Budget i förändring

KRÖNIKA. Veckorna fram till att budgeten verkligen läggs fram, symboliserat av finansministerns ­rituella promenad från departementet till riksdagen, kommer presskonferenserna och utspelen slag i slag. Partierna turas om att få glänsa en stund när någon av just deras hjärte­frågor baxats igenom i förhandlingarna. 790 miljoner i höjd skatt på ISK och kapitalförsäkringar, 350 miljoner kronor till elcykelbidrag, 530 miljoner till förlossningsvården, och 100 miljoner för att bekämpa hedersförtryck är uppmärksammade poster. Det är lätt att tro att statsbudgeten handlar om medieanpassade små symbolfrågor, men bakom siffrorna döljer sig stora och långsamma förändringar som tenderar att inte uppmärksammas alls.

Det första året på det nya årtusendet, år 2000, även det ett år då konjunkturen var stark, låg statbudgetens totala utgifter på 705 miljarder kronor. Om regeringens budget för 2018 går igenom oförändrad i riksdagen ökar utgifterna nästa år till 1 001 miljarder kronor (den första trettonsiffriga utgiftsbudgeten!). Summan motsvarar en ökning på 42 procent. Men om vi också räknar in att Sverige haft inflation under perioden har statsbudgeten i realiteten bara ökat 16 procent.