Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Stora skulder ger fel slags tillväxt

2018-10-17 18:00

Ett hållbart samhälle med fokus på klimat, ekonomi och sociala aspekter är frågor som ligger i tiden. Ekonomipriset till Alfreds Nobels minne 2018 går till William D Nordhaus och Paul M Romer, som forskat om klimat, innovationer och ekonomi i samverkan. Det är frågor som berör hur vi skapar långsiktig ekonomisk tillväxt och globalt välstånd. Ekonomi är att välja är titeln på Assar Lindbecks memoarer, svensk nestor i nationalekonomi. Och för att kunna välja bör kriser undvikas. Den som är satt i skuld är inte fri, oavsett om det är skuld till naturen eller fordringsägare. Det är inte utan att snabba klimatförändringar och stora skuldberg runt om i världen förskräcker.

Målsättningen med tillväxt till varje pris är inte längre allenarådande med tanke på klimatet. Verkligheten springer ifrån våra traditionella modeller och föreställningar. Klimatföränd­ringarna visar tydligt på att våra resurser är ­ändliga. För de flesta står det klart att vi inte har råd att välja utan att ta hänsyn till långsiktiga konsekvenser. Problemet är att det är svårt att välja rätt. Ett exempel är debatten som först handlade om etanolbilar, sedan om dieselbilar och nu om hur bristen på ren el kan bidra till insikten att även elbilar ger kostsamma miljö­problem. Hur väljer den enskilde individen rätt och var lägger hen bäst kraft och fokus? Forskning och utveckling inom detta område är mer än välkommet.

Men även de ökade ekonomiska klyftorna visar att enbart tillväxt till varje pris gör att människor väljer att rösta med fötterna. En större kaka att fördela är inte helt säkert rätt om allt fler känner att de inte får del av kakan. Globaliseringen har ökat välståndet för många människor, men alla är inte med på vagnen. De senaste årens politiska utveckling där höger- och vänsterpopulistiska partier runt om i världen växer sig starka är, tillsammans med Brexit i Storbritannien och Trump i USA, indikationer på detta.

Romans endogena tillväxtmodell, där kunskap och innovationer är centrala begrepp, blir allt viktigare när utvecklingen går snabbt och nya lösningar behöver komma på plats. I en värld där flera av de befintliga jobben hotas av artificiell intelligens och robotisering blir kunskap, vidareutbildning och livslångt lärande avgörande för många människor i jakten på nya jobb när gamla försvinner.

Den nordiska modellen med gratis utbildning och breda socialförsäkringssystem har visat sig fungera väl. Att värna denna modell är viktigt, speciellt när många känner sig hotade av allt från maskiner till människor från andra länder. Problemet är att modellen är skattefinansierad. Skatter som vi är beredda att betala om vi upplever att vi får del av den välfärd som dessa skapar. Men det är skattebaser som många länder kommer att vilja konkurrera om. Att backa bandet med nationsgränser som utgångspunkt, som vissa partier tycks vilja, är inte möjligt och inte heller önskvärt. Globaliseringen är här för att stanna, men hur kakan som globaliseringen skapar fördelas är centralt, inte minst för att värna framtida skattebaser och välfärd.

Nästa kris blir inte som tidigare kriser, men att helt undvika dem är svårt. Historien har dock lärt oss att hög skuldsättning ofta är en ingrediens i finanskriser och att dessa är besvärliga och kostsamma att hantera. Den mycket expansiva penningpolitik som centralbanker runt om i världen har fört i många år har medfört att skuldsättningen i världen är hög, mycket hög. Så även i Sverige. Det har gett global tillväxt, men knappast hållbar tillväxt, varken ur ett klimatperspektiv eller ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Det tål att reflektera över. Förhoppningsvis sätter årets Nobelpris i ekonomi till Alfred Nobels minne fokus på detta.

Chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

Mycket pengar – lite pengar

Moderaterna föreslår skattesänkningar på närmare 30 miljarder kronor, vilket är lika mycket som hushållens skulder ökar med på sex veckor. Det trots sättning på bostadsmarknaden.

Annika Winsth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet