Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

De 15 nya familjerna

2013-06-25 21:00

På 1960-talet styrdes Sveriges näringsliv av 15 familjer. Så är det fortfarande. Men bara fyra av de gamla namnen finns kvar på listan. De 15 ”nya” familjerna styr svenska bolag värda 3 950 miljarder kronor och kontrollerar 70 procent av Stockholmsbörsen.

Begreppet ”de 15 familjerna” skapades av VPK-ledaren CH Hermansson när han i början av 1960-talet gav ut boken Monopol och storfinans – de 15 familjerna.

”De tre storbankerna, de stora försäkringskoncernerna, de största industri- och handelsbolagen och de 15 finansfamiljerna är inbördes förenade och sammanknutna. Denna ekonomiska maktgruppering utgör kärnan i svensk storfinans”, skrev Hermansson, som även var statsvetare med titeln pol mag.

De 15 familjer han pekade på var Wallenberg, Söderberg, Wehtje, Johnson, Bonnier, Kempe, Klingspor, Jeansson, Dunker, Broström, Schwartz, Hammarskiöld, Jacobsson, Åselius och Throne-Holst (se fakisimil från boken här intill).

De yppersta fem när det gällde makt och inflytande i ”svensk storfinans”, var enligt Hermansson finansfamiljerna Wallenberg, Wehtje, Johnson, Bonnier och Broström. Han beskrev dem som ”fem fingrar på storfinansens järnhand”.

Nu har det gått drygt 50 år sedan boken kom ut och en hel del har hänt, inte minst när det gäller maktbalansen i näringslivet. Framför allt har det institutionella kapitalet i form av aktiefonder, pensionsbolag och de statliga AP-fonderna blivit betydande ägare, i synnerhet på börsen. Ändå visar Affärsvärldens kartläggning att en stor del av det svenska näringslivet, och kring 70 procent av det samlade värdet på Stockholmsbörsen, fortfarande kontrolleras av en mycket liten krets människor.

Av dagens mest inflytelserika 15 familjer finns fyra från Hermanssons lista fort- farande med: Wallenberg, Johnson, Bonnier och Söderberg. Den sistnämnda familjen hänger sig med knapp nöd kvar. Det finns andra familjekontrollerade bolag, som familjen Leksells Elekta, som har ett större börsvärde, men eftersom familjens noterade riskkapitalbolag Ratos har ett antal företag i portföljen, och Söderbergs dessutom står Wallenbergarna nära, så får familjen ändå anses ha inflytande över en större del av näringslivet.

– Alla de fyra familjerna hade initialt koppling till handel. Bonnier hade bokhandel från början, Söderberg var grosshandlare i järn och stål, Johnson sysslade med import av kol och Wallenberg var grosshandlare innan han slog sig på bank, säger Anders Johnson, författare med svensk ekonomisk och politisk historia som specialitet.

Dagens 15 familjer är Wallenberg, Kamprad, Persson, Rausing, Stenbeck, Douglas, Schörling, Lundberg, Johnson, Lundin, Bennet, Paulsson, Olsson, Bonnier och Söderberg (se tabell på nästa uppslag).

Tillsammans har de bestämmande inflytande över svenska bolag som totalt är värda runt 3 950 miljarder kronor (då har Ikea räknats som svenskt). Det är mer än Sveriges BNP som i fjol var 3 560 miljarder kronor och 90 procent av Stockholmsbörsens totala börsvärde på runt 4 350 miljarder. Men familjerna Kamprad, Rausing och Bonnier har främst onoterade innehav och räknat på de tillgångar som familjerna har på Stockholmsbörsen så kontrollerar de nästan 70 procent av börsen. Affärsvärlden har räknat in hela börsvärdet på de bolag där familjerna styr eller har ett avgörande inflytande, även om deras kapitalandel är liten.

”Finanskapitalets teknik är just att härska över mångdubbelt större kapitaltillgångar än den egna insatsen genom holdingbolag, dotterbolag och kontrollposter av aktier. Hundra miljoner i insats ger på detta sätt makt över många miljarder”, skrev CH Hermansson.

Drygt hälften av de ”nya” femton familjerna – Wallenberg, Persson, Douglas, Schörling, Lundberg, Johnson, Bonnier och Söderberg – finns till stor del i Stockholmstrakten vilket gör maktkoncentrationen stor i huvudstaden. Men de flesta av de familjerna är inte stockholmare från början utan har sökt sig till staden från andra orter. Kamprad, Rausing, Stenbeck och Lundin bor utomlands medan familjen Paulsson, i alla fall delvis, bor i Skåne och Bennet och Olsson i Göteborg.

Av de elva nya familjerna på listan är några klassiska entreprenörsfamiljer som har startat egna företag. Hit hör Kamprad, Persson, Rausing, Paulsson och Olsson. Andra har byggt sin maktposition genom att utveckla befintliga företag, ofta i kombination med att köpa, sälja och knoppa av bolag under resans gång. Till den gruppen hör Stenbeck, Douglas, Schörling, Lundberg och Bennet. Familjen Lundin befinner sig någonstans mittemellan. Lundinarna har både startat många företag och ägnat sig åt företagsaffärer.

De elva familjer som har försvunnit från maktens centrum sedan CH Hermanssons bok har inga tydliga gemensamma drag. Några av deras företag har sålts, ofta utomlands. Andra har försvunnit, som varven och stål- bolagen. Men påfallande många finns kvar som självständiga bolag, men med nya huvudägare. Ett par av dem finns i Handelsbanksfären, som familjen Wehtjes Skånska Cement (i dag Skanska), och familjen Jacobssons SCA. Andra har snappats upp av de ”nya” familjerna, som familjen Kempes Modo (i dag i huvudsak Holmen i familjen Lundbergs ägo). Familjen Klingspors plats på listan har övertagits av familjen Stenbeck som kontrollerar bland annat Kinnevik och Billerud Korsnäs.

Wallenberg

Biskopssonen André Oscar Wallenberg från Linköping tog sjövägen till affärslivet. När han var chef för ett båtsmanskompani i Sund-svall grundade han 1855 Filialbanken. Senare flyttade han till Stockholm och startade Stockholms Enskilda Bank. Som riksdagsman arbetade han bland annat för att öka kvinnors rättigheter. Han var först i Sverige med att anställa kvinnor i en bank och han var en av de första i Europa som tillät kvinnor att öppna bankkonton. Allt enligt författaren Anders Johnson.

Att familjen Wallenberg senare har varit den familj som ända in i vår tid kanske mest konsekvent har hållit kvinnorna utanför affärsverksamheten kan därför te sig något märkligt.

– Wallenberg har varit extrema i att aldrig ge döttrarna någon roll. I familjen Johnson och Stenbeck har kvinnor tagit över och hos familjerna Lundberg och Schörling är döttrarna på väg att ta över, säger Anders Johnson.

Inte förrän i fjol när Marcus ”Husky” Wallenbergs syster Caroline Ankarcrona tog plats i sfärens maktcentrum, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ändrades det. Stolen blev tom då deras bror Axel ”Wawa” Wallenberg gick bort.

Sfären styrs i dag främst av kusinerna Jacob och Marcus Wallenberg, men Jacobs pappa Peter ”Pirre” Wallenberg sägs alltjämt vara inblandad i alla viktiga beslut. Familjen kontrollerar drygt 1 800 miljarder kronor i svenska bolag, vilket är drygt 40 procent av börsens totala värde. Dessutom har de kontroll över ytterligare drygt 40 miljarder i bolag noterade utomlands, nämligen Wärtsilä och Nasdaq OMX. Då har vi inte heller räknat in det till sfären knutna riskkapital-bolaget EQT med ett femtiotal bolag över hela världen, varav en handfull i Sverige, såsom Gambro, Scandic och Munksjö.

Familjen Wallenberg är alltjämt, 50 år efter CH Hermanssons lista, Sveriges i särklass mäktigaste finansfamilj.

Kamprad

Den tyskättade smålänningen Ingvar Kamprad har alltid varit mediernas överman. Skickligt har han ­manövrerat genom kriser och skrivit välformulerade förlåtelsebrev till personalen, ofta med anspelning på att han är en enkel man med dyslexi. Nu senast överraskade han genom att avgå ur styrelsen för sfärens maktbolag Inter Ikea och låta yngste sonen Mathias Kamprad bli ordförande.

Mathias äger även Ikano tillsammans med sina bröder Peter och Jonas. Ikano har en bank, äger fastigheter och säljer pensionsförsäkringar.

Många har försökt uppskatta sfärens värde. För ett par år sedan beräknade journalisten Stellan Björk det till 600 miljarder kronor i SVT:s Uppdrag granskning. Affärsvärlden har inte gjort någon egen beräkning.

Persson

När Karl-Johan Persson, KJ kallad, tog studenten på privatskolan Enskilda Gymnasiet 1994 berättade pappa Stefan Persson för sonens vänner om hur KJ slutat att spela tennis på allvar när han förlorade en tennismatch mot den jämngamla Thomas Johansson, en blivande världsstjärna, med 6–0, 6–0. Så tävlingsinriktad är han.

Den egenskapen kan komma till pass när han nu driver farfar Erling Perssons arv vidare som vd, med pappa som ordförande. Annars är privatskola och kungliga vänner rätt långt från Erling Persson, som var son till en charkuterihandlare i Västerås och tidigt började sälja det mesta han kom över. Vid 26 års ålder grundade han Ur & Penn i Västerås. Fyra år senare öppnade han klädbutiken Hennes i födelsestaden.

I dag är H&M Stockholmsbörsens största bolag. Totalt, inklusive de onoterade bolagen Ramsbury Invest och Ramsbury Property, kontrollerar familjen Persson nästan 415 miljarder kronor.

Rausing

Förra sommaren blev Hans Kristian Rausing en följetong i världens tabloidpress sedan han underlåtit att begrava sin hustru Eva som legat död i hemmet i nästan två månader. Tragedin hade allt som skandalpressen begär: ett världsomspännande företag, grundat av Ruben Rausing, en förmögenhet som räknades i miljarder, inte miljoner, hastig död och barnbarnet Hans Kristians och hans hustrus drogproblem.

Men Hans Kristian Rausing och hans syskon Lisbet och Sigrid äger inte någonting alls i familjebolaget Tetra Pak.

En vårdag 1995 ringde Rubens son Hans Rausing till sin storebror Gad Rausing och frågade om de inte skulle sälja familjeföretaget. Deras bror Sven hade aldrig varit aktiv i bolaget.

Resultatet blev att Gad Rausings barn Kirsten, Finn och Jörn Rausing köpte ut sin farbror och hans familj ur bolaget. Nu driver de tre syskonen den onoterade koncernen. Affärsvärlden har tidigare beräknat att den är värd runt 200 miljarder kronor. Dessutom kontrollerar familjen börsnoterade Alfa Laval med ett värde på nästan 60 miljarder.

Stenbeck

Hovmarskalksonen Wilhelm Klingspor ägde Hellekis säteri i Råbäck nära Kinnekulle och grundade flera företag, bland annat ett sockerbruk i Lidköping. För att kunna transportera sockerbetorna startade greven ett rederi som fick heta Kinnevik, efter Kinneviken i närheten av godset. När Klingspor till slut föll till föga och sålde sockerbruket till Svenska socker­bolaget startade han investmentbolaget Kinnevik tillsammans med vännen Robert von Horn och sin advokat Hugo Stenbeck. Allt enligt Anders Johnson.

Men snart blev advokaten rikare än sin klient. Numera har Stenbeck ersatt Klingspor på CH Hermanssons lista över de 15 familjerna.

Den yngste sonen Jan Stenbeck skulle nämligen visa sig vara en entreprenör av stora mått. Efter en uppslitande arvsstrid med systern Margaretha af Ugglas tog Jan Stenbeck år 1983 kontroll över Kinnevik och Invik. Han bytte fokus från papper och stål till tv, tidning, radio och telefoni.

När Hugo Stenbeck gick bort i Paris år 2002 tog äldsta dottern Cristina över den grabbiga koncernen. Nyligen lyfte hon fram sin yngste bror Max. Cristina och Max har köpt aktier av mellansyskonen Sophie och Hugo för nästan 900 miljoner kronor. Därmed har de stärkt greppet om Kinnevik. Duon äger drygt 42 procent av rösterna i Kinnevik medan mellansyskonen har drygt 4 procent. Totalt kontrollerar familjen tillgångar värda drygt 170 miljarder.

Douglas

Gustaf Douglas vassa citat och eleganta berättarkonst har glatt många journalister. Stockholmaren är född greve, men inte född rik.

– Det fanns gods och gårdar, men inga lösa pengar, säger han i boken Svenska miljardärer.

På Handelshögskolan i Stockholm lyckades han aldrig ta examen. Han körde i pristeori sex gånger för att han inte klarade av ekvationer. Men han tog revansch på Harvard Business School.

Startkapitalet till att göra affärer fick han genom fastighetsspekulation. Men en strid med Robert Weil om makten i investmentbolaget Skrinet höll på att sluta illa för båda.

– Det fungerar som hajstim, du simmar med de andra hajarna och är en kompis liksom. Man har kul tillsammans, äter upp en och annan firre som kommer i vattnet, och simmar vidare. Men sedan råkar någon skada en och det rinner blod, och då märker man att de där jävla kompisarna börjar äta upp en själv i stället. Det är för hajen en kort upplevelse, men för mig var den utdragen, sa han till Veckans Affärer 1986.

Men Douglas kom ur det hela med en liten del av bolaget som bland annat innehöll det som skulle bli guldägget: Securitas.

Hans söner Carl och Eric Douglas, liksom hans fru Elisabeth, sitter i styrelsen för de bolag familjen kontrollerar. Navet är investmentbolaget Latour. Familjen kontrollerar drygt 165 miljarder kronor.

Schörling

Gustaf Douglas var fast besluten att få som han ville när han våren 1987 satt i Melker Schörlings vita tegelvilla på Vikingsbergs- vägen 12B i Bellevue Sjö- sida i Malmö. Gustaf Douglas hade tagit in på Savoy i Malmö och tagit taxi till Schörlings 1960-talshus för att få honom att ta jobbet som vd för det lilla, misskötta säkerhetsbolaget Securitas.

Men Schörling hade tänkt starta eget. Därför hade lantbrukarsonen från Närke ingen större lust att bli vd för Securitas. För att få den lågmälde och eftertänksamme Schörling med sig blev den färgstarke och slagkraftige Douglas tvungen att sälja 17,5 procent av Securitas till honom. Schörling byggde både ett världsföretag och en egen förmögenhet.

I dag är investmentbolaget Melker Schörling AB noterat på Stockholmsbörsen. Döttrarna Märta Schörling och Sofia Schörling Högberg sitter i styrelsen. Familjen kontrollerar nästan 130 miljarder kronor.

Johnson

Antonia Ax:son Johnson gillar att formulera sig i skrift. Hon lägger ner möda på att skriva ägarordet på hemsidan och i årsredovisningen. Här betonar hon familjeföretagandet, långsiktigheten och det värdedrivna ledarskapet.

Hennes farfarsfar Axel Johnson var en sadelmakarmästarson från Jönköping som kom till Stockholm för att importera kol och koks till järnverken. År 1890 startade han rederiet Nordstjernan och 1905 köpte han Avesta Jernverk. Hans son generalkonsul Axel Ax:son Johnson byggde upp en stor verkstadsgrupp.

Nästa generation, bergsingenjör Axel Ax:son Johnson och Bo Ax:son Johnson, expanderade utomlands och strukturerade om. I dag driver deras döttrar Antonia respektive Viveca Ax:son Johnson sfären, som försiktigt uppskattat är värd runt 90 miljarder kronor.

Svenskarna möter sfärbolagen främst då de handlar på Willys eller Hemköp.

Lundin

Adolf Lundin gillade att slänga sig med två fraser: ”When the going gets tough, the tough get going” och ”No guts, no glory”. Han sa att han antagligen skulle ha gjort affärer med Nazityskland om han hade haft chansen och hans bolag bröt guld i Sydafrika under bojkotten mot apart-heidregimen.

Numera driver hans två söner Ian och Lukas olje-, gas- och gruvimperiet som är värt nästan 90 miljarder kronor. De har fått kritik för att Lundin Petroleum var verksamt i Sudan under inbördeskriget. En svensk förundersökning pågår om brott mot folkrätten i Sudan. Den har fått uppmärksamhet eftersom utrikesminister Carl Bildt tidigare satt i styrelsen i ett av sfärens bolag.

Lundberg

Den tillknäppte Fredrik Lundberg håller på att bygga upp en stor maktsfär. Han har väsentligt vidgat det fastighetsimperium som hans far Lars Erik Lundberg byggde upp med bas i Norrköping.

Genom att liera sig med Industrivärden har Fredrik Lundberg fått makt i många tunga bolag, till exempel i Handelsbanken. Affärsvärlden har dock endast räknat med de bolag där han har kontrollen. De har ett värde på drygt 80 miljarder kronor.

Hans döttrar Katarina Martinson och Louise Lindh sitter i styrelsen för flera sfärbolag, inklusive det noterade maktcentrat L E Lundbergföretagen.

Bennet

Carl Bennet växte upp på ett gods i Skåne och håller på Halmstads BK. Han är troligen den ende näringslivstoppen som förstamajtalat för Socialdemokraterna.

Han gjorde karriär i näringslivet och på Electrolux fick han och kollegan Rune Andersson upp ögonen för dotterbolaget Getinge. År 1989 köpte de båda ut medicinteknikbolaget, som blev en guldgruva.

Bennet har gjort sig känd för frikostiga ersättningar till sina vd:ar, både till Johan Malmquist som varit Getinges vd i 16 år och Fredrik Karlsson som varit vd för Bennets onoterade konglomerat Lifco i 15 år.

Han har en dotter som heter Anna och inte sitter i någon styrelse. Totalt kontrollerar han 55 miljarder kronor.

Paulsson

När det är fastighetsträff på Grand Hôtel i Stockholm dyker ett vitgrått huvud upp i axelhöjd än här och än där. De flesta minglar stillsamt, men inte Erik Paulsson. Han gör affärer. Det är hans livsluft. Inte konstigt kanske att han sägs ha varit mentor åt prins Daniel.

I tonåren började han och brodern Mats köra latrintunnor åt turisterna på Bjärehalvön hemma i Skåne. Verksamheten utökades med entreprenadmaskiner och blev byggbolaget Peab. Senare tillkom fastighetsbolaget Wihlborgs.

En dag i mitten av 1970-talet fick bröderna Mats och Erik Paulsson för sig att åka till fjällen, närmare bestämt till Lindvallen. Skåningarna, som gärna går i träskor och inte kunde åka skidor, ville hitta semestermöjligheter till sina anställda. De köpte in sig i Lindvallen, vilket växte till bolaget Ski-star.

Mats Paulssons son Fredrik och Erik Paulssons son Svante sitter i Peabs styrelse. Svante Paulsson sitter dessutom i ett antal andra styrelser och är projekt- och strategiansvarig i Erik Paulssons ägarbolag Backahill. Hans syster Sara Karlsson är styrelseledamot i Wihlborgs och sitter även i andra styrelser. Familjen kontrollerar drygt 40 miljarder kronor.

Olsson

Göteborgaren Sten A Olsson gjorde i mitten av 1900-talet som flera andra västkustbor och startade rederi, Stena. Men det var inte främst frakt han sysslade medan utan att köpa, sälja och skrota fartyg.

– Än i dag är återvinning och skrotning de lönsammaste delarna i Stena. Han hade förstått att ha en annan idé än sjöfart. Många redare gick under, familjen Broström försvann, och familjen Johnson överlevde för att de klev ur rederiet. Men Olsson, och även Wallenius, blev framgångsrika, säger Anders Johnson.

Stenakoncernen är onoterad, men familjen kontrollerar även det noterade Concordia Maritime. Uppskattningsvis har familjen kontroll över nästan 30 miljarder kronor.

Bonnier

Den första bok Albert Bonnier gav ut var ett litet häfte med titeln Bevis att Napoleon aldrig existerat, en ironisk skrift om konspirationsteorier. Hans farfar var tysk och hans pappa Gerhard Bonnier var bokförläggare i Köpenhamn.

Gerhard Bonnier hade dock så många söner att inte alla kunde jobba åt honom. Tre av dem flyttade till Sverige, Adolf, Albert och Felix. Alla sysslade med tidningar och böcker. Albert Bonnier ses som grundare av dynastin.

– Det finns två grenar av släkten Bonnier, den rika och den kåta, sa Jonas Bonnier, avgående vd för Bonnierföretagen, i ett tal för Bonnier Tidskrifters personal en gång.

Resonemanget gick ut på att den rika grenen hållit sig rik på grund av att den fått få barn medan förmögenheten spridits ut på de många barnen i den andra grenen.

Bonnierkoncernen ägs i dag av ett holdingbolag som har ett sjuttiotal familjemedlemmar som aktieägare. Familjen Bonnier är självskriven på maktlistan inte så mycket på grund av sin förmögenhet som på grund av sitt stora inflytande över svensk media genom företag som Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Expressen och TV4, men även bokförlag och en andel i biografkedjan SF.

Familjen kontrollerar runt 20 miljarder kronor.

Söderberg

Per Olof Söderberg, Pelle kallad, föddes i en handlarfamilj i Åmål. Pappan dog när Per Olof Söderberg var nio år och han fick flytta till sin morbror, enligt Anders Johnson.

År 1864 startade Per Olof Söderberg grosshandelsfirman P Söderberg i Stockholm. Han sålde bessemerstål och andra järnvaror. Två år senare blev hans vän Leonard Haak delägare och firman bytte namn till Söderberg & Haak. Men snart gick deras största leverantör, Högboverket, i konkurs och Haak ville ha sitt insatta kapital på 4 000 kronor tillbaka. Söderberg drev dock firman vidare.

År 1947 blev Söderberg & Haak dotterbolag till Ratos, som i dag är ett noterat riskkapitalbolag och sfärens nav. Ratos har fått sitt namn efter bröderna Ragnar och Torsten Söderberg. De båda grundade även Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser. År 1979 sålde familjen Söderberg järngrossistverksamheten i Söderberg & Haak till SSAB.

Numera sitter anfaderns namne Per-Olof Söderberg och Jan Söderberg i Ratos styrelse.

Familjen kontrollerar runt 18 miljarder kronor.

Birgitta Forsberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom