Marxism i tiden

I Storbritannien går nu socialdemokratiska Labours ledare Jeremy Corbyn till val på ett marxistiskt program, som kanske skulle varit gångbart för 50 år sedan. Han stöds av entusiastiska och idealistiska partimedlemmar. Detta hindrar inte en kommande valkatastrof.

KRÖNIKA. Enligt ett traditionellt synsätt kan man dela in de politiska partierna i dem som är idéburna och dem som är intresseburna. Ett parti av den förra typen drivs av att genom politiken förverkliga en viss vision av samhället, medan den senare typen arbetar för att bevaka intressena för en viss gruppering i samhället eller försvara den livsstil som gruppen representerar. I båda fallen drivs partiernas medlemmar av en slags idealism.

Ett mer kontroversiellt men kanske också mer fruktbart synsätt på de politiska partierna introducerades redan under 1930-talet av nationalekonomen Joseph Schumpeter. Han såg de politiska partierna främst som olika grupperingar ur eliten som tävlar om att vinna den politiska makten genom demokratiska val. Vilket synsätt man än har är det folkviljan som är avgörande när det gäller vem eller vilka som kommer till makten.

Prenumerera

Detta innehåll kan läsas av dig som är prenumerant.

Har du redan ett konto? Logga in för att läsa vidare.

Dator, läsplatta och mobiltelefon.

Premium

  • Dagsfärska analyser och artiklar via nyhetsbrev
  • Magasinet digitalt eller hem i brevlådan
  • Över 500 aktieanalyser per år
  • Unika investeringsverktyg och portföljer
  • Färre annonser och en bättre läsarupplevelse
  • Och mycket mer
479 kr  / per månad

Vill du se fler alternativ? Läs mer här