Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Vår tids börsorakel

2019-03-13 18:00
Karl Bohman, vd för Salt X.

Småbolagslistor har flera problem. Lättrubbade aktiekurser är ett av dem.

"Vore det inte bra om bolaget hade några kunder först?”

Frågan ställdes av en företagare hösten 2017 på ett event med Stockholmsbörsens ägare Nasdaq i Frihamnen i Stockholm. Representanter från både bolag och börsen berättade om hur små företag kunde ta in kapital i ett tidigt skede genom att notera sig på Nasdaqs småbolagslista First North.

I rummet satt ett antal bolagsbyggare, alla med behov av kapital. Flera av dem visade viss skepsis mot breddat ägande och publik handel i aktien. De frågade om en notering verkligen var rätt för ett företag med en idé, kanske en prototyp, men utan kunder eller intäkter.

Samtidigt var det svårt att inte ryckas med av talarna.

Energilagringsuppstickaren Salt X vd Karl Bohman berättade entusiastiskt om hur noteringen inte bara gett bolaget kapital. Man hade också fått en ”fanclub” på Facebook, som bidrog till att kursen sköt i höjden och gjorde det möjligt för bolaget att ta in ännu mer kapital.

– Det gäller bara att ha en story, sa en av Nasdaqs representanter.

En trovärdig aktiestory och en fanclub hade fått Salt X kurs att stiga från 2 till 44 kronor på lite mer än 18 månader, vilket innebar att bolaget hade ett marknadsvärde på över 3 miljarder kronor.

Sedan anförandet på börsen strax efter bolagets toppnotering i oktober 2017 har det gått sämre. I dag står aktien i 4,72 kronor. Bolaget omsatte 6,4 miljoner kronor för helåret 2018 och rörelseförlusten uppgick till minus 121,1 miljoner kronor. Salt X har mycket kvar att bevisa innan det är att betrakta som mer än bara en story.

Kombinationen fanclub och småbolag fick förnyad aktualitet när Isabella Löwengrip, också känd som Blondinbella, i förra veckan berättade om sitt samarbete med företaget Ellen, som säljer intimvårdsprodukter. Beskedet fick bolagets aktie att rusa med 17 procent.

Det rörde sig om ett typiskt influencersamarbete, där Ellen betalar Löwengrip för att synas i hennes sociala kanaler.

– Det viktigaste för mig är att hitta varumärken som är en perfekt match med min målgrupp och där mina följare får någonting tillbaka. På ett eller annat sätt. Jag ser fram emot samarbetet med Ellen och att lyfta fram dem och deras produkter till mina läsare, sa Isabella Löwengrip i ett pressmeddelande.

En inhyrd fanclub räckte alltså för att aktien skulle sticka.

Liknande fenomen kunde skönjas när regeringens utredare för bioflygbränsle, Miljöpartiets förre språkrör Maria Wetterstrand, la fram sitt förslag för ett par veckor sedan.

År 2030 ska 30 procent av det flygbränsle som tankas i Sverige vara förnybart, löd budskapet i utredningen.

När det sedan framkom att Wetterstrand satt i styrelsen och var ägare i Cortus Energy, som utvecklar miljövänliga drivmedel, steg bolagets aktiekurs med 50 procent.

I medierna har det framför allt lagts fokus på hennes dubbla roller. Vilket är ett problem i sig. Resultatet blev också pengar i hennes egen ficka, eftersom hon är aktie­ägare i bolaget. Men framför allt visar det på hur lite det är som krävs för att få fart på en aktie med begränsad likviditet.

Affärsvärlden har tidigare uppmärksammat fenomenet, när det har satts i system för att tjäna pengar, så kallad pump and dump, att snacka upp en aktiekurs och sedan sälja.

För två år sedan dömdes exempelvis två aktiebloggande läkarstudenter, 23 och 24 år gamla. De köpte aktier i mindre biotechbolag noterade på smålistor och publicerade sedan blogginlägg med, enligt tingsrätten, ”vilseledande uppgifter om sig själva och haussande uppgifter om bolagen”. Studenterna spred vidare inläggen, som innehöll ”köprekommendationer med riktkurser långt över gällande börskurs”, under falska namn. När kurserna steg sålde de av innehaven. Mellan januari 2014 och april 2015 köpte de aktier i tiotalet småbolag och gjorde, enligt tingsrätten, en vinst på totalt 2,5 miljoner kronor.

Antalet anmälningar om misstänkt marknadsmanipulation har ökat kraftigt de senaste åren. Mellan åren 2017 och 2018 ökade de från 267 till 403.

Självklart är det skillnad på legal och illegal verksamhet. Men kursrörelserna i Cortus Energy och Ellen pekar på något problematiskt med småbolagslistorna. Enstaka budskap får alltför stor inverkan på aktiekursen, i synnerhet i förhoppningsbolag.

De är små, har sämre likviditet och bevakas i begränsad utsträckning av aktieanalytiker och medier. Problemet finns överallt, men det är extra stort i Sverige. Få andra länder har en så väl utvecklad aktiemarknad för småbolag. Svenskar har en tradition av att spara i aktier, vilket gör det lätt att få med folk på banan. I Storbritannien finns en småbolagslista, Aim, men bolagen som är noterade där har i genomsnitt kommit långt längre än de som noteras på svenska smålistor.

Stockholmsbörsens representanter har med stolthet berättat hur bolag från Italien, Danmark och Irland vill notera sig här. Och visst finns det fördelar med handelsplatser för småbolagsaktier. Främst har det gett många nystartade innovationsbolag finansiering för att växa sig stora. Men lättrubbade aktiekurser och dålig genomlysning gör att småbolagslistorna också för med sig problem.

Stora svängningar byggda på svaga resonemang riskerar att ge stora förlorare.

Lotta Dinkelspiel

lotta.dinkelspiel@afv.se

Lotta Dinkelspiel

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet