Börsen och risken för nytt kärnvapenkrig

2017-12-06 18:00 Ulf Jakobsson
Ulf Jakobsson. Foto: Jörgen Appelgren

I Irak eller Afghanistan användes inte kärnvapen. Där slogs heller inte välutvecklade ekonomier ut. I ett aktuellt krigsscenario förefaller det mycket sannolikt att både Sydkoreas och Japans ekonomier nästintill totalförstörs.

KRÖNIKA. Flera seriösa experter har gjort bedömningen att sannolikheten för en kärnvapenkatastrof har ökat. Till exempel presenterade tidningen The Economist nyligen ett detaljerat och trovärdigt scenario som innefattade ett krig mellan USA och Nordkorea.

Grunden är Nordkoreas nukleära upprustning. Den har pågått en längre tid och under det senaste året har nya faktorer tillkommit som skärpt situationen. För det första har Nordkorea skaffat sig missiler som kan nå den amerikanska kontinenten. Inom en mycket nära framtid förväntas nordkoreanerna kunna montera en nukleär laddning på dem. För det andra har USA en mycket obalanserad och oberäknelig person som president. Enligt ordföranden i den amerikanska senatens utrikesutskott kan Donald Trump vara på väg att leda sitt land mot ett tredje världskrig.

Tar man Trumps och Kim Jong Uns retorik på fullt allvar, vilket är en rimlig startpunkt, ter sig kriget närmast oundvikligt. Koreanen är fullt inriktad på att fullfölja vapenutvecklingen, till dess att man reellt kan hota det amerikanska fastlandet. Donald Trump säger, å sin sida, att han aldrig kommer att tillåta att det sker.

Om inte Nordkorea kan stoppas med sanktioner eller diplomatiska medel försäkrar Trump att han inte kommer att tveka att tillgripa militära medel för att hindra den koreanska vapenutvecklingen. Trump har också, inför FN:s general­församling, förklarat att han är beredd att utplåna Nordkorea. Det vill säga han hotar med en massiv kärnvapen­attack.

Oroväckande är också att en 46 procent av de republikanska väljarna, enligt färska opinionsundersökningar, förordar en förebyggande (preemptive) kärnvapenattack emot Nordkorea. En mindre andel är emot (Newsweek 12 okt). Risken finns att Trump vill ”spela på sin väljarbas” också i denna fråga.

För Affärsvärldens läsare kan en naturlig invändning vara, att börsen fortsätter att gå bra. Hur kan detta vara förenligt med en påtaglig risk för ett nytt kärnvapenkrig?

Börsutvecklingen kan förefalla lugnande och är kanske också det. Men det finns argument för att börsen kan gå bra samtidigt som risken för krig är påtaglig. Ett argument är att börsen aldrig kan diskontera existentiella hot. Om civilisationen ändå går under, har man ingen glädje av att ha sålt ut sina aktier dessförinnan. Därför kan man lika gärna bortse från det stora hotet.

Ett annat argument som kanske är mera realistiskt är att statistiken visar, att i anslutning till de krig som USA har utkämpat under de senaste decennierna, så har börsen vanligtvis gått bättre än normalt. Detta har påpekats av olika amerikanska placeringsrådgivare. Det skulle också kunna få det att vattnas i munnen på Trump som ofta pekar på den hittillsvarande börsuppgången som det ultimata beviset på att han är en framgångsrik president.

Parallellen med tidigare krig haltar dock. I Irak eller Afghanistan användes inte kärn­vapen. Där slogs heller inte välutvecklade ekonomier ut. I ett aktuellt krigsscenario förefaller det mycket sannolikt att både Sydkoreas och Japans ekonomier nästintill totalförstörs. Den höga integrationsgraden i världsekonomin gör att de ekonomiska effekterna av detta är oöverskådliga.

Det kan alltså vara så att marknadens aktörer har en realistisk bild av sannolikheten för att ett krig bryter ut, samtidigt som de har en alltför lättsinnig syn på de effekter som ett sådant krig skulle ha. Denna lättsinnighet verkar ju, som vi sett, också återfinnas i Trumps väljarbas. Därmed ger den också ett bidrag till en ökad krigsrisk.

Närmare än man tror

Lättsinnet frodas tydligen också på den högsta nivån. Den republikanske senatorn Lindsey Graham hävdar att Trump, i ett samtal om ett eventuellt krig med Nordkorea, har framhållit att ”om tusentals dör, så dör de där borta – de dör inte här” (NYT 4 nov). I själva verket torde det bli miljontals som dör, varav tiotusentals amerikaner, bosatta eller stationerade i Japan och Sydkorea. Resonemanget förutsätter också att Kina håller sig utanför kriget.

Ulf Jakobsson

Fler krönikor av Ulf Jakobsson

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet