Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Ny EU-idioti försämrar för IPO-investerare

2020-02-19 18:00
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

Det handlar om:

• 24 Storages prospekt har ingen tabell över aktiekapitalets utveckling. Då kan man inte se om det skett nyemissioner i närtid och till vilka villkor – inte oviktigt att veta i ett växande fastighetsbolag. Det finns heller ingen information om rörelsekapitalbehov kommande tolv månader. Det är anmärkningsvärt för ett bolag som alltjämt går med förlust.

• Hudya omsätter 121 miljoner kronor, men anger inte antal anställda i prospektet. Där finns heller ingen info om aktiekapitalets utveckling, och senaste finansiella information är sju månader gammal.

• Qlife är ett forskningsbolag, men ger extremt tunn information om immateriella tillgångar i balansräkningen. Här saknas också information om tidigare nyemissioner och aktiekapitalets utveckling.

• Train Alliance är ett fastighetsutvecklingsbolag, vars prospekt saknar information om antal anställda och aktiekapitalets utveckling. Det finns inte heller några finansiella kommentarer avseende fastigheter, nyanläggningar eller intressebolag.

Det här är konstiga brister med tanke på att det enligt vår bedömning (med undantag för Hudya) handlar om välskötta bolag med seriösa rådgivare.

Förklaringen till dessa brister i prospekten finns i Bryssel. EU lagstiftade i juli 2019 om så kallade tillväxtprospekt, där man detaljreglerar exakt hur dessa ska utformas och förbjuder alla avvikelser från EU-reglernas detaljkrav på innehåll och ordningsföljd. Finansinspektionen kan i enskilda fall bevilja undantag efter särskild ansökan, men i princip råder alltså förbud mot att inkludera information som normalt funtade investerare ser som helt naturlig och självklar. Exempelvis:

• Antal anställda. I normala prospekt ska detta alltid stå med, men i tillväxtprospekt ska det inte stå angivet.

• Väsentliga immateriella tillgångar, till exempel avtal och patent. Forskningsbolag ska alltså inte beskriva eventuella patent.

• Rörelsekapital. För bolag med ett börsvärde under 200 miljoner euro ska man inte ange om rörelsekapitalet räcker i tolv månader eller inte. (Detta förbud försvann dock vid nyår. Kors i taket! Mer om det senare.)

• Styrelse och ledning. Här är det förbjudet att ge lika mycket information som normalt annars krävs avseende bolagsengagemang, konkurser, regelbrott, etcetera.

• Skuldsättning. Här får man inte ge några finansiella kommentarer om börsvärdet är under 200 miljoner euro.

• Aktiekapitalets utveckling. Får inte anges på det sätt som gör att investerare får en bild av tidigare nyemissioner och villkor för dessa.

Det här är några av förbuden. Det finns även andra. Exempelvis är ”de viktigaste händelserna i bolagets utveckling” något som ska vara med i vanliga prospekt, men som inte får finnas med i tillväxtprospekt.

Bakgrunden är att EU och underorganisationen ESMA vill ”förenkla” och ”harmonisera”. För vem? För byråkrater och mellanhänder, får man förmoda. För investerare förenklas ju inte livet av att nödvändig information förbjuds i prospekt. Vad gäller ”harmonisering” så är det hittills tvärtom. När prospekten inte duger som investeringsunderlag så väljer bolagen helt olika alternativa vägar.

• En del gör ingenting och håller tummarna för att investerarna stoppar in pengar ändå.

• En del bolag skickar in inlagor till Finansinspektionen och ber om dispens och tillåtelse att inkludera information i prospekten som annars skulle vara otillåten.

• En annan variant är att välja bort tillväxtprospekt och i stället välja ett fullskaligt prospekt även fast det blir dyrare och jobbigare än nödvändigt.

• Om bolaget redan har en högaktuell och fullmatad årsredovisning eller kvartalsrapport som ger en korrekt bild av läget så kan dessa läggas till som bilaga till tillväxtprospektet.

• Den minst dåliga varianten är nog annars att publicera ett tilläggsdokument där man är fri att ge all information som inte får vara med i prospektet. Tilläggsdokument är den metod som Spotlight har valt för sina bolag, och noteringsaktuella Monivent är först ut.

IPO-guidens hållning är att granska noteringar utifrån investerarens perspektiv. Om det saknas viktig information så flaggar vi för det, oavsett vad bristen beror på. De fyra bolagen i listan överst har därför fått en varningsflagga för bristande information. En flagga är inte ett betyg på företag, personer eller rådgivare. En flagga är en signal till investeraren att vara uppmärksam på en brist, oavsett om ”skulden” för bristen ligger hos EU, FI, rådgivaren, bolaget eller ingen alls.

Det var den 21 juli 2019 som EU:s nya prospektförordning trädde i kraft. Efter GDPR, MAR, PRIIP och MIFID2 är man luttrad när det kommer till EU:s försök att med mångtusensidiga lagar förbättra vardagen för vanliga individer eller småföretag. I stället har dessa lett till byråkrati, kostnader, försämringar eller andra allmänna tokigheter.

Finns det brysselsk sjukdomsinsikt? Ja, kanske lite. Vid årsskiftet beslutade EU om en ändringsförordning som slopade förbudet att i tillväxtprospekt ange hur det framtida rörelsekapitalbehovet ser ut. Man kan se det som lite psykofarmaka som dämpar det byråkratiska vansinnet.

Det behövs mer sådan medicin. Annars är risken stor att EU-reglerna bakbinder Sveriges unikt framgångsrika ekosystem för små och medelstora börsbolag. Vågar man hoppas att FI eller regeringen gör något åt saken? Eller ska seriösa investerare, marknadsplatser och rådgivare behöva hoppas på lindring tidigast efter 2022, då ESMA och EU hade tänkt utvärdera de nya lagarna?

Börsplus IPO-guide granskar samtliga noteringar riktade mot svenska investerare. Sedan i höstas har man i flera prospekt kunnat se en märklig kvalitetsförsämring.

Peter Benson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom