En nesofils bekännelser

Allt började med Pitcairn, en liten brittisk kronkoloni i Polynesien som är mest känd för konsekvenserna av myteriet på det brittiska fartyget HMS Bounty år 1789. Fartygets myterister klev först i land på Tahiti och senare Pitcairn.

Som barn var Anders Källgård en flitig frimärkssamlare och när han ville köpa en frimärksserie från Pitcairn författade han ett brev till öns postmästare. Ett år senare svarade postmästaren att han sålde frimärken i utbyte mot moraknivar. En mångårig slowmotion-brevväxling startade. Postmästaren skickade frimärken, torkade bananer och en trämodell av fartyget Bounty. Anders Källgård sände bruksföremål som en postmästare på en isolerad ö i Stilla havet kunde behöva, exempelvis fiskekrokar.

Anders Källgård är numera läkare men studerade då engelska vid Göteborgs universitet och blev intresserad av öns unika kreolspråk, pitkern, en blandning av myteristernas 1700-talsengelska och deras kvinnors tahitiska. Källgårds tre månader på ön utmynnade i boken Myteriernas ättlingar.

– Projektet blev så dyrt att bokförlaget gick i konkurs, säger Anders Källgård.

Övärldens vackraste 

Men ett livslångt intresse för öar hade slagit rot. År 1994 skrev han boken Öar, om öar i olika hav – från Atafu, Upolu, Tongatapu i Söderhavet till São Tomé utanför västra Afrika och Jersey, Ormsö samt Gotska Sandön i Europa. När det gäller skatteparadisöar (eller offshore finance centres) berättar Källgård i boken om första besöket på Jersey. Han var ung och nykär och långt mer intresserad av medresenären än av Jersey.

Under en ökonferens på Bahamas många år senare la han märke till finansöarnas fördelar: verksamheten medför ingen miljöförstöring och den påverkar inte det lokala affärslivet. Men han frågar sig i boken om det inte är något ”kontinentalt hysteriskt” över öns finansverksamhet. Han vill hellre betrakta Jersey som en ö med strålande sol, enorm tidvattenskillnad och ”Agatha Christie-liknande tanter som hyr ut hus med Villa Pomeroy-liknande namn” – en ö där man sakta kan cykla omkring och vara kär.

Som evig ö-romantiker är Källgård mest intresserad av kulturen. Han säger att den klassiska öbon, Homo insularis, ofta är ett föredöme. Fördomar om att de skulle vara mer inskränkta än fastlänningar håller han inte med om.

Kvinnliga statschefer på öar 

– Öbor har ofta varit mindre isolerade än fastlandsbor. De fick tidigt kontakt med andra genom fiske, sjöfart och handel. Att männen ofta var ute till havs bidrog till ökad makt för kvinnor på hemmaplan. Det är nog ingen en slump att många kvinnliga stats- och regeringschefer har röstats fram av öfolk. Öar präglas också av mångsyssleri, närhet till naturen och intresse för medmänniskor.

Med den nya boken Norges öar på 702 sidor med akvareller och teckningar av Johnny Ahlborg fullbordar Anders Källgård ett stort ö-projekt: beskrivningen av Skandinaviens hela ö-värld. Norges öar är, precis som de tidigare volymerna Sveriges öar och Danmarks, Färöarnas och Grönlands öar, en kombination av reseskildring, dokumentation och guide. Men för en ö-älskare, en nesofil, var en upptäckt förvånande:

– De saknar helt ö-romantik i Norge. De pratar bara om kystkultur, kustkultur. Jag tror att skillnaden mellan att bo på en ö och längs kusten inte har varit så stor i Norge. Och kanske har allt elände och fattigdom som drabbat norska öar vaccinerat nationen mot ö-romantik.

Anders Källgård

Namn: Anders Källgård.

Gör: Är författare och ö-älskare. Kallar sig nesofil, efter det grekiska ordet nesos som betyder ö.

Till vardags: Allmänläkare. Har i sina böcker berättat om hur det är att vara läkare både på extremt isolerade Pitcairn och på norska öar.

Organiserad: Medlem och en av grundarna av den internationella ö-organisationen Isisa (International Small Islands Study Association).

Bor: I Varberg.

Reser: Helst till öar, helst utan att flyga.