Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Svanenmärkta aktier

2014-11-25 21:00

Ytterligare samarbete mellan marknadens aktörer, myndigheter och miljöintressenter lär krävas om man vill vrida utvecklingen mot en, från ett miljöperspektiv, hållbar tillväxt.

Förra året hade jag mössa på midsommarafton. I år fick jag en fästing tredje veckan i november. Något konstigt har hänt med vädret sedan 1960-talet. Årstiderna har fått spel och golfklubborna får stå framme hela året. Att det händer något med klimatet är uppenbart för de flesta och det var en av huvudpunkterna under G20-mötet i Brisbane nyligen, när tjugo av världens största ekonomier träffades för att diskutera ekonomiska och politiska frågor.

För sju år sedan började en kollega i finansbranschen, Christopher Flensborg, att fundera på om det gick att emittera obligationer där det erhållna kapitalet skulle understödja emittenten att vrida utvecklingen mot en mer miljöanpassad verksamhet eller på annat sätt stödja en omställning mot en ”grönare” produktion. Det kom att kallas gröna obligationer.

I dag är gröna obligationer ett vedertaget begrepp och marknadssegmentet växer snabbt med låntagare från såväl industri som överstatliga institutioner som Världsbanken och Europeiska investeringsbanken. Idén är naturligtvis att obligationsköparen aktivt ska kunna välja att underlätta för företag som vill bidra till en miljöanpassad tillväxt samtidigt som företaget kan få en billigare upplåning och eventuellt attrahera nya kundkategorier. Att processen startade och genomfördes från marknaden, utan påtryckning eller inblandning från politiker, ger hopp om framtiden.

Den finansiella marknaden och dess aktörer kanske ändå kan behöva en knuff och viss hjälp från såväl politiker, myndigheter som andra beslutsfattare framöver. Även om fenomenet gröna obligationer växer snabbt så utgör det en väldigt liten del av den totala marknaden.

Jag är ingen expert på miljö, växthuseffekter eller kolväten. Men när jag lyssnar på dem som är kunniga på området verkar det som att växthuseffekten accelererar samtidigt som omställningen inom såväl industri som samhället i stort inte håller samma hastighet. Det verkar vara bråttom. Jag har två barn. Jag försöker förklara för dem att inte sätta alltför stor tilltro till samhällets förmåga att ta hand om dem när de blir gamla. Demografiska effekter – längre livslängd och lägre nativitet – samt nollräntor gör att min tilltro till framtida pensionssystem vacklar. Att de dessutom ska ärva ett jordklot på dekis gör att även en förtappad kapitalist som jag, uppvuxen och fostrad i handlarrum hos olika finansaktörer, börjar tänka bortom horisonten.

Att välja det miljöanpassade alternativet är ofta inte försvarbart ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Kolvätebaserad energi är i många fall billigare och mer pålitlig än vind, sol och vattenbaserad dito. Att kapitalförvaltare och aktieägare skulle drabbas av en kollektiv miljöångest tror jag inte på. Mammon är viktigare än Moder Natur. I alla fall tills översvämningar blir vardag i världens ekonomiska centra.

Kanske måste myndigheter ännu mer styra det statliga pensionskapitalet mot gröna obligationer? Kanske ska man Svanenmärka vissa företag och införa skattereduktion på aktieutdelning och kupongräntor på deras aktier och obligationer? Skattebefria avkastningen från aktie- och räntefonder vilka investerar i ”gröna bolag”?

Har man förbjudit investeringar i bolag som sysslar med vapen, alkohol och tobak kan man väl omvänt uppmuntra till investeringar i bolag som arbetar mot en långsiktigt hållbar miljö? Finansmarknaden har visat att det visst går att kombinera vinst- och miljöintresse.

Ytterligare samarbete mellan marknadens aktörer, myndigheter och miljöintressenter lär krävas om man vill vrida utvecklingen mot en, från ett miljöperspektiv, hållbar tillväxt. Och det brådskar: i helgen spelar jag golf på sommargreener i Stockholm. Det kunde man göra inte på 1960-talet.

Årets svensk

Den 30 november öppnar Norra länken ett helt år före planerad tid och till en kostnad under budget. Jag vet inte vem som är projektledare. Men jag gillar den personen starkt. Gör hen till generaldirektör för det mesta.

Olof Manner

Fler krönikor av Olof Manner

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet