Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Det har alltid känts som en utopi”

2011-12-06 21:00

Johny Lanto, bygginspektör i Pajala, har sitt på det torra. 1994 köpte han den mark i ?Kaunisvaara där gruvbolaget Northland Resources nu driftsätter en stor järnmalmsgruva.

När köpte du marken?

– Redan 1994. Jag är född och uppvuxen i byn Kaunisvaara. Det är min hembygd.

Hur stor areal är det?

– Skiftet är på 170 hektar.

Varför köpte du?

– Jag har alltid varit intresserad av skog och jakt. Det var anledningen.

Kände du till att det fanns järnmalmsfyndigheter sedan tidigare?

– Det har varit känt sedan i början av 1900-talet. LKAB undersökte området på 1970-talet, men det var inte lönsamt att utvinna då. Det har aldrig funnits någon realism i gruvbrytning i Kaunisvaara-projektet tidigare, det har alltid känts som en utopi. Speciellt den här malmen som ligger ute på myren. Det finns nämligen två olika malmkroppar. En i berget och en i myren, den så kallade myrmalmen.

Och det är myrmalmen som kommer att brytas först, med start fjärde kvartalet 2012?

– Ja, i Tapuligruvan.

Vem köpte du av?

– Sveaskog. Den här markfastigheten styckades av redan på 1950-talet när Statens Fastighetsverk köpte. Ändamålet var gruvbrytning, men det blev inget då. Det hette faktiskt Kaunisvaara gruvfält en gång i tiden.

Hur stor del av järnmalmskroppen ligger på din mark?

– 82% av koncessionsområdet.

Det låter som att du har tryggat pensionen. Hur stor ersättning får du som markägare?

– Först får man får ersättning för skada och intrång vid prospektering och när de förbereder för gruvdrift. År 2005 kom en ny minerallag, där man införde en mineralersättning som baseras på produktionsvärdet. Den är på totalt 2 promille, varav 1,5 promille går till markägaren och 0,5 promille tillfaller staten.

Northland Resources planerar en brytning på 5 miljoner ton järnmalm per år när gruvan är i full produktion. Förväntade livslängden är minst 20 år. Det låter som en betydande ersättning för din del?

– Jo, men det beror på flera faktorer som dollarkurs, järnmalmspriser och produktionstakten, så klart.

Och med dagens priser innebär det?

– Cirka 2–3 miljoner kronor per år. Men det beror som sagt på ett antal faktorer.

Äger du aktier i Northland Resources?

– Nej, det gör jag inte.

Men det kanske är många Pajalabor som gör det?

– Ja, det tror jag.

Vad jobbar du med till vardags?

– Jag jobbar på Pajala kommun sedan 20 år med bygglov, planläggning och fysisk planering.

Har du varit direkt involverad i Kaunisvaara-projektet?

– På något sätt blir man direkt eller indirekt involverad när man bor här. Men jag är inte inblandad i de beslut som rör själva gruvverksamheten.

Hur har Pajala påverkats av gruvbygget i Kaunisvaara?

– Effekterna i samhället är betydande. Just nu är över 300 personer direkt sysselsatta bara i gruvområdet.

Vilka utmaningar ser du för Pajala kommun?

– Om allt går som planerat räknar vi med en befolkning på 10 000 invånare år 2020, befolkningen i centralorten kommer att fördubblas. Det handlar om storleksordningen 1000 nya bostäder på 10 år. Det är en fördubbling av bostadsbeståndet jämfört med i?dag.

Något mer?

– Vi måste se till att Pajala inte blir en torr oljeplattform. Vi vill att de som jobbar i gruvdriften ska bosätta sig och folkbokföra sig här. Det är det som genererar pengar till kommunkassan.

På 1970-talet gick Pajalabor runt med t-shirtar med texten ”Bryt Kaunisvaara innan vi bryter ihop”. Ägde du en sådan?

– Ja, men jag har inte hittat den. Men sådana hade vi som barn.

Jonas Elofsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom