Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Vad är det utlänningar ser som inte vi ser?

2017-10-25 18:00

KRÖNIKA. Under en kväll på Nasdaq i förra veckan berättade energiteknikföretaget Salt X Technologies vd Karl Bohman hur bra börsen hade varit för dem. Bolaget hade jagat pengar i flera månader utan att väcka nämnvärt intresse. Men med noteringen fick man en ”fan-club” på Facebook, kursen sköt i höjden och bolaget kunde ta in nytt kapital.

Det var inte bara förhoppningsfulla privatpersoner som fick upp ögonen för Salt X. Karl Bohman säger att han förundrades över det stora intresset från professionella utländska investerare. Vad är det de ser som inte svenskarna ser? Karl Bohman tror att européerna bättre förstår produkten. Flera av dem har energiomställningen på nära håll. Det ökar intresset och med intresse växer kompetensen.

I Sverige är det andra sektorer som entusiasmerar. Spel, till exempel.

Andra förklaringar till det låga intresset kan vara att svenskar agerar i flock. Och att många investerare åkte på smällar under dotcom-eran. Sedan dess vill man att företag tjänar pengar innan man halar upp slantarna.

Att invänta fungerande affärsmodeller kan förstås vara klokt, men det har också lett till att svenskar gått miste om många möjligheter. Zalando är ett exempel (se sidan 28).

När det gäller clean-tech kan vi vara på väg mot förändring. Oljefamiljen Lundins Stockholmslistade Etrion investerar nu tungt i solcellsparker i bland annat Japan. Familjen förbereder sig för en framtid där fossila bränslen inte väger lika tungt (se sidan 14). Därtill ska Northvolt investera totalt 40 miljarder kronor i en batterifabrik (se sidan 9).

Tre är en trend. När hållbarhet nu på allvar börjar synas i siffrorna kan spelklustret förhoppningsvis kompletteras med ett clean-tech-kluster. För ju fler desto bättre.

Svenska succéer

Utöver spelföretag lockar fintech svenskt kapital. Investerarna går in mycket tidigt i företagens utveckling, till skillnad från många andra branscher där riskkapitalet gärna söker en viss mognad hos före­tagen, enligt konsult- och revisionsfirman Deloitte.

Andelen nordiskt kapital i nordiska fintech-bolag, där den svenska utgör en stor del, har vuxit från 32 procent 2014 till 80 procent 2016. Det visar på den svenska flock­mentaliteten. Men också att det finns förutsättningar för fler framtida kluster.

Lotta Dinkelspiel

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet