Den allvarsamma sifferleken

2010-02-02 21:00 John Hassler

USA är på väg mot bankrutt. För att klara av skulderna och de kraftigt ökade utgifterna, måste USA införa en moms i nivå med EU:s. Men det är en politisk omöjlighet.

Den amerikanska kongressens budgetkontor (CBO) har nyligen publicerat sin årliga rapport (The Budget and Economic Outlook). I den är det tydligt hur kraftigt krisen har försämrat USA:s offentliga finanser. I figuren intill ser vi två kurvor för den offentliga nettoskulden i USA.

Fram till 2008 visas faktiska data. Därefter ser vi dels den prognos som CBO gjorde i januari 2008, alltså strax innan krisen, dels den senaste prognosen från i år. Innan krisen räknade man med att skuldkvoten skulle falla rätt snabbt ned mot under 25 procent av BNP mot slutet av innevarande decennium. Efter krisen beräknas i stället skulden snabbt öka till runt två tredjedelar av BNP.

I ett internationellt perspektiv är en nettoskuldkvot på 65 procent inte så extrem. Inte heller skuldökningen om cirka 40 procent av BNP är i sig så dramatisk. För att skuldkvoten inte ska fortsätta att växa måste statens inkomster öka eller utgifterna minska på grund av skulduppbyggnaden.

Men det krävs inga dramatiska förändringar - den nödvändiga budgetförstärkningen kan beräknas som skillnaden mellan statslåneräntan och BNP-tillväxten gånger skuldökningen. Skillnaden mellan ränta och tillväxt kan på sikt uppskattas till cirka 1 procent. Den av krisen orsakade extra statsskulden skulle alltså kräva en permanent budgetförstärkning om cirka 0,4 procent av BNP. Det är inte peanuts, men heller inget omöjligt, eller?

Problemet är att dessa ökade krav på budgetförstärkningar läggs på en stat som på längre sikt är på väg mot bankrutt. En åldrande befolkning i USA kommer att leda till kraftigt ökade statliga utgifter för offentligt finansierad sjukvård och pensioner.

Detta redan innan president Barack Obamas sjukvårdsreform sätts i sjön. De amerikanska forskarna Jagadeesh Gokhale och Kent Smetters beräknade år 2003 att man redan då skulle vara tvungen att permanent förstärka budgeten med hela 6,5 procent av BNP för att klara dessa ökade utgifter. Det skulle till exempel motsvara en inkomstskattehöjning med 17 procentenheter. Man kan också uttrycka skillnaden mellan inkomster och utgifter som en implicit offentlig skuld. Gokhale och Smetters beräknar denna till cirka 400 procent av BNP!

CBO:s prognoser visar att läget nu är etter värre - budgeten skulle behöva förstärkas med 10 procent av BNP! Ju längre man väntar med detta, desto större skattehöjningar eller utgiftsminskningar kommer att krävas för att undvika en statlig konkurs. USA:s politiska problem är att man inte klarar av att genomföra stora skattehöjningar och inte heller att skära i de redan ganska små offentliga trygghetssystemen. Krisen, och kanske även valet av Obama, förefaller om något ha ökat diskrepansen mellan krav på utgifter och motvilja mot att betala för dessa. USA borde införa en moms i nivå med den i EU - går det att vinna ett val med ett sådant vallöfte?

* John Hassler är professor i makroekonomi vid Stockholms universitet. Han medverkar med en krönika var fjärde vecka.

John Hassler

Premiumnyheter

Aktuellt inom