Mellan himmel och helvete

Förhoppningsbolag är per definition spekulation. En jakt på det stora genombrottet, som inte sällan inbegriper en räcka emissioner för att – kanske – nå dit. Den så kallade Affärsvärldenmodellen inom aktieanalys, introducerad av dåvarande medarbetaren László Szombatfalvy på 1970-talet, står för något annat. Med fokus på substans och värderingen i förhållande till avkastningen på eget kapital är det etablerade och lönsamma bolag som premieras.

Med det sagt älskar vi på Affärsvärlden att skriva om förhoppningsbolag i våra reportage. Där finns inte sällan blod, svett och tårar, dramatiska floppar och hysteriska framgångar.

Få bolag passar så väl in på den beskrivningen som spelstudion Starbreeze, som den 3 december i år lämnade in ansökan om rekonstruktion till Stockholms tingsrätt. Ett halvår tidigare hade Starbreeze ett marknadsvärde på 4,5 miljarder kronor.

En förklaring till varför det gick som det gick är att vd:n och storägaren Bo Andersson Klint gjorde en felinvestering i virtual reality-tekniken. Men det grundläggande problemet var den inbyggda logiken för oberoende spelutvecklare: det är vinna eller försvinna som gäller. Det räcker med en miss så är det kris. Så dyra är spelen att utveckla.

Starbreeze har fler problem (läs Max Jedeur-Palmgrens reportage på sidan 14). Men hade inte deras Walking Dead-spel floppat så hade nog inte den artikeln knappast skrivits. Så små är marginalerna i förhoppningsindustrin.

Testa Analys+ för 1 krona

Om du mot förmodan missat det så är nu Affärsvärldens Analys+ fullt i gång, och uppdateras flera gånger varje dag med analyser, portföljer, artiklar och kommentarer. En exklusiv och lönsam extratjänst för dig som är riktigt aktieintresserad. Testa för 1 krona på affarsvarlden.se/pren.