Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Ljushuvudet

2013-03-28 09:53
Foto: Dan Hansson / SvD / SCANPIX

Stefan Krook är serie-entreprenören från Handels som utmanar jättarna inom telekom, el, finans och post. Som driver bolag tillsammans med Karl-Johan Persson. Och som ger hela utdelningen till välgörenhet.

Skriv inte att jag bor i Djursholm. Det är en känslig punkt för mig. Jag bor i Djursholms Ösby.

Nej, Djursholm passar inte ihop med Stefan Krooks image. It-entreprenören som läste Dalai lamas bok om lycka och startade företag som ger bort hela utdelningen, den del av vinsten som aktieägarna annars får.

I den ”Goda” gruppen ingår i dag elhandelsbolaget God El, fondbolaget God Fond och stiftelsen som äger dem, Good Cause, bolag som mellan åren 2007 och 2011 gett 20 miljoner kronor till välgörenhet. Stefan Krook har inte bara fått snurr på företagen, han har också fått med sig gräddan av svenskt näringsliv som investerare i God Fond. Stefan Persson, Karl-Johan Persson, bröderna af Jochnick, Percy Barnevik, Claes Dahlbäck, Börje Ekholm, Lars-Johan Jarnheimer, Per Ludvigsson, Eva Redhe Ridderstad, Pelle Törnberg, Gabriel Urwitz, Anders Wall och Gunilla von Platen är bara några exempel.

Kontakterna skaffade sig Stefan Krook redan tidigt. Som ung avhoppad Handelsstudent talade han om sitt nystartade it-bolag Glocalnet – som sysslade med internettelefoni – på en partnerstämma hos Handelshögskolan i Stockholm. Där kryllade det av näringslivstoppar.

– Det kan vara den bästa presentationen jag gjort i mitt liv. Jag sa: ”Här sitter ni, chefer för Sveriges största bolag, ert timpris är ganska högt och jag hoppas ni känner att ni levererar värde.”

Stefan Krook förklarade för dem att ett sätt att göra det på var att köpa billig telefoni av Glocalnet och därmed spara in stora summor pengar. Han ställde därefter ut korgar vid rummets båda utgångar där åhörarna kunde lägga sina visitkort. Gjorde de det skulle han ringa upp och hjälpa dem.

– Jag ger hundra spänn till Röda Korset för varje visitkort jag får, sade han.

Efteråt kom Olof Stenhammar fram till honom och sade:

– Här har du mitt kort och här har du hundra spänn. Jag träffar dig gärna ändå, du behöver inte betala för det. Jag ser det som en investering.

Då Stefan Krook långt senare påminde Olof Stenhammar om detta, kom Stenhammar, till Krooks förvåning, inte ihåg det.

Som liten bodde Stefan Krook i Göteborg. Hans pappa Ebbe Krook var vd för Erik Pensers noterade investmentbolag Asken. En dag köpte Ebbe Krook hälften av Askens helägda möbelföretag NKR, som hade huvudkontor i Tranås, och tog över vd-posten.

– Att flytta till en liten stad från en storstad var ett identitetsbyte. I Göteborg var jag bara vem som helst, i Tranås var jag den som kom från storstan.

Som barn tyckte Stefan Krook om att leka och sporta och hade svårt att vara still.

– Jag är fortfarande otålig och kan inte sitta still. Jag måste få springa runt och göra något. De få gånger jag måste sitta på seminarium en hel dag får jag myror i hela kroppen.

I skolan fick han sitta kvar och skriva ”Jag ska aldrig prata mer på lektionerna” hundra gånger. Samtidigt hade hans storebror lätt för sig i skolan.

– Jämfört med honom kände man sig rätt korkad.

Men Stefan Krook kom igen och började plugga.

– Jag fick kämpa rätt hårt för att få bra betyg.

I lumpen var han stabstroppchef, trots att han enligt egen utsago inte är särskilt bra på orientering.

?När jag slutade sade jag: ”Ni får börja kriget med att skjuta mig.”

Då Stefan Krook gick på Handelshögskolan i Stockholm fick han sommarjobb på ett nystartat telekombolag, Netnet, som var det första bolaget Jan Carlzon engagerade sig i efter att han slutat som vd för SAS. Netnet sålde faxtrafik för 8 kronor i minuten medan Stefan Krook kunde e-posta gratis från Handels.

– Kan vi inte göra om faxarna till e-post och packa om det som fax på andra sidan, frågade jag. Men den tekniska chefen tyckte att det fungerade bra som det var.

På ett studentutbytesprogram i Schweiz grävde Stefan Krook ner sig i telekombranschen och skrev en uppsats om internettelefoni. År 1997 startade Stefan Krook och Andrin Bachmann Glocalnet, och Netnet blev ägare till 40 procent.

De var med på en affärsplanstävling på Handels och i juryn satt Ericssons forskningschef Bernt Ericson som sade: ”Det ni försöker göra är omöjligt.”

Krook och Bachmann lät sig dock inte nedslås.

– Jag älskar att försöka göra saker annorlunda. Jag är lite av rumpnisse och frågar ”Varför då? Varför inte? Varför måste det var på det här viset? ”Att ställa saker helt upp och ner.

Dessutom var Stefan Krook ung och levde billigt. Han hade inte så mycket att förlora.

Stefan Krook blev vd och fick finansiering av Inter Ikea, där Per Ludvigsson var chef, och finans- och fastighetsrådgivningsbolaget Catella, som Gunnar Rylander grundat.

– Han är en oerhört skicklig entreprenör. Han hade ett otroligt trevligt sätt att jobba med människor. Han var charmig och hade stora framgångar genom sin person. Givetvis även genom sitt kunnande, men hans person är hans stora styrka, säger Gunnar Rylander.

Time Magazine utsåg Glocalnet till ett av de hetaste bolagen i Europa och Stefan Krook hamnade på omslaget på Business Week.

En gång kom sju mörka kostymer från en amerikansk investmentbank. Då säger en av dem: ”Vill du ha ett råd? Du borde ha t-shirt på dig.”

Stefan Krook hade kostym. Männen ville gärna investera i Glocalnet, men de gick inte in med lägre belopp än 30 miljoner dollar. Krook tyckte inte att Glocalnet kunde använda så mycket pengar, varpå de svarade: ”Stoppa ner fiber i marken. ”Stefan Krook påpekade att Glocalnet var ett tjänsteföretag och undrade vad som skulle hända om något gick snett.

– Har du någonsin varit med om att ett telekombolag går omkull? Det finns inte. Om det inte går bra kan du starta ett nytt, sade en av dem.

Stefan Krook tog ändå inte pengarna.

Men så gav sig Telia in på internettelefoni och Glocalnet fick svårt att konkurrera mot den då helstatliga jätten. I stället blev Glocalnet teleoperatör inom både fast och mobil telefoni.

I mars 2000 flyttade handeln i Glocalnets aktier från Aragon Fondkommissions hemsida till Stockholmsbörsens sidolista First North (som då hette Nya Marknaden).

Samma månad brast it-bubblan på börsen. Året därpå blev det värsta i Stefan Krooks liv. Han sade upp folk i Stockholm och stängde Danmarkskontoret.

– Jag grät inför personalen.

Han tyckte att han svek sina egna visioner, värderingar och drömmar.

– Det som var mest fruktansvärt var att jag gick emot något jag kände att jag lovat.

År 2002 hoppade han av och gick tillbaka till sina oavslutade studier på Handels. Han skrev uppsats om företagskulturer där ”alla känner för bolaget som för sin egen baby”. Det handlade främst om Glocalnet, men även om H&M och Ikea.

Medan Stefan Krook bet i gräset blev Niklas Zennström och dansken Janus Friis senare miljardärer på internettelefonibolaget Skype.

– Vi var åtta år för tidiga. Det var dålig tajming. Dessutom sitter allt i genomförandet och de gjorde det grymt bra.

Över ett glas vin funderade sedan Stefan Krook över vad han ville göra med sitt liv efter sin andra sejour på Handels. Han hade tagit stort intryck av tibetanska buddhismens andlige ledare Dalai lamas bok ”Lycka!” som hävdar att människan blir lycklig av att hjälpa andra.

– Drivkraften var att göra det jag är bra på och vända kraften i det till något gott.

Han poängterar att han inte är någon ”jättegosig” figur utan att han mår bra av att göra gott.

År 2004 låg Stefan Krook i startgroparna för att köra i gång elbolaget God El, en konkurrent till jättar som Fortum och Eon, och som skulle ge bort hela utdelningen till välgörande ändamål. Han fick bland annat med sig H&M:s nuvarande koncernchef Karl-Johan Persson, som då var rätt okänd. Persson låter hälsa att han tycker att Stefan Krook ”är en fantastisk entreprenör.”

Tillsammans satte de upp stiftelsen Good Cause, som skulle äga God El och andra ”goda” företag. Startkapitalet kom från Karl-Johan Persson, familjen af Jochnicks stiftelse, Inter Ikeas ordförande Per Ludvigsson, Catella och Stefan Krook själv.

Stefan Krook sålde sina aktier i Glocalnet för att kunna investera i sina nya projekt. Men det var inte det som gjorde honom rik utan att hans pappa skrev över pengar på barnen när han år 2008 sålde sitt möbelföretag, som då hette EFG kontorsmöbler.

– Förmögenheten är ingen egen bedrift.

Det är inte första gången under intervjun som Stefan Krook tonar ned sin egen insats. Den enda gången han säger att han faktiskt gjort något bra är föreläsningen på Handels partnerträff.

Bolag som kan komma i fråga för Good Cause ska ha kort väg till lönsamhet och rimligt lite investerat kapital.

Affärsidén måste vara hyfsat säker eftersom det inte går att köra av banan och komma igen.

– När du bestämt dig för att skänka bort all utdelning har du kortslutit dig från normal kapitalanskaffning.

Stefan Krook hävdar även att bolag som skänker bort utdelningen är mer måna om att inte slösa med pengar eftersom varje extra vinstkrona ges bort.

Dessutom kan sådana företag ha en konkurrensfördel genom att människor ställer upp och jobbar gratis åt dem. När det gäller God Fond har Lasse Åberg skapat loggan gratis medan advokatbyrån Vinge ger gratis juridiska råd.

Men många ”vanliga” bolag kan göra nytta genom att utgå från sina kärnaffärer i stället för att skänka bort pengar, enligt Stefan Krook. Han pekar på Ericssons Response som bidrar med mobil kommunikation vid naturkatastrofer.

En vårdag i fjol åt H&M:s vd Karl-Johan Persson och företagaren Stefan Krook lunch på Publik högst upp i Pub-huset vid Hötorget i Stockholm. De var överens om att starta ett bolag ihop, men kunde inte komma på namnet. Förslagen flög genom luften, men inget kändes rätt. Då lade de märke till sitt könummer, en svart plastbricka på en rostfri metallfot. Med vita siffror stod 41.

– Det får heta 41:an, sade en av dem.

Tanken var att investera i entreprenörsbolag med potential, gärna goda sådana.

– Vi vill inte att bolagen ska vara Milton Friedman-bolag, utan företag som bidrar till en bättre värld även om huvudsyftet är att tjäna pengar.

De sociala företagarna omfamnar inte den kände ekonomen Milton Friedmans devis att ”företagens sociala ansvar är att öka sina vinster”. Förebilden är snarare Microsoft-grundaren Bill Gates debattartikel från år 2008 där han beskriver hur stater och välgörenhetsorganisationer inte räcker till i kampen mot fattigdomen. I stället lyfter han fram en ny sorts ”kreativ kapitalism” där företagens expertis kan hjälpa fattiga samtidigt som företagen tjänar pengar.

Sedan dess har 41:an investerat i diverse bolag. Den största investeringen ligger i Kivra, ett bolag som utmanar Posten. Målet är att göra breven digitala, och att alla ska ha en digital adress som är densamma oavsett vart man flyttar.

Även om en digital post är bra för miljön med potential att spara 1 miljard fönsterkuvert per år bara i Sverige, vilket motsvarar runt 350 000 träd, är Kivra ett ”vanligt” bolag som förhoppningsvis ska kunna ge utdelning till sina ägare.

– En anledning till att Kivra aldrig skulle fungera i Good Cause är att det krävs mycket pengar för att utveckla bolaget och det är mycket osäkerhet och mycket risk.

Ja, investerare som är med i eventuella framtida nyemissioner vill troligen ha utdelning.

Strax före jul tog Stefan Krook över som vd i Kivra. Han kommer alltså både att jobba strikt kapitalistiskt i Kivra och ideellt i Good Cause.

Birgitta Forsberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom