Vi behöver reformer – inte mer valfläsk

2017-09-06 11:00 Annika Winsth

Det gynnsamma läget har väldigt lite med svensk politik att göra. Det var många år sedan det gjordes större politiska reformer som påtagligt förbättrade den svenska ekonomins funktionssätt.

Det går bra för Sverige nu, riktigt bra. De offentliga finanserna är mycket goda. Det fick finansministern att vid sitt årliga fram­trädande på Harpsund öppna upp för reformer på hela 40 miljarder kronor. Det är enormt mycket pengar.

Ett guldläge för den sittande regeringen inför valåret 2018.

Det gynnsamma läget har väldigt lite med svensk politik att göra. Det var många år sedan det gjordes större politiska reformer som påtagligt förbättrade den svenska ekonomins funktionssätt. I första hand beror den gynnsamma utvecklingen på den goda globala konjunkturen. Alla OECD-länder har tillväxt. Det är unikt och oerhört centralt för en liten öppen ekonomi som den svenska. Det sammanfaller med att vi har en mycket expansiv penningpolitik, där såväl hushåll som många företag möter historiskt låga räntor.

Dessvärre varar inte den goda globala konjunkturen för evigt och finansmarknaderna funderar nu som bäst på hur länge den kan bestå. USA, vars högkonjunktur varat längst, har haft tillväxt 98 månader i rad.

Det är en lång period. Nordeas bedömning är att USA:s ekonomi dämpas mer tydligt mot mitten av 2018. Det lär märkas i världskonjunkturen och i Sverige.

Hur regeringen väljer att använda det överskott vi har i dag är mycket viktigt. Stora överskott får det lätt att klia i fingrarna på politiker. Men att besluta om permanent stora utgifter är direkt olämpligt. Att stimulera i en stark konjunktur med tydliga överhettningstendenser är riskfyllt. Redan i dag säger i stort alla företag, kommuner och landsting att det är svårt att hitta den kompetens de söker. Av den anledningen får företag allt oftare tacka nej till nya order. Risken är stor att högkonjunkturen slår över i en djup lågkonjunktur eller får bostadspriserna att falla kraftigt med stora negativa konsekvenser.

Vi känner ännu inte till hela budgeten, men redan nu signalerar regeringen en hel del stimulanser. Det luktar valfläsk.

Magdalena Andersson talar också om att sänka den offentliga skuldsättningen. Men den är låg redan i dag. För närvarande ligger den någonstans mellan 30 och 40 procent av BNP beroende på hur vi mäter. Det gör att Sverige har bland de bästa förutsättningarna till var­aktiga reformer i världen. Regeringens ambition är att ta ned statsskulden ytterligare för att ha marginaler om vi hamnar i en ny kris. Min bedömning är att vi är relativt väl rustade redan nu.

Historiskt har finanskriser utlöst snabba och dramatiska försämringar av de offentliga finanserna. Det bör vi ta höjd för.

Samtidigt har bankerna betydligt mer eget kapital i dag än vid tidigare finanskriser. Dessutom har lagarna ändrats så att det inte längre är staten utan bankens ägare som ska ta smällen om det går snett. Det är en väsentlig skillnad mot förra krisen då skattebetalarna riskerade att stå för notan.

Det gynnsamma läget gör att vi har goda förutsättningar att stärka svensk ekonomi och dess funktionssätt långsiktigt. Reformer som gör att vi är bäst i klassen även om fem år. Största utmaningen är integrationen.

Största risken är bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning. Och vi behöver infrastruktur för att underlätta för människor att hitta boende med rimligt avstånd till sitt arbete, men också utbildning och kompetensförsörjning.

På presskonferensen på Harpsund valde finansministern att lägga väldigt lite vikt vid dessa områden. Det är oroväckande.

Risken är stor att vi i stället får se kortsiktiga stimulanser riktade till väljarna och som riskerar att driva svensk ekonomi in i en onödigt djup lågkon­junktur.

Knivigt läge

Sverige klarar sig med ett svagt parlamentariskt läge en period, men två mandatperioder utmanar och kan oroa finansmarknaderna.

Annika Winsth

Fler krönikor av Annika Winsth

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet