Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Finsk julstress och stereotyper

2018-12-19 18:00

"Jag är icke den du tror, ty ditt öga tåras. Jag är ju din lilla bror, som dog bort i våras.”

Så lyder några rader i min absoluta favoritjulsång, Sparven om julmorgonen. Deppigt? Åtminstone mörkare än de flesta svenska julsångerna. Men då är den ju heller inte en svensk, utan ett av många och kära inslag i det finska julfirandet. Tillsammans med julmaten bestående av sju sorters lådor i tråkiga färger, ärkebiskopens förmanande julefridsupplysning och det obligatoriska gravplatsbesöket på julafton. Sådant som finnar ägnar sig åt medan svenskarna samlas runt Kalle Anka och förlustar sig vid ett dignande julbord.

Melankolin sägs ligga i de finska generna, alltså även mina. De flesta av årets dagar känner jag mig, efter drygt 20 år i Sverige, väldigt mycket som en svensk. Men när det lider mot jul händer något. Det finska gör sig plötsligt påmint. Familjen får stå ut med finsk julmusik dygnet runt. Sparven trängs med psalmer och andra högtidliga berättelser om hur julen var förr. Jag blir lite mörkare, lite mer – ja, finsk.

Jag, som sällan ägnar tid åt mer avancerad matlagning, drar fram farmors recept för den bästa kålrotslådan och funderar på att grava min egen lax. Och annat som jag vill – eller kanske borde – göra. Frivilligt och härligt för det mesta, men samtidigt lite pressande.

Vad är det som händer? Varför alla dessa plötsliga förväntningar på mig själv? Längtan efter att leva efter stereotypen av en finne.

Beteendevetenskaplig forskning har sedan länge förstått mekanismerna. Olika signaler kan få oss att agera på ovanliga, oväntade sätt. Det kan räcka med en gnutta extra information. Pristagaren av ekonomipriset till Alfred Nobels minne i fjol, Richard Thaler, har byggt upp stora delar av sin forskning på just detta. Hur man genom sortering av information kan knuffa – ”nudge” – människor i viss riktning. Vilka rätter som står på första sidan av restaurangmenyn påverkar vilka rätter som blir mest populära, för att ta ett exempel. Ett effektivt sätt att få fler att välja mer nyttiga alternativ, har det visat sig.

Men det kan också räcka med något så enkelt som en fråga till den som står inför ett beslut. Tre nationalekonomer vid Stockholms universitet gjorde ett spännande experiment bland studenter för ett par år sedan (Anne Boschini, Astri Muren och Mats Persson, Journal of Economic Behavior and Organization, 84(3), 2012). Syftet var att studera könsskillnader i givmildhet. Är kvinnor mer generösa än män?

Totalt 450 juridikstudenter deltog i experimentet. Varje student fick 500 kronor att antingen behålla själv, eller också dela med en anonym, slumpmässigt utvald kollega på årskursen. På en skala från 0 till 500 fick de välja den summa som de skulle ge bort.

Resultatet avslöjade en viss könsskillnad i generositet, men till fördel för män. Medan kvinnorna skänkte i genomsnitt 100 kronor så gav männen bort 125 kronor. Ack, där fick alla som trodde på stereotypen att män är mer själviska!

Men.

Experimentet var mer komplicerat än så. I spelet ingick att ange sitt kön. Det visade sig ha betydelse när man fick göra det. Resultaten ovan gäller för den grupp som angav sitt kön efter att de valt hur mycket de skulle skänka. De studenter som fick ange sitt kön innan de skulle ta ställning till summan betedde sig annorlunda. Plötsligt blev kvinnor mer generösa och skänkte bort 120 kronor. Hos männen hände det motsatta – snålheten slog till och summan minskade till 55 kronor. Ta da! En liten påminnelse om könstillhörighet fick alltså studenterna att agera på ett stereotypt vis.

Åter till julstressen. Medan doften av kålrotslåda sprider sig i mitt kök om natten funderar jag på triggers och stereotyper. Vilken fråga borde vi svara på för att bli påminda om att vi egentligen förväntas vara skönt avslappnade och lite lagom lata? Män som kvinnor, finnar som svenskar.

Hyvää joulua!

Fristående rådgivare och docent i nationalekonomi med lång erfarenhet av forskning och ledarskap i offentlig sektor.

Konsumtionsglädje

En viktig jultradition är att branschorganisationen Svensk Handel släpper sin prognos veckorna före jul. I år förväntas den genomsnittlige svensken köpa julklappar för 3 300 kronor. Statskassan får ett tillskott på 29 miljarder och julhandeln genererar 20 000 extrajobb.

Laura Hartman

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom