Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Uberbilligt

2019-10-16 18:00

Uber har bränt drygt 100 miljarder kronor på att lösa ett problem som inte är särskilt viktigt.

Garrett Camp hade ett bekymmer. Han tyckte att det var omöjligt att ta sig runt i San Francisco: taxibilar gick inte att få tag på, tunnelbanan kändes smutsig och det var svårt att hitta parkering när han körde runt i sin nya Mercedes.

Det här var för ungefär tio år sedan. Kanadensaren Camp var en av den amerikanska västkustens många unga miljonärer. Han hade nyss sålt ett internetföretag och för pengarna bland annat köpt en lyxlägenhet i stan.

Men trots sin rikedom hade han samma problem som alla andra: det gick långsamt att ta sig från en sida av stan till den andra. Det var när han satt i sin nya lägenhet, framför James Bond-filmen Casino Royale, som han kom på lösningen.

I en scen ur filmen kör James Bond sin bil genom en stad på Bahamas. På sin mobiltelefon ser den brittiske agenten sin position på en digital gps-karta.

Filmen var vid det tillfället bara två år gammal, men den produktplacerade Sony Ericsson-mobilen började redan kännas antikverad. Apples Iphone hade börjat säljas, och med den skulle allt förändras.

Garrett Camp insåg att James Bonds teknik redan var här. Tänk om han skulle kunna beställa taxibilar med en app? Hur coolt vore inte det? Tillsammans med Travis Kalanick byggde han upp taxiföretaget Uber.

Hur det gick till berättas i den nya boken Super Pumped – The Battle for Uber av New York Times-journalisten Mike Isaac. Det är till stor del en historia om en sjuk företagskultur som till sist tar slut när några investerare iscensätter en kupp mot grundaren och vd:n Kalanick.

Men på något sätt handlar boken också om hur vår gemensamma framtid formas. För när man slänger miljarder dollar i riskkapital på en pojkdröm från en Bondfilm – då påverkas verkligheten så småningom. Resultatet syns nu i flera av världens storstäder: lågbetalda förare skjutsar runt subventionerade höginkomsttagare som sitter fast i bilköer bredvid andra Uberbilar. Allt fler frågar sig nu om Uber ens kommer att överleva. Sedan den omtalade börsnoteringen i våras har företaget tappat en tredjedel av sitt värde.

Vad hade hänt om det kapitalet i stället hade pumpats in i ett problem som en läkare, en polis eller en lärare hade haft? Hade inte Garrett Camps problem kunnat lösas med en elcykel?

Sedan Camp såg den där Bondfilmen har Uber bränt mer än 100 miljarder kronor. Vissa värden har skapats för de första investerarna, men många av de som kom in något år senare ligger back.

Uber är helt enkelt ingen superbra affärsidé. Passagerartillväxten har inte främst berott på plattformens överlägsenhet, utan på de konstgjort låga priserna.

Ubers kunder har till stor del världens centralbanker att tacka för de billiga resorna. När de tryckt pengar och sänkt räntor har investerare slussat pengarna vidare – till allt sämre idéer, till allt sjukare projekt. Ur det perspektivet är det kanske inte så farligt att ett par venture capital-firmor förlorat några miljarder dollar på en taxiapp.

Värre är de stora energiföretagens civilisationshotande planer på oljeutvinning; utan pengar som bränt i fickan hade nog fler investerare funderat på om det var en sund investering.

I den nya boken More for Less driver författaren Andrew McAfee en hoppfull och inspirerande tes: tack vare kombinationen av kapitalism och teknologi – främst de stora sprången inom datavetenskapen – har vi stora möjligheter att stoppa miljöförstöringen och skapa ett bättre och renare hem för mänskligheten.

Han har flera exempel på hur vi lyckats minska resursanvändningen. En aluminiumburk i dag väger en femtedel jämfört med de första burkarna, en Iphone innehåller nästan allt man kunde köpa i en elektronikaffär för tjugo år sedan, och så vidare.

Men den här utvecklingen bygger till stor del på att det funnits kostnader. Det är möjligheten till besparingar som driver utvecklingen framåt. Därför ser McAfee en stor roll för politiker. De måste börja beskatta vissa verksamheter hårdare och prissätta utsläpp mycket mer.

Det som behövs för att undvika apokalypsen, menar McAfee, är optimismens fyra ryttare: teknologi, kapitalism, allmänhetens medvetenhet och lyhörda politiker.

När man läser boken om Uber undrar man om det inte behövs en femte ryttare: smartare investerare. Besluten som tas hos VC-firmorna i norra Kalifornien påverkar världen mer än besluten vid världens regeringssammanträden.

Man kan ju göra en hel del med 100 miljarder kronor. Frågan är om en olönsam taxiapp är vad världen behöver just nu.

Johan Anderberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom