Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Budget i förändring

2017-09-27 11:00

Från Bosse Ringholm till Magdalena Andersson. Bakom rubrikerna har statens utgifter förändrats rejält.

KRÖNIKA. Veckorna fram till att budgeten verkligen läggs fram, symboliserat av finansministerns ­rituella promenad från departementet till riksdagen, kommer presskonferenserna och utspelen slag i slag. Partierna turas om att få glänsa en stund när någon av just deras hjärte­frågor baxats igenom i förhandlingarna. 790 miljoner i höjd skatt på ISK och kapitalförsäkringar, 350 miljoner kronor till elcykelbidrag, 530 miljoner till förlossningsvården, och 100 miljoner för att bekämpa hedersförtryck är uppmärksammade poster. Det är lätt att tro att statsbudgeten handlar om medieanpassade små symbolfrågor, men bakom siffrorna döljer sig stora och långsamma förändringar som tenderar att inte uppmärksammas alls.

Det första året på det nya årtusendet, år 2000, även det ett år då konjunkturen var stark, låg statbudgetens totala utgifter på 705 miljarder kronor. Om regeringens budget för 2018 går igenom oförändrad i riksdagen ökar utgifterna nästa år till 1 001 miljarder kronor (den första trettonsiffriga utgiftsbudgeten!). Summan motsvarar en ökning på 42 procent. Men om vi också räknar in att Sverige haft inflation under perioden har statsbudgeten i realiteten bara ökat 16 procent.

Under samma period har den svenska ekonomin växt kraftigt, strax under 50 procent justerat för inflation. Det innebär att statsbudgeten har minskat sin andel av BNP från 27 procent till 21 procent sedan år 2000, enligt Affärsvärldens beräkningar.

Den siffran ska inte blandas samman med det så kallade skattetrycket eller skatte­kvoten, som är det totala skatteuttaget inklusive kommunalskatten i förhållande till BNP. Under Stefan Löfven och Magdalena ­Andersson har skatterna hittills höjts. Budgeten för 2018 är den första där den nu sittande regeringen aktivt sänker skattekvoten med en skattesänkning. Skattekvoten väntas sjunka även i år, med 0,4 procentenheter, men det beror i första hand på att intäkterna från kapitalskatt och energiskatter ökat ­något långsammare än BNP. Och alltså inte på skattesänkningar. Nästa år sjunker skattekvoten av samma skäl, men också till följd av sänkt skatt för pensionärer. Skatte­kvoten hamnar då på 43,5 procent. År 2000, då ­Göran Persson var statsminister och hans socialdemokratiska partikamrat Bosse Ringholm var finansminister, låg skattekvoten på 52,3 procent, enligt budgeten för året. Skattekvoten har alltså minskat rejält under perioden. De största förändringarna skedde under statsminister Göran Perssons sista år och under Alliansregeringarna med stats­minister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg, bägge moderater.

När man jämför de enskilda posterna i statsbudgeten år 2000 med dem för 2018 framkommer vad staten har investerat i de senaste knappa decennierna. Statsbudgetens utgifter har alltså ökat med 43 procent, från 699 miljarder till 1 001 miljarder ­kronor. Vilka är de stora vinnarna och förlorarna? Bland de dyra transfereringssystemen, som arbetslöshetsersättning, pensioner, sjukförsäkring etcetera, hör studenterna till förlorarna. Den totala kostnaden för studiestödet har ökat med 16 procent under perioden, mindre än inflationen och rejält mycket mindre än statsbudgeten och BNP. Värt att notera är att budgeten för ”Utbildning och universitetsforskning” under samma period mer än ­fördubblats. Staten har med andra ord investerat i utbildning, men studenterna får mindre pengar.

Till vinnarna hör ”Internationellt bistånd” Budgeten har ökat med 225 procent, och får nästa år 43 miljarder kronor, en ökning med 6 miljarder kronor på ett år, vilket är ungefär lika mycket som kostnaderna för migration och nyanlända invandrares etablering.

Området ”Kommunikationer” har också ökat rejält. Posten har mer än dubblats, från 26 miljarder kronor till 56 miljarder, där hälften numer är vikt till utveckling av transportinfrastrukturen.

Även ”Rättsväsendet” har dubblat sin budget, till 46 miljarder kronor. I posten ­ingår den ständigt så kritiserade Polisen, som ökar sin budget från 12 till 25 miljarder kronor. Försvarets budget däremot har i princip stått still och därmed minskat kraftigt som andel av både BNP och statens utgifter. Det är först med den här budgeten som trenden bryts, med en av de största ­anslagsökningarna på många år.

Men av de absolut största förändringarna står räntor på statsskulden för. Posten har minskat med 86 procent, från 82 miljarder kronor till 11 miljarder, nästan uteslutande på grund av räntefallet. Utgiftsminskningen på räntor räcker för att betala både totalförsvaret och rikets styre inklusive riksdag, regering och kungahus och ge pengar över. Stiger räntorna framöver, reverseras den här effekten. Då kan elcykelbidraget ligga risigt till.

Erik Wahlin

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet