Populism vitaliserar vår demokrati

Populism vitaliserar vår demokrati - 11_Susanna_Popova_binary_6890524.png

Populism är ett ord som låter hotfullt. Varför kan folk inte vara nöjda med att gå och rösta vart fjärde år? Måste de falla för populister också?

Populism brukar beskrivas som de missnöjdas signalsystem. Den populistiska ledare som söker kontakt med de missnöjda vill gärna ha direkt stöd från dem, helst utan att behöva dras med en organisation. Oftast är det inte innehållet i politiken, utan relationen mellan ledaren och följaren, som är i fokus. En del tycker att populism snarare är ett sätt att kommunicera än en politisk in­riktning. Andra säger att populism handlar mer om att ställa ”rätt” frågor, än om att ge fullgoda svar.

Sådant uppfattas inte som tillförlitligt av det etablissemang som ser sin röst som ett uttryck för en åsikt baserad på väl processad information. Absolut inte som något med en massa upprörda känslor inblandade.

Men så finns de väljare som uppger att de kommer att rösta populistiskt. Ni kan själva reda ut vilka partier dessa väljare gynnar. Några läsare känner nu reflexen att mejla och fråga vad jag menar, egentligen. Gör inte det utan gör läxan, för det ska ju alla ansvarskännande medborgare ändå göra ett valår, eller hur? Det är innebörden i att göra informerade val. Men vi kan väl säga såhär, det handlar om partier som gärna talar om stora delar av samhället med misstro.

Sverige är ett land där graden av mellanmänsklig tillit, internationellt sett, är mycket hög. Men i detta ”höglitarnas” förlovade land – för att låna ett uttryck av SOM-forskarna vid Göteborgs universitet – minskar belåtenheten. Så vad är folk så missnöjda med, i världens bästa land? Och vilka väljare känner så?

Det handlar, om man förstår SOM-undersökningarna rätt, om känsliga, utsatta grupper. Dessa grupper visar ett tapp i den mellanmänskliga tilliten, som inte syns i mer etablerade grupper. Det gäller till exempel arbetslösa, personer med dålig hälsa och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Resultatet ger inte intryck av att vara raketforskning. I höglitarnas land finns människor som känner sig omsprungna, och de ger uttryck för det. Det borde väl vara sunt i en rimlig demokrati?

Ja, och så frågan om populism är vänster eller höger. Frågan är felställd. Populism kan vara både och. En ny intressant bok är Populistiska manifestet av Göran Greider och Åsa Linderborg. De ger vänsterpopulismen ett ansikte och går till botten med demokratins förhållande till populism. De påstår bland annat att populismen kan vitalisera demokratin, genom att entusiasmera människor att ta ställning.

Vi i mediekratin bidrar dock tyvärr, med författarnas ord, till att ge populismen argument för sitt hat mot eliten. Och det har vi gjort genom att inte prata om det som, med SOM-undersökningarnas ord, angår de känsliga grupperna. Att presentera de populistiska väljarna, till exempel de som stödde Trump, som bakåtsträvande och degenererade har bara spätt på den populism många i mediekratin avskyr. Så denna, pinsamt nog, halvt omedvetna elitism har på sitt eget sätt bidragit till populismen.

Greider & Linderborg är med denna bok ute efter att renovera vänstern. Det projektet är minst hälften av de svenska väljarna helt ointresserade av. Men parafrasen på Kommunistiska manifestet är en påminnelse om att det är dags för de olika eliterna i Sverige att skärpa sig. Bevärdigar man inte andra med en blick, som det hette förr, kan det hända att de andra blir förbannade. I en demokrati märks det.

Författare och journalist som skriver en krönika i Affärsvärlden var fjärde vecka.

En framtida bestseller

”Avsaknaden av en egen vision gör att boken till skillnad från sin föregångare känns som het färskvara med kort datum”, skrev DN Kultur om Populistiska manifestet. Det känns, med tanke på hur lite markkontakt den redaktionen visat sig besitta, som en bekräftelse på att den här boken har potential att nå ut med sitt budskap.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.