringarna framöver", skriver Riksbanken.

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom