Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

En käpp att känna med i ett mörkt rum

2012-06-12 21:00

KRÖNIKA. I osäkra tider letar investerarna febrilt efter signaler att hänga upp sin tro om marknadernas utveckling på. Det är inte lätt. I synnerhet inte om man tror på ordspråket att det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik. Men det finns faktiskt statistik som är till god hjälp. En sådan är inköpschefsindex för tillverkningsindustrin. Historiskt har det varit en pålitlig framåtriktad indikator för såväl BNP-utveckling som börsen. Men vad är det som mäts? Och kan man verkligen lita på resultatet?

Inköpschefsindex består av fem delkomponenter: orderingång, produktion, sysselsättning, leveranstider och lager av inköpt material. De har alla samma vikt. Syftet är att få en uppfattning om rådande konjunkturläge, men orderingång och lagerutveckling ger även en bra bild av inköpschefernas syn på framtiden. I praktiken går det till så att ett antal chefer i respektive land – i USA är det 300 och i Sverige 200 – får svara på en enkät med kvalitativa frågor. Man frågar snarare efter hur de upplever läget än hur många kullager de har köpt in den gångna månaden. En stor fördel med detta index är att det går snabbt att räkna fram – resultatet presenteras redan första vardagen i månaden efter den som undersökningen avser. Siffrorna för maj presenterades följaktligen fredagen den 1 juni. Och de var oväntat svaga för samtliga stora länder. Sverige var tillsammans med Storbritannien, Tyskland och EMU under 50-strecket, Kina och Japan ligger precis med nosen över vattenlinjen. Starkast var USA på 53,5. När index är över 50 pekar det på en ökad ekonomisk aktivitet jämfört med månaden före. Följaktligen tyder en siffra under 50 på avmattning.

Men att index glider under 50-strecket betyder inte att ekonomin slutar växa, det går bara lite trögare. Först vid 42,5 börjar det bli negativ tillväxt, sett till historiska data för det amerikanska inköps­chefsindexet ISM, en förkortning av Institute of Supply Management. ISM-index är konstruerat så att värdet kan variera mellan 0 och 100, i alla fall i teorin. Normalt brukar optimismen avta vid nivåer runt 60, men en gång i början av 1980-talet fick amerikanska inköpschefer glädjefnatt och index nådde 70. Det har aldrig upprepats. Samtidigt brukar index vända upp på nivåer runt 40, med januari 2009 som ett undantag på 35,6. Dessa nivåer kan användas som stöd för in- respektive uttåg på börsen. Men inköpschefer är också människor och påverkas därmed som alla andra av vad som skrivs i tidningarna och av vad som händer på börsen. Det finns därmed även indirekt psykologi inbyggt i index.

Kina är lite speciellt. Dels är utvecklingen i inköpschefsindex där förvånansvärt jämn. I december 2009 nåddes 56,6. Därefter har två lägstanoteringar på 49 uppmätts, i februari 2009 samt i november förra året. Dels finns alltid en säsongsmässig nedgång mellan april och juli som inte är förklarad. Extra stor brukar nedgången vara mellan april och maj. Så var fallet även denna gång. Majsiffran var 50,4 jämfört med 53,3 i april. Den som inte litar på den officiella kinesiska statistiken kan kika på det inköpschefsindex för tillverkningsindustrin som sammanställs på uppdrag av investmentbanken HSBC. Utfallet för detta alternativa index var 48,5 i maj och 49,3 i april. Se där en valfrihet som kan ge både optimisten och pessimisten anledning att agera på den kinesiska börsen.

Inköpschefsindex är med andra ord lite som en käpp att känna sig för med i framtidens mörkrum.

PS.

När börsen är trist, tänk på Keynes ord: The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead.

Agnetha Jönsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom