Anglosaxarna slits mellan olika världar

Hela 60 procent av Londonborna, världens mest Europakopplade stad, röstade nej till Brexit av det enkla skälet att tusentals européer far in och ut ur London varje dag helt fritt. Fler Londonbor reser dagligen till de andra europeiska större städerna än några andra. Det moderna London är ett europeiskt ­fenomen. Flera miljoner andra européer har bosatt sig i det stora stadsområde som rymmer närmare 13 miljoner invånare, en utbredd öken av förvånansvärt dyra gamla tegelbyggnader. Men det finns också många ­nyuppförda skinande skrapor.

London är ett av de tydligaste exemplen på att polariseringen mellan ”eliten” och de andra också är en polarisering mellan de nya vitala storstäderna och en landsbygd som ­utarmas när jordbruk och industri behöver allt färre anställda i själva produktionen. Fientligheten mot London är paradoxal med tanke på att den genomsnittlige Londonbon under senare år beräknas ha gett ett nettobidrag till det brittiska skattesystemet på 34 000 kronor per år. De flesta landsortsbor har i stället fått ett nettotillskott från skatte­systemet, från 14 000 till 61 000 kronor genomsnittligt för varje medborgare. Extremfallet på mottagarsidan är Nord­irland, som i fortsättningen är med och regerar Storbritannien via sina mest konservativa representanter.