Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 0770-457 102

En check utan krav

2018-04-11 23:00

KRÖNIKA. Ska vi införa medborgarlön? Mark Zuckerberg, Richard Branson och Elon Musk tycker det.

Visst har de byggt mycket framgångsrika företag men de är kanske inga filosofer: den unge mannen som gör affärer på att avskaffa människors integritet, äventyraren och killen som skojade ner sin egen aktie med flera procent för att det var 1 april.

Jag vet vad ni tänker. Om Donald Trump kunde bli president i Amerika, så vad spelar medborgarlön för roll? Svaret är att bara för att man har pest behöver man inte skaffa sig kolera. Trump kan vi inte göra något åt. Medborgarlön har vi fortfarande en chans att hantera.

Så vad är medborgarlön? Lön är fel ord, eftersom lön är ersättning för arbete och medborgarlön innebär ersättning utan arbete. Ersättningen är tänkt att ge tillräckligt att leva på, omfatta både tiggare och miljardärer och vara en lösning på att ai och robotar i framtiden har tagit över så många jobb att de som finns kvar inte kommer att räcka till alla. I stället, tänker man från vänster, ska fria medborgare kunna ägna sin tid åt kultur, idrott och samhällsdebatt.

Det har prövats i Finland. Där gjorde man experimentet att ge 2 000 deltagare 5 600 kronor var i månaden. Det uttalade syftet var inte att uppmuntra fri tid till bildning, utan på ett mer höger-artat sätt försöka få fler arbetslösa i arbete. För medborgarlönen antogs kunna lösa problemet att ersättningsnivåerna i Finland var höga, och systemet så stelt, att arbetslösa ibland valde att inte ta ett erbjudet jobb. Finland har lagt ner experimentet. Medborgarlön ledde inte till fler i arbete.

Experiment brukar inte avskräcka de räkne­glada, men man kan räkna hur mycket man vill på medborgarlön. Vad man aldrig kan räkna bort är hur människor fungerar och vilka drivkrafter de har. Och i botten på den mänskliga drivkraften ligger egna och andras förväntningar.

Medborgarlön är ett mycket kraftfullt verktyg för att signalera vilka förväntningar man har på människor. Och de förväntningar man har på andra människor säger något om en själv. Om man föreställer sig att medborgarlön behövs för att jobben inte kan räcka till alla, så kan det ju i fallet Elon Musk och Mark Zuckerberg hänga samman med att de är personer som bygger företag där robotar och algoritmer ska sköta framtiden. Men man kanske inte ska låta nyfrälsta politikoptimister med teknisk entreprenörsbakgrund sköta tänkandet om vad som gör människor nyskapande och delaktiga?

Om man tycker att framtidens samhälle har inbyggda risker, så är det inte första gången i världshistorien det sker. Om man oroas över att många jobb kommer att vara oerhört kvalificerade, får man tänka sig att utbilda för det och inte ha väldigt höga löneskatter om man vill att människor ska tycka att utbildning lönar sig. Om man anser att läget är extra dystert på landsbygden, då kanske man inte ska betala samma skatt på landsbygden, som har sämre samhällsservice, än staden? Och behöver byråkratin bantas, gör det då.

Och så finns det en faktor som jag tror att även de räkneglada kan ta in. År 2026 beräknas befolkningen vara elva miljoner människor. Och hur många fler, än i dag, skulle inte tycka att svensk medborgarlön vore toppen?

Att ett system kan förespråkas både från vänster och från höger betyder inte nödvändigtvis att det är bra. För både höger och vänster kan tyvärr envisas med att ha de ekonomiska glasögonen på näsan. Om vi i stället sätter på oss de psykologiska glasögonen kan vi fundera på vad man säger till människor medan man delar ut den statliga månadschecken. Den här gör att du inte behöver förnedra dig att söka skitjobb? Den här får du för att slippa tröskeleffekter när du söker dig från bidrag till arbete? Eller – ta den här och slit den med hälsan för arbetsmarknaden lär du aldrig se från insidan?

Författare och journalist som skriver en krönika i Affärsvärlden var fjärde vecka.

Äpplen bland körsbär

Körsbärsträden i Kungsträdgården blommar snart. När du ändå tar dig en lunchpromenad där, fundera på vad du tycker om att ha Apples planerade flaggskeppsbutik i parken. Den ska ligga mot Hamngatan i delen som inte längre är park, eftersom staden 1982 omdanade den till kvartersmark och därför kan hyra ut den till en butik. Om trettio år kan staden säga upp avtalet och ta tillbaka marken. Men under tiden kan du mejla och berätta vad du tycker om den omdaning av Kungsan som nu utlovats på: trafikkontoret@stockholm.se. Tycker du att det är konstigt att parkerna utvecklas av Trafikkontoret? Det är det också.

Susanna Popova

Fler krönikor av Susanna Popova

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet