Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Svag regering och ett starkt näringsliv

2018-09-19 18:00

Det är inget roligt politiskt läge som Sverige har hamnat i. Ändå tycks inte finansmarknaderna bry sig nämnvärt. Det är svårt att se någon reaktion, varken på börsen, ränte- eller valutamarknaden. Samtidigt hör jag relativt ofta, så sent som på valnatten, företagsledare som menar att det inte gör så mycket om regeringen är svag. Att det kanske till och med är bra, politiken kan då inte göra någon skada.

Jag förstår att marknadsreaktionerna är små, men jag delar inte företagsledares syn att en parlamentariskt svag regering är bra. I en sådan situation brukar näringslivet ofta självt ta ansvar och ta tag i viktiga frågor, vilket är klokt. I dag ser vi exempel på detta när det gäller hållbarhet. Näringslivet har kommit betydligt längre än flera politiska partier i den frågan.

Integration är ett annat område där bristen på kompetens men också viljan att bidra till samhällets bästa gör att företagen spelar en viktig roll. Grundläggande strukturer kan dock inte näringslivet rätta till. En bred skatteöversyn, regelverk för bostadsmarknaden, infrastruktur, med mera, ligger under politikernas domvärjo. Här finns det en hel del att önska och det har en avgörande betydelse för svensk konkurrenskraft och därmed tillväxten.

För finansmarknaderna är ordning och reda i de offentliga finanserna av största vikt. Här spelar Sverige i en division för sig. En statsskuld som i snabb takt är på väg ned mot 20 procent av BNP ger inte någon större anledning till oro. Särskilt inte som partierna konkurrerar om att vara mest ansvarsfulla. Både börsen och räntemarknaden styrs dessutom i huvudsak av globala händelser och valet har därför mycket liten betydelse.

Kronan däremot påverkas av såväl globala som inhemska skeenden. Inför valet såg vi en viss försvagning av kronan som sannolikt går att koppla till valet. Utländska investerare oroade sig för en ”Swexit”, det vill säga att Sverige skulle göra som britterna och lämna EU. Den risken är det få svenskar som reflekterat över då det bara är Vänsterpartiet tillsammans med Sverigedemokraterna som intar den ståndpunkten. Dessa båda partier gick framåt i valet, men den här frågan är inget de prioriterar eller har möjlighet att kunna driva igenom. Utifrån det perspektivet borde riskpremien på kronan klinga av.

Sverige står starkt och har gjort så länge. Vi har klarat oss imponerande väl sedan finanskrisen 2008. Runt hörnet väntar dock en avmattning. Nordea räknar med en tillväxt runt 2 procent de kommande åren. Det är en klart lägre tillväxt än den vi varit vana vid, men den är fortfarande bra. Det parlamentariska läget utgör inget större problem i en sådan situation. Det är först när vi går in i en djupare lågkonjunktur som systemet sätts på prov.

Med dagens mycket expansiva penningpolitik, trots rådande högkonjunktur, blir det svårt för Riksbanken att stimulera ekonomin ytterligare från Brunkebergstorg. Finanspolitiken kan då komma att behöva spela en större roll och det kan bli svårt om regeringen är svag. Men inte ens en lågkonjunktur kommer att räcka för att marknaden ska tappa förtroendet för svensk ekonomi så länge det är ordning och reda i de offentliga finanserna. Och det lär det vara. En svag regering får sannolikt svårt att få igenom sin politik och då lär statsskulden fortsätta att krympa kommande år och i varje fall inte stiga nämnvärt.

Chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

tänk på målgruppen

Riksbankens viktigaste målgrupp är arbetsmarknadens parter. Arbetstagarnas långsiktiga löneförväntningar har fallit och är nu de lägsta någonsin i Prosperas enkät. Svårt att höja räntan då.

Annika Winsth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet