Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Kortsiktig kvartalspolitik

2019-10-16 18:00

All politisk strategi bygger på två enkla frågeställningar: Vilka frågor tycker väljarna är viktiga? Och, vilket parti tycker väljarna har bäst politik i de viktigaste frågorna? Det parti som har högst popularitet i de viktigaste frågorna vinner. Svårare än så är det inte att vinna val.

På den tiden då partier lutade sig mot ideologier och människor upplevde tydliga politiska skillnader så handlade politik till stor del om att övertyga om varför de egna uppfattningarna var de bästa. När det väl blev valrörelse var det för sent att argumentera, så i stället handlade valtaktiken om att sätta agendan – få problemformuleringsprivilegiet.

Säldöden hjälpte Miljöpartiet in i riksdagen 1988. ”It’s the economy, stupid”, påminde Bill Clintons valarbetare om 1992. Med maxtaxan drog Socialdemokraterna 1998 uppmärksamhet från budgetsaneringens nedskärningar till välfärdsreformer. Alliansens utanförskap flyttade agendan 2006 från hög sysselsättning till en känsla av att regeringen gömde arbetslöshet.

Den mest dramatiska problemformuleringen var kanske valrörelsen 2014. Socialdemokraterna hade störst stöd i alla viktiga sakfrågor utom invandring, som färre än 10 procent såg som en av de två viktigaste problemen. Opinionsmätningarna gav S, V och MP egen majoritet.

Fredrik Reinfeldts motdrag blev öppna era hjärtan. Flyktingmottagande ställdes mot välfärd. Resten av valrörelsen kom att handla om flyktingpolitik. MP och V tappade tillsammans fem procentenheter. SD vann fyra och blev vågmästare. Inte på grund av ny politik. På grund av ett nytt perspektiv.

I dag domineras samhällsdebatten av skjutningar och gängbrottslighet. Påfallande ofta lyfts också flyktingmottagande och tiggeri in i debatten – av moderater och socialdemokrater. Alla är frågor där SD har ett brett stöd bland väljarna, så utan att egentligen göra någonting växer SD procent för procent.

Det borde varje etablerat parti ha kunnat förutse. Ändå lyckas de inte få in sina frågor i samhällsdebatten. Varför?

År 2001 myntade Metallordföranden Göran Johnsson uttrycket kvartalskapitalism för att beskriva börsbolag som till varje pris vill möta aktiemarknadens krav på stigande vinster vid nästa kvartalsrapport. Men kortsiktigheten gröpte ur förtroendet hos medarbetare och kunder och ställde sig i vägen för innovation, affärer och tillväxt. I dag är långsiktighet, hållbarhet och delaktighet ledstjärnor i de flesta företagsstrategier.

Regerandet har gått åt andra hållet. Av rädsla att utmana 73-punktsprogrammet och spräcka samarbetet vågar partierna inte blicka bortanför nästa reform i överenskommelsen eller förhandla utanför nästa budget.

Kvartalskapitalismen är borta. Kvartalspolitiken är här – med fokus på att leverera nästa överenskomna reform, undvika konflikt och inte gå utanför fattade överenskommelser. Att adressera och problematisera nästa strukturella samhällsförändring kan leda till konflikt och spräcka samarbetet. Tryggare då att hålla sig till 73-punktsprogram och framförhandlade talepunkter.

På så sätt kan man undvika misstag, men samtidigt gör man det omöjligt att sätta agendan. För bostadsbristen, skolans resultat, växande klyftor, stigande arbetslöshet – inga frågor blir spännande vare sig för media eller för väljarna om de varken är nytänkande, utmanande eller skapar politisk konflikt.

Agendan kommer troligen inte heller att ändra sig själv, åtminstone inte om tre ganska försiktiga gissningar slår in:

1) Oron i världen minskar inte, så flyktingströmmar kommer att fortsätta skapa oro.

2) Segregationen kan inte lösas på två år, så gängkriminaliteten kommer finnas kvar.

3) Hårdare straff och fler poliser skapar bara överfulla fängelser, så brottsligheten minskar inte.

Brott och migration kommer därmed att leva vidare som viktiga frågor. Vågar JA-partierna inte släppa sargen och börja utmana – andra och varandra – inom andra områden så blir det en politiskt tråkig mandatperiod. Men det kan å andra sidan bli ett dramatiskt valresultat. För det parti som är populärast i de viktigaste frågorna vinner.

Vd för Yrkesakademin, tidigare valledare för S och statssekreterare under Göran Persson.

kunskapsrik vecka

Det bästa med nobelpriset är att Sverige under utnämningsveckan blir vetenskapsnördigt och vi alla försöker förstå kemiska processer, fysikaliska lagar, medicinska under och poetiska texter. Det är en vecka till mänsklighetens största nytta där förnuft och kunskap står i en renande kontrast till fake news, alternativa fakta och ogenomtänkt kortsiktighet. Läs Ingrid Carlbergs Nobel. ”Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris”!

Jan Larsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet