Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Climeon på kokpunkten

2019-04-24 18:00

Nästa Ericsson eller tokhajpad teknik utan större värde för vare sig klimat eller aktieägare? Åsikterna om svenska Climeon, som gör el av varmvatten, går isär. Bill Gates tycks i alla fall tro på idén.

Text: David Nilsson Hamne

På Climeons huvudkontor i Kista är det fullt upp. Inte minst den här dagen då en riktad nyemission presenteras och stora köpstarka intressenter står på kö. Kapitalet ska användas till att nå ut kraftfullt på nyetablerade marknader som Japan, säger vd:n och medgrundaren Thomas Öström, som visar oss runt i de nya lokalerna.

– Det var inte lätt att hitta en plats i Stockholm där vi kan ha både kontor och testanläggning. Dessutom måste vi ha möjlighet att utöka våra lokaler i takt med att vi växer.

Det som hänt på en månad är att Bill Gates via sin miljöfond Breakthrough Energy Ventures, BEV, investerat 12,5 miljoner dollar i Climeons finansieringsbolag Baseload Capital, som också emitterat sin första gröna obligation på 500 miljoner kronor. Climeon har även fått så kallad site acceptance för deras första kraftverk på Island, som nu kan rulla i gång, samt en ny order från det italienska rederiet Fincantieri.

Det som gör Climeon så hett är att de kan göra elektricitet på vatten vid förhållandevis låga temperaturer, omkring 100 grader. Restvärme från industrier och fartyg kan tas tillvara och blir till el genom att använda deras produkt.

– Eftersom vi kan göra el av vatten vid låga temperaturer ger det oss också möjlighet att utvinna geotermisk värmekraft utan att borra lika djupt som man behövt göra tidigare, säger Thomas Öström.

Multinationella analysföretaget Frost and Sullivan gav dem redan 2015 Technology Innovation Award efter att ha gått igenom deras teknik. Därefter blev de utsedda till New Energy Pioneer av Bloomberg, och däremellan utsåg Världsnaturfonden bolaget till en av deras så kallade Climate Solver, dit når man bara om WWF tror att företaget kan spara minst 20 miljoner ton koldioxid per år. Climeons mål är dock mycket högre. De vill bli den främsta lösningen på klimathotet.

Norrbottningen Thomas Öström läste datorteknik och reglerteknik på högskolan. Hans examensarbete blev att tillverka en flygsimulator. Saab Aerospace blev så pass imponerade att de erbjöd honom en anställning.

– Det var ett drömjobb att få syssla med deras styrsystem. Jag är en tekniknörd och det kommer jag alltid att vara.

Han tog sedan arbete på teknikföretaget Mycronic och flyttade upp till Stockholm. Anledningen till att det sedan blev Climeon var att han upplevde olika situationer som fick honom att reflektera.

– Bland annat var jag i Kina och kunde knappt andas på grund av de tjocka luftföroreningarna. Det blev klart för mig att det kommer en massiv energiomställning. Jag började också läsa allt jag hittade om klimatproblematiken.

Sommaren 2010 startade han en blogg där han skrev om energiteknik för att på så sätt lära sig de olika teknikerna. Med tiden förstod han potentialen i att omvandla varmvatten till el vid relativt låga temperaturer. Tidigare hade man inte lyckats få det så pass effektivt att det kunde bli kommersiellt.

Av en ren tillfällighet började han prata med sin granne i Sollentuna om sina tankar. Grannen Joakim Karthäuser är kemist och blev minst lika involverad. Det ledde fram till en idé.

– Vi gick till KTH. De tyckte att idén var intressant och vi fick använda deras anläggning för att göra tester. I det läget började också Energimyndigheten lyssna och beviljade oss vår första miljon.

I maj 2014 började de bygga på sitt första kraftverk och lovade den sponsrande myndigheten att apparaten skulle kunna producera sin första el till jul.

– Jag förstår fortfarande inte hur vi lyckades bygga ett kraftsystem på så kort tid. Jag lämnade in rapporten om att vi hade lyckats dagen före dopparedan, säger Thomas Öström.

Affärsvärlden har frågat flera energiteknikprofessorer i Sverige om vilka möjligheter de ger Climeons teknik. Det visade sig att de bara hade en vag kännedom om företaget. När vi sedan bad dem titta på tekniken har de endast kunnat använda sig av enklare tekniska förklaringar som presenterats offentligt. Två professorer valde att delge sina tankar.

– Möjligen har de varit bra på att utveckla processen så att den ger rimliga kostnader. Den här typen av apparat brukar ge för höga kostnader för att vara marknadsmässigt intressant, säger Filip Johnsson på Chalmers och fortsätter:

– Det kommer alltid ner till nyttjandetid och elpriset för att bedöma värdet. Ofta finns spillvärme att tillgå, men då är den av lägre temperatur vilket ger sämre verk­ningsgrad. Säkert kan man hitta nischmarknader för detta, som på Island där det finns massor med gratis värme.

Harry Frank är prisbelönt elkraftstekniker, teknisk doktor och ledamot av Energiutskottet vid Kungliga Vetenskapsakademien.

– Vad de har gjort är unikt, att de fått ut el med bara hundragradigt vatten. Sedan måste man jämföra tekniken med vilka möjligheter som finns sedan tidigare.

Harry Frank förklarar att det i dagsläget redan tas tillvara på spillvärme från industrier som leds till fjärrvärmenät och att det är där man har den stora ekonomiska vinsten, således inte att göra el av den.

– Sett till spillvärme från industrier och fartyg så är det sistnämnda mest intressant, tror jag, och sedan på platser där varmvatten nästan kommer upp av sig själv, som på Island. Där tycker jag det finns goda tillämpningar för den här tekniken. Men generellt i världen måste man borra djupt, omkring fyra kilometer, för att komma upp till hundra grader och det är dyrt.

Hur dyrt det är har ingen kunnat berätta, men att det kostar skriver även Thomas Öström under på.

– Ska man göra djupgeotermi på platser som Stockholm måste man kanske ner fem kilometer. Det är svårt. I dagsläget är det inte ekonomiskt hållbart. Men det pågår arbete i världen för att utveckla borrtekniken.

Däremot påpekar Östrom att det utöver Island finns en rad platser i världen där man inte behöver komma ner 4–5 kilometer för att nå tillräcklig temperatur att göra el på, mer om det sedan.

Både Harry Frank och Filip Johnsson reagerar på att Climeon ofta talar om att de kan bli ”The number one”, ett budskap som också kommuniceras i presentationsfilmerna.

– När man ser deras film om hur de ska rädda klimatet så känner jag signalen inom mig att vilja lugna ner dem. Jag har sett många liknande filmer tidigare. Jag har inget emot att de är överambitiösa men det låter nästan för bra. Om det här slår stort blir sällan så här små företag kvar, de köps upp eller får för hård konkurrens från andra med större muskler, säger Harry Frank.

– Att framställa det som en revolutionerande produkt är att ta i, får man nog säga. Deras extremt säljande videopresentationer utan egentliga fakta var nästan lite parodiska, säger Filip Johnsson på Chalmers.

Thomas Öström reagerar inte nämnvärt när han får höra att professorerna har svårt att tro på vad han proklamerar.

– Alla får tycka vad de vill. De får gärna fundera en stund till på hur vi lyckats med den här tekniken. Egentligen behöver jag bara peka på Island. De kan göra el där med hjälp av vår produkt, trots att de har bland de lägsta elpriserna i världen. Enbart Japan är en tillräckligt stor geotermisk marknad för att bygga ett stort fantastiskt bolag. Visst kan man kalla det vi gör för nisch om man vill, men då är också solkraften en nisch.

Enligt undersökningar som Thomas Öström refererar till skulle enbart de lättillgängliga källorna på Japan ge uppemot 11 gigawat per år, vilket skulle motsvara omkring hundra tusen Climeon-maskiner.

Thomas Öström förklarar vad deras maskiner egentligen gör. Många kallar det felaktigt för Organic Rankine Cycle. Men ORC har misslyckats tidigare och den här tekniken skiljer sig så pass mycket att Climeon valt att kalla den C3.

– När varmvatten kommer in (från vänster i illustrationen här bredvid) möter den vätskan som vi internt kallar Coca-Cola. Den har en speciell molekyluppsättning som vi kommit fram till efter att ha testat 3 500 olika varianter. När den möter varmvattnet övergår vätskan i gasform som når ett tryck på ungefär 2 bar när den kommer in i turbinen. Men det relativa trycket ökar rejält om man efter turbinen kan skapa ett vakuum.

– Då är frågan hur vi skapar vakuum? Det börjar i andra änden, där kommer kallvatten in och möter den hemliga vätskan som kyls ner. Vätskan sprayas sedan ut i en tank och bildar ett moln. In i tanken kommer gasen som skapades av varmvattnet som reagerar med varje vattendroppes yta, som tillsammans bildar en extremt stor kall-area som gasen kan kondensera mot. Det innebär att man får en trycksänkning som blir extremt snabb och skapar ett vakuum, sedan kan man producera el.

Att gå via vakuum är unikt i sammanhanget och ger fördelen att det går åt lite energi för att skapa rätt tryck.

– En annan viktig aspekt är att vi tillsammans med ett tyskt företag kunnat skapa en kompakt turbin med generator som har en verkningsgrad som är väldigt nära vad som är teoretiskt möjligt.

Deras första prototyper kom ut till SSAB och Viking Line, som därmed har den största erfarenheten av hur bra maskinerna fungerar.

– Modulen vi har sitter på vårt hetvattennät som blir försett med restenergi från fabriken, säger Matts Persson som är energistrateg på SSAB i Borlänge.

Maskinen körs när det finns överskott på värme i systemen, vilket närmare bestämt är 85 procent av tiden.

– Vi har inte haft några problem med maskinerna och jag tycker de ger bra verkningsgrad. Climeon har bytt komponenter för att testa och utvärdera, men de har från början känts produktionsklara. Nu är vi inne på den fjärde generationen.

Det är den nyaste modulen på 150 kilowatt som är på plats i dag, och enligt Matts Persson levererar den vad som utlovas.

Varje maskin, modul, är som en fyrkantig kloss där varje sida endast uppgår till ett par meter. Dessa klossar kan lätt kopplas ihop beroende på kundens behov. Deras kompakta design gör att de kan få plats på trånga platser.

– Modulerna har verkligen varit lätta att anpassa. Det är bara en låda man ställer hit. Man kopplar på några sladdar och rör, därefter sköter maskinen sig själv. Som att trycka på en knapp. De har verkligen jobbat hårt med funktionaliteten.

Matts Persson tror dock att det finns utmaningar för Climeon i Norden och andra platser där restvärme ofta används till uppvärmning av byggnader. SSAB hade kunnat ha fler Climeon-apparater, men i stället skickar man resten av värmeöverskottet till kommunens fjärrvärmenät. Han berättar dock att fjärrvärmesystemen kommer optimeras i framtiden och då kan det vara intressant att ta tillvara på spillvärmen som inte går åt när det exempelvis är varmt ute.

Climeons första marina enhet installerades på Vinking Lines kryssningsfartyg Grace. Där tar apparaten alltså restvärme från de stora motorerna och gör om det till el som sedan används på fartyget.

– Prototypen har väl fungerat okej. Den har haft barnsjukdomar, men Climeon har åtgärdat dessa när de dykt upp, säger Ulf Hagström som är teknisk direktör på Viking Line.

Intresserat för Climeon väcktes genom ett projekt mellan hamnar och rederier för att göra fartygstrafiken mer miljöeffektiv.

– Tekniken har fungerat så pass bra att vi valt att investera i två nya moduler till vårt nya fartyg som byggs i Kina. Till detta även två ång-generatorer från Climeon som tar tillvara på värmen från avgasångan.

Före den nya ordern så valde Viking Line att utvärdera traditionella ORC-tekniker men fann att verkningsgraden på dessa är betydligt lägre. Verkningsgraden för Climeons moduler är högre än 50 procent av den högsta teoretiska verkningsgraden – de vanligast förekommande ORC-systemen uppnår endast 25–30 procent, enligt Climeon.

– Vi har som mål att göra ett fartyg som är 10 procent mer energieffektivt än Grace, som är vårt mest effektiva fartyg på Östersjön. Prototypen som står där har tills i dag genererat 1,4 miljoner kWh sedan januari 2016, säger Ulf Hagström.

Återbetalnings­tiden på de nya maskinerna beräknas bli tre och ett halvt år, enligt Viking Line.

Nyheten att Bill Gates, Mark Zuckerberg, Jeff Bezos med flera valde att satsa 12,5 miljoner dollar via BEV är det största erkännandet Climeon fått. Aktien steg ordentligt efter detta i början på mars. Energimyndigheten hade ett tydligt finger med i spelet för att kunna ro hem avtalet.

– Vi resonerar som en riskkapitalist när vi tittar på de här företagen som vi väljer att hjälpa. Men vår return of investment är inte pengar, utan att vi får ut de olika teknikerna i världen för att minska klimatpåverkan ännu mer, säger Andreas Stubelius som är affärsutvecklare för internationella marknader på Energimyndigheten.

Myndigheten har satsat 20 miljoner kronor i företaget, varav 14 miljoner är ett lån. Pengar som var helt nödvändiga i ett tidigt skede. Andreas Stubelius backar bandet till klimatförhandlingarna i Paris 2014 för att berätta storyn om hur han hjälpte Climeon att nå BEV.

– Bill Gates dök upp som gubben i lådan och sa: ”Jag är villig att investera mina miljarder i förnybar energi, men då vill jag också att ni länder snäpper upp er och lovar att dubbla era insatser på forskning och utveckling.”

Utmaningen antogs av 23 länder och arbetsgruppen kallas nu Mission Innovation. Bill Gates lät sedan bilda den omtalade fonden. Efter detta damp det ner ett uppdrag på Andreas Stubelius bord direkt från regeringen att Sverige måste närma sig BEV.

– Min första tanke var: Hur stor är sannolikheten att jag lyckas få dem att investera i ett litet svenskt företag? En promille? säger Andreas Stubelius.

Det svåra var arbetet med att få kontakt med fonden. Hans snilledrag var då att upphandla en amerikansk konsult som av en ren tillfällighet hade en tidigare studiekamrat som blivit rekryterad till fonden. Via den kontakten fick man till ett möte.

Det visade sig att BEV får in 1 000 propåer per dag. Att ens få ett möte med dem var således en framgång. Andreas Stubelius lade fram Climeon som ett bolag som faktiskt kunde klara sig själv, utan BEV:s pengar, men med hjälp av deras erfarenhet skulle företaget kunna nå nya marknader snabbare.

– Det tog över ett år från att jag träffade dem till att de valde att investera. Jag etablerade kontakten och gjorde presentationen, därefter gjorde Climeon ett fantastiskt jobb för att få till det här. De blev hårt granskade på alla plan innan BEV valde att investera.

Andreas Stubelius ser Climeon som ett flaggskepp för de företag han arbetar med på myndigheten. Han tror att bolaget kan bli nästa Ericsson och att tekniken kan slå stort över hela världen.

– Om Climeon kan få med sig en ny industri tror jag att det här segmentet med restvärme och geotermi kan bli jättestort. Lägg därtill att de har möjlighet att visa vägen för våra ingenjörer på exempelvis Chalmers, KTH och Lund och ge dem ännu mer innovationsdriv, säger Andreas Stubelius.

Då BEV inte vill gå in i börsnoterade bolag hade deras investering varit omöjlig utan Baseload Capital, företaget som Climeon grundade för att skapa finansiella lösningar. Efter deras investering har Climeon en ägar­andel på 15 procent i Baseload.

– Vi tror att det är bättre att vi på Climeon är ett strikt produktbolag. Vi vill bygga och sälja maskiner och tjänster. Baseload får i sin tur koncentrera sig på att bli riktigt bra på att hitta investerare till våra kunder.

Thomas Öström tar fram en illustration för att förklara hur samspelet mellan de olika företagen fungerar.

– Kunderna i Japan behöver kapital för att kunna satsa på vår produkt. De vänder sig då till Baseload som går in med ägarskap i det här lokala företaget för att i sin tur kunna bygga på sig kapital från finansiärer. Jag vill poängtera att vi är två helt olika bolag och vi tycker att vi hittat den gyllene mellanvägen där båda kan tjäna pengar åt varandra och accelerera en utrullning av våra produkter.

Med tanke på orderstocken, som enligt bokslutet för 2018 uppgår till 819 miljoner kronor, och kommande tillväxtmöjlighet är produktionstakten viktig. Mastec i Vaggeryd producerar redan åt Atlas Copco med flera. Nu finns där också 6000 kvadratmeter produktionsanläggning för att bygga Climeonmoduler.

– Efter tre år är anläggningen redo. Där kan vi nu producera 400 maskiner per år, men vi kan skala upp till 2 500 i framtiden. Mastec har även andra anläggningar i världen där produktionen kan skalas upp ännu mer. Thomas Öström tror inte att produk­tionen i sig är någon flaskhals, den finns snarare i tillstånd och godkännanden men också i delar av den egna organisationen. Såsom att ha tillräckliga service- och leveransteam redo och att få underleverantörerna med på banan.

Av de senaste framgångarna lyfter Thomas Öström fram utvecklingen på Island. I dagsläget har man levererat sju moduler varav fyra är i gång. De har skapat ett mindre kraftverk som pumpar upp värme från jorden som i dagsläget är omkring 115 grader varm. De fyra modulerna ska kunna leverera 600 kilowatt när man fått upp vattentrycket till 30 liter per sekund. I dagsläget är det 23 liter, men det är fortfarande tillräckligt för att kunden ska vara nöjd, enligt Öström.

– Islänningarna är väldigt vana med geotermi, men då i samband med högre temperaturer. Nu när de har möjlighet att göra energi vid lägre temperaturer förstår de att man kan utvinna el nästan överallt.

Borrdjupen vid kraftanläggningarna som kunden Varmaorka ska sätta upp är allt från några hundra meter till 1,5 kilometer djupa. Inga extrema djup, borrtekniken är utvecklad av oljebranschen och särskilt på djup omkring 1 500 meter. Ordern på Island blev sammanlagt på 197 enheter och uppgår till ett värde av 672 miljoner kronor. Tillkommer gör också service- och licensavtal.

En av dem som varit på Island och tittat på Climeons anläggning och pratat med kunden är Johan Thorén, förvaltningschef på Strand Kapitalförvaltning och specialiserad på småbolag. Climeon är största innehavet i Strands småbolagsfond, värdet på innehavet var sista mars 32 miljoner kronor. Thorén besökte bland annat den kommun där det nya kraftverket står.

– Alla jag pratat med där uppe säger att det fungerat jättebra. Climeon har också lärt sig massor på det här, allt från konstruktion till bygglov. Kraftverken är små och kan sättas upp snabbt, deras första på bara nio månader.

Johan Thorén vill inte sätta någon riktkurs på bolaget men att företagets börsvärde på över 4 miljarder kronor skulle vara högt, då de inte går med vinst, är inget han håller med om.

– De kommer ha röda siffror ett tag till. Men om man ser till potentialen och den orderbok de redan fått in ser det bra ut. Kan de få in order framöver i samma takt som det senaste året så tycker jag inte att deras värdering är dyr.

En risk framöver kan vara att marknaden tror att de 819 miljonerna kronorna i orderboken kommer att ramla in under 2019, men det är inte troligt.

– Det som tar tid handlar bland annat om olika tillstånd. Gällande geotermi ska man hitta rätt område och sedan övertyga markägare, få bygglov, skaffa borrningstillstånd, få miljögodkännande och sedan ett godkännande att få leverera ut ström på nätet, säger Johan Thorén.

Alexander Jansson på CB Fonder har inte gjort någon djupare analys på Climeon och vill bara ge en generell syn kring bolaget och andra miljöteknikbolag.

– Det är lite i farans riktning att de här företagen kommer in tidigt på börsen och blir högt värderade trots att de inte gör någon vinst. Bolaget handlas till ett p/s-tal (börsvärde genom försäljning) på 70–80 gånger, vilket är mycket högt. Den här typen av bolag är ju i grunden förhoppningsbolag. Sen är det här ett populärt tema och många bolag försöker generellt dra nytta av att kunna visa att man är exponerad mot megatrender som miljöteknik, men långtifrån alla kommer att lyckas, säger Alexander Jansson.

Johan Thorén säger att han under sina 30 år i finansmarknaden har träffat ett stort antal startup-bolag men aldrig stött på ett bolag som är så proffsigt skött som Climeon.

– De har tänkt på allt och kan bli riktigt stora. Jag är inte ensam om att tro på Climeon. BEV har bara valt ett enda bolag utanför USA. De har gått igenom tekniken och bolaget utan och innan och ska nu med sina muskler bidra med kontaktnät, typgodkännanden och etableringar.

Ett av de stora projekten framöver är att etablera sig i Japan. Där är elpriserna så höga att man säljer modulerna för 5 miljoner kronor i stället för listpriset på 3,5 miljoner kronor. Energisituationen efter Fukushima är svårartad. Japan importerar omkring 80–90 procent av sin energi med båt varav mycket är pellets, naturgas och olja.

– I Japan genererar vår burk lågt räknat 1,2 miljoner kilowattimmar per år. Där får man tre kronor per kWh, vilket ger en inkomst per år på 3,6 miljoner kronor. Det ger en fantastiskt kort återbetalningstid. Detta gör också att det snabbt finns pengar över till finansiärer och markägare. På Island är återbetalningstiden längre för kunden, strax över tio år, säger Thomas Öström.

Thomas Öström är inte ensam i att tro på geotermi. Signhild Gehlin är en av de främsta på området i Sverige och arbetar som expert för Svenskt Geotermiskt Centrum. Hon känner till Climeon och tycker att deras produkt verkar intressant även om hon inte haft möjlighet att studera tekniken i detalj.

– Geotermi är en starkt uppåtgående trend som globalt accelererar med cirka 12 procent per år. Det är genom värme man fått ut de stora energimängderna. Geotermisk elproduktion är såklart också väldigt önskvärt, men det har varit svårare att få ihop det ekonomiskt, säger Signhild Gehlin.

Det är en försvinnande liten del av världens el som produceras från jordens innandöme. Geothermal Energy Association skrev i sin senaste rapport 2015 att man globalt bara använder 7 procent av geotermins totala potential. Men då hade man inte räknat in Climeons nya teknologi, vilket skulle kunna öka potentialen långt mer.

Signhild Gehlin delar Thomas Öströms bild över intressanta platser för geotermi, där man inte behöver borra mer än ett par kilometer.

– Bland annat finns stora områden i Kalifornien som är intressanta. Men exempelvis också stråk genom Baltikum, Polen, delar av Frankrike, Belgien, Tyskland och Schweiz där det är tektoniskt aktiva zoner som gör det lättare. Detta stråk går sedan ner mot Italien, Grekland och Turkiet, säger Signhild Gehlin.

Thomas Öström säger att bolagets första lilla kraftverk på Island kan driva 700 hushåll och att tekniken skapar helt nya möjligheter, genom att den är billig och samtidigt en baskraft som kan producera el dygnet runt.

– Jag tror, och det tror jag verkligen, att värmekraft har möjlighet att bli det största av alla energislag, säger Thomas Öström.

Breakthrough Energy Ventures, BEVClimeon AB

• Fond som drivs av en global grupp storinvesterare, däribland Bill Gates, Jeff Bezos och George Soros.

• Fonden ska investera en miljard dollar i företag som på egen hand har potentialen att reducera minst ett halvt gigaton växthusgaser varje år eller 1 procent av världens beräknade växthusgaser 2050.

• De vill bara investera i företag som har möjligheten att attrahera fler investerare på sikt.

• BEV meddelade i mars att man investerar 12,5 miljoner dollar i det av Climeon delägda finansieringsbolaget Baseload Capital i syfte att öka takten i utrullningen av lågtempererad geotermisk värmekraft globalt.

• Grundat 2011 i Stockholm.

• Grundare och majoritetsägare Thomas Öström (vd) och Joachim Karthäuser.

• Säljer Heat Power-moduler som kan göra el av varmvatten, från bland annat geotermi.

• Totalt levererades 21 Heat Power-moduler 2018.

• Climeons B-aktie är sedan 2017 listad på Nasdaq First North Premier. Nettoomsättning 59 MSEK 2018 (Omsättningen 2017 var 12 MSEK).

• Orderingången uppgick till 478,5 MSEK. Orderstock 819 MSEK vid årsslutet 2018. Rörelseresultat 2018: –101,9 MSEK (–57 MSEK).

Anställda: 67 personer.

Från bokslutskommuniké 2018: Arbetet mot en bruttomarginal på 50 procent fortsätter enligt plan men för leveranser inom det maritima segmentet kommer det ta längre tid att nå målet. Inom geotermi, och framför allt i Japan, är förutsättningarna väsentligt bättre.

David Hamne

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom