Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Alltid mer, aldrig nog

2011-03-29 21:00
Calle Froste Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Sparkade toppchefer får extralöner och bonusar kastade efter sig. Läkemedelsbolaget Orexo är det senaste skräckexemplet.

<p>En nygenerös trend tycks breda ut sig i näringslivet. Det handlar om fallskärmar i supersize-format som betalas ut på oklara grunder. Ett exempel är Vattenfallchefen Lars G Josefssons extradusör på tolv miljoner kronor som ledde till att bolagets ordförande Lars Westerberg fick sparken. </p> <p>Och ofoget att i efterhand belöna direktörer som gjort vad som i pressmeddelanden brukar kallas för "extraordinära insatser" är mer utbrett än de flesta anar. </p> <p>Direktörslöner sätts som bekant av ersättningskommittéer och i allmänhet med hjälp av olika riktlinjer från ägare och styrelse. Men finns det regler så finns det också krafter som vill runda dem. Den vanligaste metoden är att sätta in bakdörrar i regelverken. Därmed kan de närmast berörda i lugn och ro diktera chefslönerna utan besvärande åskådare. Ett färskt exempel kommer från AB Volvos årsredovisning för 2010:</p> <p>"Styrelsen får frångå dessa riktlinjer/.../om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det", kan man läsa i det finstilta. I praktiken är den som förhandlar om ersättningen alltså fri att sätta vilken lön hon eller han vill.</p> <p>Konkursdrabbade Countermines toppduo, ordföranden Björn Wolrath och den sparkade vd:n Christer Bergquist, har också använt tekniken. Mot slutet av 2010 upptäcktes följande generösa budskap i årsredovisningen för 2009: "Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktören rätt till 24 månadslöner vilket är ett avsteg från de riktlinjer bolagsstämman beslutade om 2009". Fallskärmen hade därmed blivit fyra gånger så stor som aktieägarna hade bestämt på stämman. </p> <p>Familjen Stenbeck bidrar med ett annat exempel. Lars-Johan Jarnheimer lämnade Tele 2 2008 med 18 månadslöner, i stället för 12 som stämman beslutat. Och då gick han ändå på egen begäran. "Styrelsen har frångått riktlinjerna för Ledande Befattningshavare som beslutades på årsstämman", hette det i motiveringen.</p> <p>Häromveckan sattes dock vad som kan vara ett rekord i genren. Läkemedelsföretaget Orexos vd Torbjörn Bjerke fick i praktiken sparken i augusti 2010. Men Bjerke hade ju jobbat i företaget ända sedan 2004 och behövde tackas av rejält. Därför ordnades ett ersättningslyft bestående av inte mindre än tre olika komponenter.</p> <p>Först en större fallskärm. Avgångsvederlag som skulle utgå i ett år förlängdes med fem månader, motsvarande 1,5 miljoner kronor, eftersom Bjerke jobbade vidare som om ingenting hade hänt till i januari 2011. Då började han ett nytt jobb med ny lön.</p> <p>Företagsledningen fick dessutom en rörlig lönedel som tack för ett bra jobb. Förklaringen i årsredovisningen löd: "Avvikelse (från riktlinjer från stämman, reds anm) har skett i samband med att styrelsen beslutat om att utbetala bonus till ledande befattningshavare. Bonusutbetalningarna överskrider i vissa fall den maximala nivå som beslutades på årsstämman 2010". </p> <p>- Om du gör en extraordinär insats har du möjlighet att belöna det i efterhand, säger ordföranden Håkan Åström till Affärsvärlden. </p> <p>Den extraordinära arbetsinsatsen sägs vara de förhandlingar som ledningen, med Torbjörn Bjerke i spetsen, har skött för att få till stånd marknadsförings- och forskningsavtal med stora läkemedelsföretag.</p> <p>Den tredje komponenten i extraersättningen torde vara unik när det gäller att i efterhand gottgöra en sparkad vd. Orexos styrelse vill förlänga optioner som skulle ha blivit värdelösa när den anställde lämnade företaget. </p> <p>För Torbjörn Bjerke handlar det om 84 000 optioner som normalt skulle ha förfallit någon månad efter att han lämnade jobbet. Nu bollas frågan om de i stället ska vara giltiga till ordinarie förfall, om flera år, vidare till årsstämman som hålls den 7 april. </p> <p>"Styrelsen föreslår att villkoren för Torbjörn Bjerkes personaloptioner ändras /.../ och bestämmelser innebärande att personaloptioner förfaller om de inte utnyttjas inom viss tid från upphörande av anställningen ska inte vara tillämpliga avseende personaloptioner som innehas av Torbjörn Bjerke", står det i kallelsen.</p> <p> - Vi tyckte det var schysst mot honom, han hade jobbat hårt med att få avtalen på plats. Generellt i den här typen av bolag blir optionsprogrammet en viktig del av ersättningen, säger Håkan Åström som annars håller med om att avsikten från början med optionsprogrammet var att gynna lojala medarbetare som inte lämnar företaget. </p> <p>Den totala ersättningen under fjolåret blev därmed också rätt "schysst". Totalt kostade Bjerke drygt 10 miljoner förra året i lön, pension, bonus och fallskärm. Och det i ett bolag utan egentliga intäkter och för en vd som byttes ut för att han inte höll måttet. Efterträdaren får 2,7 miljoner om året.</p> <p>En på förhand avtalad fallskärm ger den anställde viss trygghet och kan absolut vara motiverad. Däremot talar både ekonomisk teori och sunda förnuftet mot att i efterhand visa överdriven och oavtalad ekonomisk uppskattning mot personer som inte längre arbetar i företaget, eller rentav har fått sparken. </p> <p>Att de nya lönerna görs upp utan insyn av minoritetsägarna och i bästa fall redovisas i efterhand gör knappast den nya fallskärmstrenden lättare att acceptera. Styrelserna tycks allt oftare glömma är att det faktiskt är aktieägarnas pengar de skänker bort.</p>

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom