Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Kapitalism utan kapital

2018-03-07 18:00

KRÖNIKA. I alla utvecklade ekonomier är räntorna låga och vinsterna höga. Detta borde leda till en boom i investeringar. Så är det dock inte.

Historiskt sett ligger investeringarna relativt lågt i industriländerna. En förklaring, som har framförts i den svenska debatten är att ägarna, kapitalisterna, har alltför höga avkastningskrav. Den enkla lösningen på investeringstorkan skulle då vara att ägarna gemensamt beslutar att sänka sina avkastningskrav, varvid investeringarna automatiskt tar fart.

Vad som i så fall återstår att förklara är varför avkastningskraven har höjts under de senaste decennierna. Och varför det inte finns kapitalister med entreprenörsanda som utnyttjar alla dessa investeringsmöjligheter.

En annan förklaring till att investeringarna ligger på en låg nivå, som framkommit i den akademiska diskussionen kring frågan, är den växande betydelse som det immateriella kapitalet har i de utvecklade ekonomierna. Ser vi till världens värderingsmässigt största företag, som Apple, Google, Amazon och Facebook, så finner vi att det materiella kapitalet i företagen är mycket litet. Kapitalet består i stället av sådana ting som programvara, organisation, marknadsposition och varumärke. Faktorer som i sin tur är kopplade till humankapital.

Även i Sverige har många ledande företag en kapitalstock som i huvudsak är immateriell. ­Hennes & Mauritz, Securitas och Ikea är alla exempel på bolag som lever på sina varu­märken, affärsmodeller och sitt humankapital. Också i mera traditionella företag som exempelvis våra bilföretag torde det immateriella kapitalet spela en växande roll. Tillväxten i företagssektorn bygger sålunda i minskande utsträckning på materiella investeringar.

Av större betydelse är vissa av de egenskaper som företag som huvudsakligen har immateriellt kapital har. Typiskt är att de har möjlighet att skala upp sin verksamhet kraftigt med utgångspunkt i en initial uppsättning immateriellt kapital. H&M har exempelvis under lång tid kunnat använda sin ursprungliga affärsmodell för en global expansion.

För företag som inte är marknadsledare ställer det många gånger till problem. I den mån man är innovativ, kan inno­vationen fångas upp och tillämpas av marknadsledaren. För nya företag är ett viktigt hinder också att det är svårt att belåna immateriellt kapital. Värdet av immateriella ­investeringar är ofta helt knutna till före­taget som gör investeringarna. Därför kan de inte användas som säkerhet vid lån. En vanlig finansieringsform för dessa typer av verksamheter är i stället riskkapital.

Vi kan sammanfattningsvis få en situation där det marknadsledande företaget gör stora vinster och kan expandera med relativt små nyinvesteringar. Medan övriga företag, som ofta har lägre vinster, gör investeringarna som är osäkra och riskfyllda.

En slutsats som kan dras, och som dras av många, är att i en ekonomi som domineras av immateriellt kapitalbyggande blir det direkta genomslaget av penningpolitiken på företagssektorn begränsat. Immateriella investeringar är inte särskilt räntekänsliga. Vilket gör att de låga räntor vi nu har inte sätter i gång någon investeringsboom i företagen.

Docent i nationalekonomi och tidigare chef för IFN, chefsekonom för SAF, Industriförbundet och Handelsbanken.

Snurrigt

De låga räntorna har däremot gett en kraftig effekt på hus­hållens efterfrågan av bostäder. Denna effekt motarbetas dock aktivt av statsmakterna genom det nyligen beslutade amorteringskravet. Det vore bättre att höja räntan och ta bort den nya regleringen.

Läs mer

För den som är intresserad av en mera fullständig analys av ­effekten av den växande andelen immateriellt kapital i företagssektorns investeringar, rekommenderas den nyligen utkomna boken Capitalism without Capital – The rise of the intangible economy av Jonathan Haskel och Stian Westlake.

Ulf Jakobsson

Fler krönikor av Ulf Jakobsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet