Fjolåret – en parentes

Affärsjurister brukar vara en tillväxtbransch. Men i fjol lbev det minus. Eller ett förlorat år, som en del i branschen ser det. I år förväntas branschen öka med cirka 10 procent.

För arton år sedan introducerade Affärsvärlden för första gången en rankning av Sveriges största affärsjurister. I sjutton år redovisades positiv tillväxt, branschen växte år från år. Vid millennieskiftet var omsättningen 4 miljarder kronor. Fjolåret var intäkterna 7,3 miljarder kronor. Årets lista innebär ett trendbrott; branschen uppvisar negativ tillväxt. De 50 största byråerna minskade sina intäkter med 1 procent. Många befarade att avmattningen som skedde under första halvåret 2009 skulle fortsätta under andra halvan av året, och en bra bit in i 2010. Så har inte skett. Återhämtningen under de sista månaderna av det gångna året var tydlig och har fortsatt under 2010. Det gjorde att tappet bara blev 1 procent. Fjolåret var dock tudelat. På topp 50-listan tappade 15 byråer mer än 5 procent av sina intäkter. Lika många ökade sina intäkter.

Finska Hannes Snellman var fjolårets tillväxtraket. Företaget etablerade sig i Stockholm i slutet av 2008. Företagets första bokslutsår slutade intäkterna på 95 miljoner kronor, och man räknar med kraftig tillväxt även under 2010.

I en internationell jämförelse kan man konstatera att svenska advokatbyråer har klarat sig relativt bra. Och nu räknar alltså byråerna med stark tillväxt under 2010. Det visar de prognoser som de har lämnat till Affärsvärlden. Snittet för de 50 största byråerna hamnar på 10 procent. De är många byråer som är optimistiska och räknar med att tillväxten ska överstiga 20 procent. I gengäld är det väldigt få som tror på minskande intäkter under 2010.

Efter att finanskrisen briserade har kostnadsmedvetenheten ökat hos kunderna och affärsjuristerna har fått uppleva en prispress. En annan effekt av nedgången är att andra prissättningsmodeller är ren timdebitering växer.

Juristerna har en fördel framför kolleger i andra konsultbranscher; medan andra konsultbranscher bedöms efter priset, står kompetens och resultat fortfarande i centrum när juridiska tjänster köps. Allt som oftast betalar kunden det timpris som faktureras.

En byrå som anammat alternativa prismodeller är Mannheimer Swartling. Stefan Brocker, managing partner på byrån är en som talat varmt om att klientnyttan måste styra mer och att man måste få betalt för den expertis som byrån tillhandahåller.

En som bytt sida är advokaten Martin Dell, som tidigare arbetade på Mannheimer Swartling. Nu har han startat Aprovis, en inköpskonsultbyrå för advokattjänster, den första i sitt slag. Målet är att hjälpa klienter till billigare och tryggare advokattjänster. Han är förvånad över att de allra flesta byråer han har besökt har varit så positiva.

– Jag trodde att flera öppet skulle kritisera denna tjänst, berättar Martin Dell.

Varför tror du juristbranschen varit så duktig på att ta bra betalt?

– Kunderna söker sig till de stora byråerna för att få trygghet. Det blir ingen prispress, eftersom resten av branschen inte konkurrerar, säger Martin Dell.

Han ifrågasätter om det verkligen blir billigare för kunden med alternativa prismodeller.

– Jag tror att byråerna går ut med andra prismodeller för att kunna öka intäkterna. Det är inte alls för kunden man gör detta, säger Martin Dell.

Hur stor del av marknaden använder alternativa prismodeller?

– Det är svårt att säga, men runt 5-10 procent, beroende på vad man menar med en alternativ prismodell.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.