Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 08-617 80 00

Terra incognita

2018-06-06 18:00

Europa förklarar krig mot plasten. Det är på tiden. Och det finns ett enkelt sätt att vinna fighten – inför pant på fler produkter. På köpet blir det fler starka exportföretag.

Den äldre damen skäller ut butiksbiträdet i klädbutiken MQ i förorten norr om Stockholm. Ska inte hon som har köpt vårkläder för över 1 800 kronor kunna få en plastkasse att frakta hem persedlarna i? Utan att behöva betala för kassen?

Men biträdet är stenhårt. Varför skulle just hon få en påse gratis, kunde damen kanske förklara den saken, när butikskedjan MQ:s policy sedan förra sommaren är att plastkassar inte längre ingår i köpet. De kostar i stället 2 kronor, ett beslut som kommit att innebära att konsumtionen av MQ:s plastpåsar fallit med 53 procent och sparat 50 ton plast. Och, kunde försäljaren ha lagt till, hade damen tänkt på att åtminstone 20 butikskedjor i Sverige nu är knutna till initiativet ”One bag habit”, som drogs igång av en trio MQ-konkurrenter: H&M, Kappahl och Lindex, i juni förra året.

I butikskedjan Joy, ett annat MQ-bolag, har påskonsumtionen fallit 65 procent.

Liknande initiativ har tagits i andra länder. I Frankrike, Storbritannien och också i delar av Indien, i Bangladesh samt i Taiwan och Sydafrika finns privata initiativ eller regelverk som tar sikte på att bli av med plastkassarna.

Men plast är samtidigt fantastiskt. Det medger även den mest härdade plastmotståndaren. Materialet är starkt men ändå lätt, vilket sparar plats i transporterna. När plast används i mat måste användningen vägas mot matsvinnet – det är därför som paprikor och gurkor, som är utrustade av naturen med ett fullgott skal, ändå packas i tättslutande plast. Gurkan håller då i mellan åtta och tio dagar i stället för mellan tre och fyra dagar. Samma sak gäller för plastade paprikor.

EU-kommissionens plaststrategi, som sjösattes redan i januari i år, är en långsiktig plan för att minska användningen av fossil plast.

I förra veckan kompletterades den ursprungliga strategin, där bland annat ambitionen att minska användningen av plastpåsar finns med, med en lista på plastprylar som EU, fram till år 2021, vill fasa ut från marknaden. Ambitionen den här gången är att minska mängden plast som hamnar i haven.

Det handlar alltså om att förbjuda en del produkter eller som i andra fall, att med mjuka metoder, reklam och information, försöka påverka de tänkta användarna att ändra sina beteenden.

De tio plastprylarna står enligt kommissionen för 70 procent av det plastskräp som finns i havet. För att förklara hur det går att få ett stopp på det flödet av skräp kallad­e EU-kommissionen och de två kommissionärerna Frans Timmermans och Jyrki Kataine­n i förra veckan till presskonferens. Där framgick att vad de två i princip vill uppnå är att få ett slut på användningen av prylar som bedöms som onödiga.

Till den kategorin hör engångsbestick i plast, plastmuggar och sugrör i plast.

– Vi måste använda plast mer ansvarsfullt. Engångsartiklar i plast är inte ett smart val vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, sade finländaren Jyrki Katainen, som är kommissionär med ansvar för bland annat näringslivsfrågor.

De allra flesta är antagligen beredda att hålla med kommissionären.

Få människor verkar efterfråga engångsbestick gjorda i just plast. Det visar åtminstone erfarenheterna inom Biltemakoncernen, som med över 100 varuhus är en av landets största säljare av fritidsprodukter.

– Utmärkt förslag av EU, tycker vi på Bil­tema. Det går alldeles utmärkt med andra material för kunderna. Få frågar efter just plast. Dessutom har vi som företag ett ansvar att erbjuda alternativ. Därför kommer Biltema att ta bort engångsbestick i plast, säger koncernchefen Knut R Svenningsen.

Att EU ger sig ut i härad mot engångs­artiklar av plast kan man däremot ha principiella synpunkter på. Invändningen bottnar i att det borde vara viktigare att ändra på människors beteende än att ändra på materialet i deras sopor.

Det är här som EU:s nya plaststrategi sätts på prov.

För vad som behövs är attitydförändringar bland människor och dessutom en infrastruktur för insamling av bland annat plastavfall, allt från josflaskor till tomat­kartonger.

Det här är frågor som kan lösas med ett eller flera pantsystem. Sådana finns i dag inte bara på tomflaskor och ölburkar utan också på bland annat däck och bilbatterier, liksom på skrotbilar.

Branschetta inom återvinning av pet-flaskor och ölburkar är norska Tomra med den svenske vd:n Stefan Ranstrand. Tomra har 75 procent av marknaden.

Det märkliga att så många länder saknar retursystem helt och hållet. Länder som Spanien, Italien och Grekland och Frankrike har ingen pant på flaskor, lika lite som många amerikanska delstater eller Japan. Världens två folkrikaste länder, Indien och Kina, har heller inget pantsystem. Däremot sker en kursändring I Storbritannien just nu. Det är regeringen Theresa May som i mars i år meddelade att landet ska införa pant på burkar och flaskor.

– Plast förstör vår marina miljö – dödar delfiner, kväver sköldpaddor och bryter ner våra mest värdefulla livsmiljöer, sade miljöminister Michael Gove när pantsystemet introducerades.

Organisationen Ellen MacArthur uppger att bara 2 procent av världens förpackningsplast, som petflaskor, tomatkartonger eller plastpåsar, samlas in igen i slutna system. Resten bränns, läggs på tippar eller far i väg i vinden.

För redan nu är vi ute på okänd mark där nya krafter behövs. Annars kanske det blir som Ellen MacArthur och en grupp McKinsey-konsulter skriver i en färsk analys: Att mängden fisk (mätt i vikt) blir mindre än mängden plast i världshaven år 2050.

Fler pantsystem, eller höjd pant, är två säkra framgångsrecept för att få in mer plast. EU-kommissionen tänker sig att den nya havsplaststrategin ska resultera i nya företag.

Så blir det säkert. Att bolagen som bidrar till att samhället skippar engångsplast är framtidens vinnare är ingen vild gissning.

Calle Froste

Fler krönikor av Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet