Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Europas imageproblem

2014-05-13 21:00
Foto: Mayk

Att häckla EU för klåfingriga detaljbeslut har blivit en folksport. Men det är svaga argument för att ge upp en union som framgångsrikt byggt frihandel, fred och en global miljöpolitik.

Den som enbart förknippar EU med gurkors vinklar, snus­förbud och plastpåslagstiftning bör tänka om. Inte heller är EU endast ett storvulet fredsprojekt som svävar tyngdlöst i idealismens sfärer långt ovanför vanliga dödliga. Båda bilderna är visserligen delar av sanningen, men EU är faktiskt något så unikt som en union av 28 länder som då och då får väsentliga saker gjorda.

Ta till exempel fiskeripolitiken. Spanien har en stor fiskeflotta och har varit lika envist emot reformer som Frankrike inom jordbrukspolitiken. Och eftersom Spanien inte velat begränsa fisket så har de andra länderna inte gjort det heller. Resultatet har blivit ett rovfiske och en utfiskning som i slutänden riskerar att förvandla Europas fiskeflottor till bryggseglare.

Men så kom Isabella Lövin, som skrivit boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken, år 2009 in i EU-parlamentet. Lövin (MP) fick med sig Christofer Fjellner (M) som lyckades vända den stora konservativa gruppen EPP. Resultatet blev nya regler med bland annat vetenskapligt baserade fiske­kvoter och förbud mot att kasta tillbaka fångst. Eftersom EU:s fiskare trålar i världshaven så kommer de nya reglerna, om de efterföljs, att få global effekt.

Eller ta ett annat exempel som fick världsomspännande följder. Då EU år 2006 förbjöd hälsofarliga tungmetaller som bly och kvicksilver i datorer, mobiltelefoner och annan elektronik följde amerikanska företag EU:s regler eftersom de inte ville köra två tillverkningslinor: en för EU och Japan (som också införde strängare regler) och en för resten av världen. Dessutom fick reglerna till följd att europeiska företag låg i framkant medan amerikanska försökte komma ikapp. Senare kom USA med liknande regler, följt av Kina.

Då handeln i många fall är global kan EU alltså förbättra säkerhet och miljö i hela värld­en.

För många bolag är den fria marknaden den stora fördelen. EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) sa nyligen i en intervju i Affärsvärlden att hon aldrig träffat en företagare som vill gå ur EU. Att slippa tullar och andra handelshinder är för många guld värt. Liksom att kunna rekrytera en litauisk it-specialist eller en brittisk kock utan att behöva bekymra sig om arbetstillstånd. Med större konkurrens på lika villkor och högre rörlighet är tanken att effektiviteten och tillväxten ska öka.

Rörligheten gäller förstås även omvänt. För svenskar har världen öppnats. Ungdomar talar i dag helt självklart om att jobba på en bar i London över sommaren eller söka Erasmusstipendier för att plugga utomlands. Att sådant före EU-medlemskapet ofta var omöjligt, eller krävde att de jobbade svart, verkar inte många tänka på. Vi tar det för givet.

EU håller även på att förhandla om ett frihandelsavtal med USA. Det är mer troligt att 28 länder som köpslår tillsammans kan få ett fördelaktigt kontrakt än om varje land skulle schackra själv med giganten USA.

Att företagen inte står på barrikaderna när EU ifrågasätts är förvånansvärt. I Storbritannien har EU-skepsisen gått så långt att premiärminister David Cameron lovat en folkomröstning om medlemskapet. Men det brittiska näringslivet ligger lågt – trots att bolagen vill vara kvar i EU.

Med krisen i Ukraina kan till och med den tidigare så diffusa fredsaspekten få en ny, konkret dimension. Om Ukraina hade varit med i EU så hade Vladimir Vladimirovitj ­Putin troligen inte klampat in.

Visst beslutar EU ibland om löjliga saker som unionen förtjänar att häcklas för. De dekreten gäller oftast detaljer, som den ökända klassificeringen av gurkor. Öppenheten är också en fråga där det brister i EU och även att förklara för medborgarna hur demokratin egentligen fungerar i Bryssel. Mycket finns alltså att göra.

Men redan nu händer det saker. Mat och prylar blir säkrare, miljön och djurskyddet förbättras. Och inte minst: företag kan konkurrera på lika villkor.

Grunden för allt detta är att EU stiftar ­lagar som gäller i alla medlemsländer. Isabell­a Lövin poängterar att det är en viktig anledning till EU:s framgång.

– EU klarar det FN inte klarar. FN har icke-bindande avtal. När länder byter regering så anser den nya regeringen att avtal som den gamla skrev inte gäller, säger hon.

EU har alltså stor makt – och även stor potential att bli bättre på många områden där det nu brister. Att i det läget ge carte blanche till de högerextremister som marscherar fram genom Europa för att man inte orkar masa sig till vallokalen den 25 maj är ömkligt.

Birgitta Forsberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom