Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Det har lossnat för byråerna

2014-10-21 21:00

Etableringen av mindre byråer fortsätter och den klassiska pyramid-modellen ifrågasätts. En gemensam nämnare för alla aktörer är glädjen över ökad aktivitet på marknaden.

”Jag var som Ior, gick bara runt och gnällde hela tiden”, säger Jens Bengtsson, managing partner på Roschier i Sverige.

För ett år sedan var han knappast ensam om att jämra sig likt den klassiska dysterkvisten i Nalle Puh. De var många affärsjuridiska rådgivare, rivaler och kolleger som frustrerat bevittnade ett tilltagande behov av aktivitet på en marknad där klienterna fortsatte att vara envist avvaktande.

Men det känns längesedan nu.

Vem vill väl prata om 2013 när 2014 är här?

–Nu går det som ett spjut! utbrister Jens Bengtsson och fortsätter:

–Vi har aldrig haft sådan fart på så många avdelningar som vi har nu. Vi går så in i bänken!

Att det uppstått ett ökat tryck på marknaden beror på att flera saker inträffat samtidigt. Det har bland annat varit lättare att få till finansiering. Att företagsobligationer fått fäste på den svenska marknaden har även sysselsatt några byråer. När börsen vaknade till liv för snart ett år sedan väcktes också intresset för börsintroduktioner.

Eva-Maj Mühlenbock, vd för Lindahl, håller med om att vi har ett helt annat år nu jämfört med i fjol.

–Vi har ett extra och tydligt tryck på vår kapitalmarknadsgrupp som både arbetar med och har arbetat med ett flertal börsnoteringar, säger hon.

I år har det också varit vanligt att klienterna kör med parallella spår, så kallade dual-track, där förberedelse för försäljning och börsnotering för bolaget pågår samtidigt. I slutändan väljer klienterna ofta det alternativ som ger dem bäst pris för bolaget. I det fall då parallella spår används ökar rådgivarintensiteten betydligt vilket gynnar advokatbyråerna, berättar Manfred Löfvenhaft, MP på Gernandt & Danielsson.

Han betonar att den publika aktiemarknaden lossnade i början av året vilket delvis berodde på att värderingen på den publika marknaden blev mer attraktiv än tidigare. Börsen blev därför intressantare som exit.

–Det vi såg i början av året eskalerade sedan och har även fått positiva effekter på den privata sidan. Trenden är fortsatt uppåt, både på bredden och på djupet. Vi har inte haft så här mycket att göra sedan Lehman-kraschen, säger han.

Jan Dernestam, managing partner på Mannheimer Swartling, tror att årets inledning med ett par riktigt stora affärer, exempelvis SSAB:s köp av Rautaruukki, fick effekt på resten av året.

–Jag tror definitivt att det hjälper hela marknaden. Under 2013 fanns alla fundamenta på plats men året präglades av en wait-and-see-attityd. I år finns dock en helt annan självsäkerhet i styrelserummen och trots, eller kanske på grund av, att det finns så många orosmoment i världen just nu ser väldigt många aktörer 2014 som ett fönster för att genomföra stora transaktioner, säger han.

Vinges MP, Maria-Pia Hope, håller med om att fjolåret präglades av en avvaktande transaktionsmarknad men påpekar att vi samtidigt hade en hel del stora komplicerade tvister, och en trend som hon identifierar är att de svenska tvisterna växer i såväl värde som omfattning.

–Det här årets första halvår var det bästa någonsin ifråga om M&A-aktivitet, säger hon.

Under fjolåret minskade omsättningen något för Sveriges fyra största byråer. Om man ser till Sveriges största advokatbyrå, Mannheimer Swartling, backade byrån på intäktssidan. Samtidigt steg vinsten vilket kan ses i ljuset av minskade personalkostnader, då 75 anställda fick lämna byrån i fjol. Av dessa var drygt hälften jurister, en stor del av dem arbetade på firmans kontor i Sankt Petersburg som Mannheimer Swartling har avvecklat.

Jan Dernestam berättar att byrån överlag arbetat med att optimera sina processer genom lean management. Principen, att leverera maximalt kundvärde med rätt resurser, innebär mer konkret att advokatbyrån försöker att samarbeta ännu tajtare mellan kontoren för att snabbt hitta spetskompetens i ett ärende. På supportsidan innebär neddragningarna bland annat att den klassiska strukturen: en advokat – en sekreterare har bytts ut mot assistenter där var och en arbetar för 12 eller kanske 15 jurister.

Att byrån fick upp sin lönsamhet syns i siffrorna där vinst per delägare steg med 18 procent under fjolåret, till nära 3,6 miljoner kronor. Det betyder inte nödvändigtvis att det blir mer pengar i plånboken eftersom byrån gått mot strömmen genom att inte minska delägarkretsen för att möta de nya 3:12-reglerna. Att den högsta marginalskatten kan slå till är smällar man får ta, menar Jan Dernestam:

–Vi har aldrig betraktat delägarskap som en skatteoptimerad struktur.

Innan skattereglerna slog till hade Setterwalls länge verkat för att svetsa samman sina tre kontor i Stockholm, Malmö och Göteborg till en enda enhet. De nya skattereglerna satte dock käppar i hjulet för det projektet.

–Vi är fortfarande ett Setterwalls men av flera anledningar kommer vi att ha ett större lokalt fokus på våra tre kontor. Till följd av 3:12-reglerna fick vi anledning att titta internt på vår organisation och det tog mycket tid från förra året. Det känns skönt att lägga det där bakom sig och blicka framåt för att ägna sig åt det vi egentligen ska göra, nämligen driva advokatbyrå, säger Setterwalls nya vd, Åsa Erlandsson.

För patentbyråerna ser det ut som i andra delar av den affärsjuridiska branschen i stort: det tillkommer fler byråer. De senaste åren har ett tiotal nya byråer etablerat sig. Många gånger är de nya patentbyråerna mycket små och specialiserade på bara ett visst område. Huvudanledningen till deras uppkomst är avknoppningar som uppstått till följd av att större byråer haft svag lönsamhet. Generellt ökar efterfrågan på deras tjänster vilket beror på att värdet av immateriella tillgångar ökar och det handlas mer med immateriella rättigheter nu än för 40 år sedan, då värdet till störst del låg i fasta tillgångar. Förutom självklara exempel som Google har immateriella tillgångar blivit viktigare i allt fler branscher.

–Samtidigt som frågorna blivit viktigare för bolagen hårdnar den internationella konkurrensen om uppdragen, berättar Magnus Hallin, vd för Awapatent.

En av höstens större nyheter i den affärs-juridiska världen är att en Vinge-kvartett lämnar storbyrån för att starta egen verksamhet. Utbrytarna, där bland annat den förre Vinge-chefen Michael Wigge ingår, menar att etableringen bland annat handlar om en tro på att klienterna efterfrågar mer senior råd-givning.

Det är ingen ny tanke för Anna Lööv som grundade Kompass Advokat efter att ha lämnat storbyrån White & Case. Hon vänder sig mot de traditionella -pyramidstrukturerna på de klassiska -byråerna.

–Vi har försökt att gå vår egen väg, ha hög senior kompetens i varje ärende. Dessutom tror vi på att man ska arbeta hållbart på en advokatbyrå, säger hon.

När Krister Hansen slutade på Link-laters för att grunda boutiquefirman Hansen tillsammans med fyra andra delägare hade de också en vision om en ny slags advokatbyrå.

Överlag tror han att vi kommer att få se fler nischbyråer framöver. Han drar paralleller till finansbranschen och menar att de avknoppningar som skedde där med mindre corpfirmor har kommit till den affärsjuridiska marknaden.

Krister Hansen ser också en ökad efterfrågan på en mer specialiserad och affärsmässig senior rådgivning. En viktig fråga som grundarna driver internt är att tiden, även utanför advokatbyrån, är viktig.

–Får du utrymme för din passion på alla plan så trivs du, både på din arbetsplats och med tillvaron i stort. Det är hållbarhet för oss. l

Helene Rothstein

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom