SKF anklagas för kartellbildning i Indien

Den svenska kullagertillverkaren SKF har gjort sig skyldiga till kartellbildning tillsammans med indiska Tata Steel och tyska Schaeffler avseende prissättning, enligt en indisk myndighetsutredning som Reuters kommit över.
SKF anklagas för kartellbildning i Indien - skf-700_binary_6979670.jpg

Indiens konkurrenskommission CCI inledde utredningen under 2017 efter att det inkommit anmälningar om att fem bolag samarbetat avseende priser på kullager mellan åren 2009 och 2014. Målet ska ha varit att föra över kostnader för råmaterial på kunder i fordonssektorn, enligt det utredningsmaterial Reuters fått tillgång till. Utredningen har inte offentliggjorts.

“Genom möten mellan nyckelpersoner hos aktörerna vid två olika tillfällen delades strategisk information kring framtida insatser för att höja priser”, står det i den 106-sidiga utredningen.

CCI har möjlighet att ge böter på upp till tre gånger vinsten varje år av brott, eller upp till 10 procent av omsättningen beroende av vilket av alternativen som renderar den högsta summan.

Kartellutredningar kring SKF är ingenting nytt. 2014 dömde EU-kommissionen SKF till böter i en härva där utredarna kom fram till att den svenska kullagerdominanten samarbetat med Schaeffler och tre japanska underleverantörer i fordonsbranschen mellan 2004-2011. Den totala bötessumman var 953 miljoner euro varav SKF:s del var 315 miljoner euro – drygt 3 miljarder kronor i dagens penningvärde.

SKF har uppgett sig samarbeta med myndigheterna men bestrider att bolaget ska ha agerat felaktigt i frågan, enligt nyhetsbyrån.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.