Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Du sköna nya värld

2018-05-02 18:00

Allt är inte som det en gång var. Ändå utvärderar vi företag på samma sätt som förr.

Ingen vet om Spotify någonsin kommer att tjäna stora pengar. Om bilfabriken i Trollhättan i framtiden spottar ut stora mängder elbilar. Eller om ICO:er, Initial Coin Offerings, blir den succé som entreprenören och pionjären Johan Staël von Holstein hoppas. (se reportage sidan 14)

Det är delvis det som gör näringslivet så spännande.

Projekten som nämns ovan uppfattas ofta som lätt galna, på gränsen till dumdristiga. Hur stor är egentligen sannolikheten att man lyckas förändra hela musikindustrin? Eller att man kan ställa om en gammal Saabfabrik till att producera framtidens elbilar? Inte enorm.

Därför är det begripligt att projekten ofta möts av skepsis från omgivningen. Men det är också lite deppigt att de som lagt ner sin själ, sina pengar och sin prestige, på projekt de tror på och visioner de vill förverkliga, så ofta plockas ner på jorden när de beskriver vad de vill och ska göra.

Visst händer det att skeptiker har rätt. Ganska ofta till och med. En flitigt citerad siffra säger att 9 av 10 entreprenörsprojekt fallerar. Då säger det sig självt att det är bättre att sätta pengar på att ett projekt floppar än att ett företag når framgång.

Men när man utvärderar framtida bolag kan det vara läge att tänka om. För världen ser inte ut som den alltid har gjort.

De som var med kring millennieskiftet får säkerligen dotcom-vibbar av ett sånt uttalande. Då talades det ofta om ”den nya ekonomin” där gamla ekonomiska sanningar inte längre gäller. Vi var inne i en ny ekonomisk guldålder, som skapade helt andra möjligheter. Det talades om att grundläggande ekonomiska samband var ställda på ända och att världens ekonomier skulle kunna nå oanade höjder utan att det ledde till överhettningar eller prisstegringar. Den ökade produktiviteten motiverade helt andra värderingar på börsen än bolagen tidigare haft.

Sen brast bubblan och snacket framstod som ihåligt.

Men många av dåtidens teorier stämmer.

Internetföretagen har många gånger färre anställda i förhållande till omsättning, kräver ofta mindre mängd kapital och färre tunga investeringar för att bli globala. De företag som lyckats har en produktivitet som ligger långt över exempelvis industriföretagens.

Snacket om first mover advantage, att vara först på en marknad, som var ett annat buzz word då, har också blivit sanning. Ett företag plockar i dag hem en stor del av kakan.

En ny logik såldes.

För Spotify är den stora frågan om de lyckas skapa ett universum likt Facebook, Google och Amazon. Ett universum där musikindustrin är mer beroende av Spotify än Spotify är av musikindustrin. Det är viktigare än hur många kronor som läggs på utveckling eller hur avtalen med skivbolagen ser ut, även om det också spelar roll.

Samma omvända logik gäller för företag som verkar i exempelvis Kina.

När personbilsföretaget Volvo Cars köptes av sin kinesiska konkurrent Geely var skepsisens stor. Dels för att bolaget hamnade i kinesisk ägo, men också för att långt ifrån alla såg Geely som en lösning på Volvos problem.

Ännu större var skepsisen gentemot den kinesiska affärsmannen Kai Johan Jiang och hans köp av Saab. Från bolagets sida talades entusiastiskt om hur kombinationen svensk industri- och miljöteknik och en kinesisk jättemarknad skulle rädda det anrika bilmärket.

Det skulle göras genom att bygga en ren elbil, trots att elbilar vid den tidpunkten både ansågs ha för kort räckvidd och vara för dyra. Redan de första veckorna anställdes över 200 personer och bolaget döptes om till Nevs, National Electric Vehicle Sweden.

Det räckte för att skepsisen skulle tillta.

Men logiken på den kinesiska marknaden skiljer sig delvis från vår.

Visst har Volvo Cars förnyat sitt modellprogram, men det är inte bara det som lyft försäljningen i Kina, där antalet sålda bilar gått från drygt 22 000 år 2010 till lite fler än 114 000 förra året. Det är nämligen långt ifrån bara kvaliteten på bilen som räknas, lika viktigt är det med politiska kontakter.

Sedan några år tillbaka är Volvo en av de bilar som anställda på kinesiska myndigheter har rätt att köpa. Inget oviktigt avtal, med tanke på att Kinas myndigheter är värd omkring 120 miljarder kronor varje år, enligt en studie från den amerikanska investmentbanken UBS.

I fallet Nevs är situationen densamma. Visst är det viktigt att Nevs-bilar blir bra och miljövänliga. Men de politiska kontakter Kai Johan Jiang fick när han byggde energibolaget State Power Group, är minst lika viktiga. Avgörande för framgången är om ett antal kinesiska städer bestämmer sig för att Nevs elbilar ska rulla på gatorna, inte exakt hur lång körsträcka batteriet ger .

Gamla sanningar ställs på ända alltså. Aldous Huxleys sköna nya värld var en dystopi. Så illa behöver det inte bli. Tvärtom, framtiden må vara osäker, men den är också full av möjligheter.

Lotta Dinkelspiel

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet