Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Dags för nytänkande om företag i kris

Reglerna om ansvar är omoderna. Styrelseledamöters ansvar leder inte rätt. Det är mycket som måste ändras om fler bolag ska räddas, skriver advokaterna Christian Bergqvist och Anders Nilsson.

Dagens regler om personligt ansvar är föråldrade och pekar fel. Lagstiftningen uppmanar inte företrädare för bolag att ta ett helhetsgrepp på situationen. Istället styr reglerna mot åtgärder som ger Skatteverket en gräddfil till betalning.

Utgångspunkten idag är att ägare och företrädare för ett aktiebolag inte har personligt ansvar för bolagets skulder om det försätts i konkurs. Detta gäller i realiteten även om bolaget drivits vidare betydligt längre än vad som varit lämpligt.

 
Om man bortser från de extrema situationer där företrädare gör sig skyldiga till brott så finns det egentligen bara två undantag från denna regel. Det är dels skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning, dels ansvaret för obetalda skatter. 
 
Betala skatten och uttala den rätta trollformeln (det vill säga upprätta en särskild balansräkning och håll en bolagsstämma) är alltså budskapet från lagstiftningen idag. Men vi ser dagligen hur detta leder fel, på flera sätt:
 
Reglerna är i realiteten godtyckliga, både beträffande vem som drabbas och vem som gynnas. Många företagare, framförallt småföretagare, känner inte till detaljerna i lagstiftningen och drabbas på grund av rent formella brister. Risken för detta kan dessutom tänkas öka då mindre företag sedan den 1 november kan avstå från att ha revisor.
 
Den ersättning som ställföreträdarna kan behöva utge gynnar inte alla fordringsägare. Möjligheten att kräva en företrädare på personligt ansvar blir istället en slumpmässig bonus för vissa borgenärer och där Skatteverkets möjligheter sticker ut som särskilt fördelaktiga.

Det personliga ansvaret för skatter är strängt. För den person som drabbas blir följderna ofta förödande. Den privata ekonomin kan raseras, vilket påverkar såväl individen som samhället negativt.
 
Effekterna av dagens regler blir sällan att bolaget räddas från konkurs. Istället används bolagets begränsade tillgångar allt för ofta till att betala skatter och dyrbar konsult–hjälp för att kunna rätt hantera de formella reglerna om kontrollbalansräkning.

Trots den pågående översynen av hela det konkurs–rättsliga regelverket finns ännu inget förslag om att rätta till dessa problem. Regeringens arbete med förenkling av reglerna för småföretag verkar inte heller bidra till en lösning.
 
Enligt vår uppfattning är detta djupt olyckligt. Vi menar att lagstiftningen borde inriktas på att aktiebolag med betalningsoförmåga snabbt måste vidta åtgärder – åtgärder som minimerar skadorna för samtliga borgenärer.

En ekonomisk sanktion kan införas mot den företrädare som underlåter att följa reglerna. Ersättningsskyldigheten bör dock gälla i förhållande till fordringsägarna som kollektiv och tillkomma konkursboet vid konkurs, och därmed tillföras alla fordringsägare genom utdelning.
 
Genom sådana regler skulle vi också komma ifrån den skillnad som idag gäller mellan nya och gamla skulder. Därmed skulle även incitamentet för en företrädare att betala en viss skuld inför stundande insolvensförfarande minska. Borgenärskollektivet skulle gynnas och möjligheten att rädda verksamheten öka. För det är väl ändå det reglerna ska vara till för?


Av: Advokaterna Christian Bergqvist och Anders Nilsson vid Wistrand advokatbyrå. Först publicerad i DI.

Affärsvärlden Affärsjuridik

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom