Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 08-617 80 00

Konsten att tämja en monopolist

2018-04-11 23:00

Kraven på konkurrensrätt och nya antitrustlagar växer i USA, i synnerhet när det gäller teknikjättarna i Silicon Valley. För första gången vill en majoritet av USA:s befolkning att Google, Facebook och Amazon regleras hårdare av staten. Men för att det ska bli verklighet krävs att definitionen av antitrustlagar breddas ordentligt.

I november fick tio personer på en av USA:s mest inflytelserika tankesmedjor, New America Foundation, oväntat sparken. Anledningen var att de hade publicerat en artikel som uppfattades som kritisk mot Google, ett företag som donerat stora summor till tankesmedjan. Enligt uppgifter till flera nyhetsmedier var det Googles tidigare chef Eric Schmidt som själv hade hört av sig till tankesmedjan och krävt deras avgång. Skandalen väckte stor uppståndelse i en tid då det redan pågår en bred backlash mot Silicon Valleys teknikjättar. Sedan presidentvalet i USA 2016 har allt fler amerikaner börjat ifrågasätta om Silicon Valley-företagen verkligen har en konstruktiv roll i dagens USA. Bland politiker, akademiker och tankesmedjor i Washington och New York pågår samtidigt en alltmer energisk debatt om att skapa ny lagstiftning för att reglera teknikjättarnas makt.

Googles försök att tämja de kritiska rösterna på New America Foundation slog därmed tillbaka rejält. Det spädde på bilden av Google som ett företag som blivit för stort för sitt eget bästa och som nu beter sig alltför aggressivt mot såväl konkurrenter som kritiker. Det hjälpte inte att personerna som avskedades varit fokuserade just på forskning som rörde monopol, konkurrensrätt och antitrust-lagar. Projektet hette Open Markets Institute och leddes av Barry Lynn. Tillsammans med kollegerna Lina Khan och Matt Stoller skrev Lynn strax därpå ett slags manifest för det de ser som rimliga krav på ny antitrustlagstiftning, i kölvattnet av debatten om teknikföretagens makt. Där listades en rad konkreta lagändringar och initiativ som kan genomföras för att tämja teknikjättarnas enväldiga makt. Det handlade bland annat om att förhindra Google från att ge dig sökresultat som styr användaren till företagets egna produkter och att stoppa Amazons prissättning där vissa produkter har en så låg kostnad att de går back, i syfte att slå ut konkurrenter på samma marknad. De krävde även ett förbud mot Facebook från att spionera på sina konkurrenter, via den kontroversiella appen Onavo, som gör det möjligt för Facebook (som äger appen) att se allt användaren gör på mobiltelefonen, och därmed exempelvis spåra om miljontals användare plötsligt börjar använda en annan ny app i stället för Facebook.

Men i synnerhet var de måna om att begränsa de största teknikjättarnas monopolliknande ställning i flera sektorer.

Historiskt sett har Silicon Valleys före-tag mer makt över sina respektive affärsområden än många av de mäktigaste amerikanska företagen som tidigare har drabbats av antitrustlagar.

Just Google är nästan ofattbart stora. De står i dag för 89 procent av all söktrafik i USA. Världen över görs det nu omkring fem och en halv miljard Googlesökningar varje dag. Andra teknikföretag ligger också på skrämmande höga nivåer. 95 procent av alla unga amerikaner använder Facebook. Amazon står för 75 procent av all bokförsäljning på nätet. Tillsammans står Google och Facebook i dag för nästan 70 procent av alla digitala annonsintäkter i USA.

Kritikerna på Open Markets Institute menar att det här drabbar konkurrensrätten och innovationen i USA:s teknikindustri. Antalet nystartade företag är nu det lägsta på 40 år i USA, trots en stark ekonomi.

– Vi lever i en tid av extrem konsolidering och koncentration, säger Lina Khan på Open Markets, i en intervju med New York Times.

I en stor, anonym kontorsbyggnad i hjärtat av Silicon Valley sitter advokat Gary Reback, som ägnat större delen av sitt yrkesliv åt dessa frågor. På fullservicebyrån Carr & Ferrell sitter han ett stenkast från Googles och Facebooks högkvarter, men driver just nu en kamp för att bryta upp just dessa jättebolag. Reback är något av en levande legendar i teknikindustrin i USA, då han outtröttligt för en kamp mot de största teknikjättarnas monopolliknande ställning, driven av övertygelsen om att det skadar just innovation och konkurrenskraftighet bland teknikföretaget som omger honom i norra Kalifornien.

På 1990-talet låg Gary Reback bakom en rad uppmärksammade rättsfall mot Microsoft, som då anklagades för att krossa konkurrenter med ohederliga metoder. De rättsliga försöken att stoppa Microsoft brukar generellt anses som misslyckade, men enligt Reback åstadkom de faktiskt en rad verkliga reformer. Även om de flesta av rättsfallen gjordes upp i godo, ofta med relativt fördelaktiga villkor för Microsoft, bidrog alla stämningsansökningar mot företaget till en verklig förändring i hur de hanterade konkurrenter. Microsoft blev alltmer oroade för nya attacker, inte minst av pr-skäl, så de började bete sig mer försiktigt gentemot andra konkurrenter och uppstickare. Reback menar att det var just därför det blev möjligt för företag som Google, Amazon och Facebook att slå sig fram, då kampen mot Microsofts monopol hade skapat nya vägar i Silicon Valleys snårskog.

När den nya sökmotorn Google lanserades i slutet av 1990-talet fanns en intern diskussion på Microsoft om att döda Googles tillväxt, med hjälp av Microsofts egna browsers. De föreslog exempelvis att installera en varningsruta varje gång någon besökte Google på den Microsoft-ägda browsern Internet Explorer, där användaren skulle varnas för att Google kunde samla på sig personlig användardata. En sådan varningsruta skulle förmodligen ha inneburit att Google aldrig fått ett genomslag. Men på Microsoft var de rädda för att bli stämda om de gjorde detta, så de lät i stället Google växa fritt.

I dag är det i stället Google som sitter i samma sits som Microsoft gjorde, enligt Reback. Nu är det Google som vägrar att släppa fram nya konkurrenter och som ofta aktivt motarbetar dem med ohederliga och eventuellt olagliga metoder, där Googles sökresultat beskylls för att prioritera företagets egna produkter.

Googles cyniska metoder för att krossa konkurrenter är väl dokumenterade. Varje gång Google gör en omfattande uppdatering av algoritmen för sökmotorn presenteras det för omvärlden som en närmast filantropisk investering, ett försök att bättre tjäna de miljarder människor som förlitar sig på sökmotorn varje dag. Men enligt kritikerna är syftet i själva verket ofta att slå ut konkurrens från andra uppstickare. Generellt brukar Google försöka köpa de mindre företag som lyckats utveckla produkter som överträffar Googles egna tjänster på specifika områden. Men i de sällsynta fall då företagen tackar nej kan Google ta till mer aggressiva metoder.

År 2006 uppdaterades exempelvis sökmotorn för att slå ut en rad konkurrenter som skapat tjänster för att jämföra prissättning på produkter som kan köpas på webben. Det presenterades av Google som ett försök att få bort skräp och missvisande material från sökresultaten, men enligt interna dokument som bland annat New York Times fått tillgång till var det egentligen en manöver för att krossa konkurrenter, på direkta order från den högsta chefen Larry Page.

När företaget Skyhook utvecklade ett navigeringssystem som var mer korrekt än Google krävde Google att mobil-företagen Samsung och Motorola slutade använda produkten, vilket de gjorde. Skyhook stämde Google och de gjorde upp i godo om 90 miljoner dollar. När Trade Comet utvecklade en sökmotor för företagsprodukter som verkade vara på väg att bli mer populär i sitt segment än Googles sökmotor höjde Google priset på deras annonser med 10  000 procent. (Trade Comet stämde Google, men fallet lades ner på grund av teknikaliteter.) Den som söker på flygbiljetter på Google får i dag sannolikt upp Googles egen flygbiljettsbutik som den första träffen, trots att den innehåller färre flygbolag och är mindre sofistikerad än de flygsajter som hamnar längre ner i sökresultaten.

Myndigheter i såväl USA som EU har kommit fram till att Google systematiskt försöker prioritera företagets egna produkter framför konkurrenters i sökresultaten. Den amerikanska handelsmyndigheten FTC konstaterade i en 160-sidig rapport om Google häromåret att företaget anammat en strategi där de nedvärderar eller vägrar visa länkar till flera webbsidor i kommersiella kategorier, i syfte att tämja potentiella konkurrenter. Googles beteende har åsamkat verklig skada på konsumenter och innovation, skrev myndigheten.

Google är långt ifrån ensamma om att ägna sig åt detta. Amazon har fått alltmer uppmärksamhet för kontroversiella metoder för att slå ut konkurrenter. När det dyker upp nya e-handelssajter som specialiserar sig på exempelvis blöjor eller en viss matvara har Amazon ofta sänkt priserna på dessa produkter, tills dessa sajter slås ut, varpå de höjer priserna igen.

Gary Reback har nu fått sällskap av en hel våg av jurister, politiker och akademiker som arbetar för att motverka dessa metoder och för att försöka tämja den monopolutveckling som tagit form i amerikansk teknikindustri. Många talar om ett politiskt klimat som är det mest vänligt inställda till nya antitrustlagar sedan början av 1900-talet, då presidenten Theodore Roosevelt förde en frenetisk kamp för konkurrensrätten och bland annat lyckades bryta upp oljeföretaget Standard Oil i 34 mindre firmor, i ett berömt fall.

Förebilden i USA är Margrethe Vestager, EU-kommissionären som leder kampen för hårdare antitrustlagar i Europa. Hon fick global uppmärksamhet när Google i somras dömdes till ett historiskt bötesbelopp på 2,4 miljarder euro, just för att ha prioriterat egna produkter i sökresultaten. Google hade, enligt Vestager, förnekat andra företag en chans att konkurrera och därmed nekat europeiska konsumenter genuin valfrihet av tjänster och av innovation.

EU har även bötfällt Facebook med 110 miljoner euro för missvisande kontrakt om användarnas privata persondata. I ett annat fall straffades Facebook i Nederländerna och Frankrike för att ha överskridit befogenheter över persondata. Vestager utreder även Amazon, Apple och Qualcomm för att se om de ägnat sig åt liknande maktmissbruk. Historikern Niall Ferguson kallade nyligen Vestagers kontor i Bryssel för den mest innovativa platsen i teknikvärlden i dag.

Även i Washington växer nu kraven på en liknande offensiv mot teknikföretagens maktställning.

Demokraterna i kongressen har precis skapat Antitrust Caucus, en ny utredningsgrupp för antitrustlagstiftning, som i synnerhet är fokuserad på teknikjättar som Amazon.

Den leds inte, som man kanske kan tro, av konservativa republikaner eller populister på landsbygden, utan av kongressledamoten Ro Khanna, en ung demokrat som själv representerar just Silicon Valley. Khanna är övertygad om att i synnerhet Amazon har fått en makt över amerikansk handel och arbetsliv som skadar både konsumenter, arbetare och innovation.

I det senaste presidentvalet kritiserade såväl Donald Trump som Hillary Clinton teknikföretagens oerhörda koncentration av välståndet i 2000-talets USA. Det återstår att se om Trump vill göra något konkret åt detta, men det finns gott om andra politiker i Washington som verkar sugna. Senatorn Amy Klobuchar har skrivit ett nytt lagförslag för att hårdare reglera sammanslagningar som exempelvis Amazon och matvaruhuset Whole Foods. Demokraternas vänsterfalang och senatorer som Elizabeth Warren och Bernie Sanders har också krävt hårdare regleringar av Silicon Valley-jättarna. Det är idéer som för första gången har brett stöd av det amerikanska folket.

En färsk opinionsmätning av den politiska nyhetssajten Axios visar att 55 procent av amerikanerna nu säger att staten behöver göra mer för att reglera teknikindustrins makt. Förra hösten sa bara 40 procent samma sak. Ökningen har skett bland alla grupper i USA – demokrater, republikaner och oberoende väljare. Utvecklingen speglar en bredare backlash mot Silicon Valley, eller big tech som teknikjättarna nu allt oftare kallas här.

Åtta av tio amerikaner säger i undersökningen att Silicon Valley bär skulden för vilseledande information och utländska cyberattacker under det förra presidentvalet. En klar majoritet säger dessutom att internet i dag har en negativ effekt på demokratin och yttrandefriheten, en dramatisk ökning på ett par år.

Det här har skapat en bördig grogrund för politiska reformer för att tämja teknikjättarnas makt. Inledningsvis är det dock mer sannolikt att detta kommer att ske i delstaterna, snarare än i den -federala regeringen i Washington. För att kongressen eller presidenten ska kunna få igenom omfattande nya regleringar krävs det sannolikt en ny definition av antitrustlagarna i USA. Högsta domstolen har sedan 1980-talet stoppat de flesta försöken att införa antitrustlagar om det inte går att bevisa att företagen, enligt en snäv definition, skadar konsumenter genom ofördelaktiga priser. Enligt kritiker, som Gary Reback och Ro Khanna, bygger detta på en förlegad syn på antitrustlagar, i synnerhet i en tid då många av de största teknikföretagen inte ens säljer produkter, utan erbjuder tjänster gratis och i stället tjänar sina enorma intäkter på att samla in persondata.

Under tiden händer det desto mer på delstatsnivå. En rad guvernörer och justitieministrar i delstaterna har redan påbörjat ambitiösa initiativ för att reglera teknikföretagen. Anmärkningsvärt nog är det en av få frågor där demokrater och republikaner är relativt överens. Josh Hawley, republikansk justitieminister i delstaten Missouri, undersöker nu om Google manipulerat sökresultat för att gynna egna produkter. Hawley riktar helt befogad kritik mot Barack Obamas administration för att ha varit alltför försiktiga när det gäller teknikföretagen. Obama var personlig vän med Eric Schmidt och många andra på Google, och verkade, som många politiker i dag, mån om att framställa sig som allierad med den blomstrande tekniksektorn. I Kalifornien har progressiva demokrater samtidigt lanserat en hel armada av nya lagförslag för att inskränka teknikjättarnas makt. Bland annat vill de förbjuda digitala bottar (automatiserade konton) från de stora sociala medier-plattformarna. Ett annat förslag, California Consumer Privacy Act, vill stoppa försäljningen av persondata till tredje parter, och en rad nya lagförslag ska begränsa möjligheterna för teknikföretag att köpa upp konkurrerande uppstickare.

Även om det lär dröja innan Washington får en röst som är lika driven i dessa frågor som Margrethe Vestager, så syns det redan tecken på att teknikjättarna börjat anpassa sig efter nya omständigheter. Sannolikt vill de, precis som Microsoft resonerade på 1990-talet, undvika att utsättas för ytterligare en våg av stämningar och rättsfall, som skadar deras anseende och spär på bilden av enväldiga monopol.

När Yelp, en populär sajt där användare recenserar restauranger och butiker, skickade in ett klagomål till FTC om att Google stal deras innehåll för automatiserade sökresultat, såg det ut att bli ännu ett fall av David mot Goliat i Silicon Valley. Men det slutade med att Google gav Yelp ett löfte om att det ska bli lättare för företag att vägra ge Google rätten att använda deras innehåll i automatiserade sökresultat (som exempelvis den ruta som dyker upp till höger på en browser, eller högst upp i en mobilsökning, om du söker på exempelvis en känd restaurang eller hotell på Google). I höstas genomförde Google också denna ändring.

I ett liknande fall krävde bildbyrån Getty Images att Google slutade använda deras copyright-skyddade bilder i sök-resultaten, vilket också gick igenom. Även Facebook har under vintern genomfört en rad nya initiativ som tycks vara avsedda att förhindra att företaget utsätts för nya rättsfall i konkurrenslagstiftningen.

Mest anmärkningsvärt är kanske att dessa initiativ har alltmer stöd även bland teknikeliten i Silicon Valley och San Francisco. Där växer frustrationen över att ett halvdussin företag verkar sitta på all makt i regionen.  Det är en oro som delar unga utvecklare på små startupföretag, med akademiker på forskningsinstitut som Stanford och Silicon Valleys veteraner, som drömmer om en öppen och sprudlande företagskultur, som stimulerar innovation och experiment.

Silicon Valley har länge varit en plats dit drömmande visionärer vallfärdar från hela världen för att starta företag. I dag har Google, Facebook och Apple sådan dominans att det blivit svårt för nya -företag att etablera sig. Startup-grundare klagar dessutom allt oftare på att det har blivit omöjligt att rekrytera begåvade utvecklare och produktchefer, eftersom teknikjättarna kan betala mer och erbjuda lyxigare förmåner.

Det lär också vara det argument som är mest övertygande i takt med att Washington tar denna kamp på större allvar: konkurrenskraftigheten och innovationen i Silicon Valley, som så länge har varit världens huvudpunkt för tekniskt nytänkande, är allvarligt hotad av de största teknikjättarna.

När amerikanska oljeföretag bröts isär i början av 1900-talet var det inte för att konsumenterna klagade, utan för att andra oljeföretag klagade. Nu kan samma sak hända med teknikjättarna.

Martin Gelin

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom