Gör om – gör rätt

Onsdagen den 16 maj samlades en grupp representanter från landets fondbolag på Pensionsmyndighetens kontor på Hornsgatan i Stockholm. Erik Fransson, som tidigare bland annat jobbat med kapitalförvaltning på SEB och som sedan i mars är chef för fondtorgsavdelningen på myndigheten, redogjorde för den stundande renoveringen. I detta fall gäller det dock inte en lägenhet. Det är premiepensionssystemet, PPM, som ska renoveras.

PPM-systemet introducerades vid millennieskiftet och är en del av den allmänna pensionen. Systemet har gjort det möjligt för vem som helst att spara i de fonder som finns på PPM:s fondtorg. Den som inte har gjort något val alls har fått sina pengar placerade i statliga AP7, Såfa.

Sedan starten har utbudet på fondtorget expanderat. I dag kan spararen välja bland totalt 825 olika fonder. Målet är förstås att försöka få sparpengarna att växa så mycket som möjligt och därmed förbättra den framtida pensionen.

Det som var tänkt som ett system för att ge spararna kontroll över sina pengar, har med tiden framför allt blivit en viktig inkomstkälla för fondbolagen. Det visar sig om inte annat genom att premiepensionens andel av den totala fondförmögenheten i landet har vuxit – från 5,7 procent till 26,5 procent mellan 2000 och 2016.

De senaste åren har kritiken mot PPM-systemet vuxit. Inte minst efter att det framkommit att ett antal fondbolag har duperat sparare genom en aggressiv telefonförsäljning, höga avgifter och vilseledande information om avkastning. Fondbolagen Falcon Funds, som stängdes av från fondtorget sommaren 2016, och Allra, vars fonder också har stoppats från premiepensionssystemet, är två omskrivna skandaler. I april i år meddelade Pensionsmyndigheten också att Solidar utesluts efter en granskning som visade att bolaget haft ”ohanterade intressekonflikter och bristande interna regler”.

Det fick regeringen att reagera.

Pensionsmyndigheten fick i uppdrag att förändra och förbättra. Förra sommaren presenterade de ett 30-punktsprogram med åtgärder för att öka tryggheten för PPM-spararna. Nya regler klubbades av riksdagen i en blocköverskridande överenskommelse i slutet av maj i år.

De stramare reglerna – som börjar gälla dels i sommar, dels vid årsskiftet – innefattar bland annat ett förbud mot telefonmarknadsföring av PPM-produkter. Dessutom behöver en fond hädanefter ha minst tre års avkastningshistorik och 500 miljoner kronor i förvaltning utanför PPM för att få medverka på fondtorget. Annars är man inte godkänd. Syftet med de nya kraven är att säkerställa att en fond håller kvalitet och kan attrahera pengar även utanför premiepensionssystemet, berättar Erik Fransson. Det ska alltså inte vara möjligt att introducera en tom fond på fondtorget och sedan använda aggressiv marknadsföring för att växa enbart med PPM-spararnas pengar.

– De nya reglerna ger oss ökad möjlighet att tacka nej till fonder. Den möjligheten har tidigare varit begränsad och därför har en del skadliga fonder funnits i systemet.

De nya kraven kommer att påverka en uppsjö av fondförvaltare, främst mindre och medelstora aktörer med hög exponering mot systemet. Av PPM-torgets drygt 825 valbara fonder var det vid årsskiftet 2017/2018 uppskattningsvis 250 fonder som skulle ha uteslutits, enligt branschorganisationen Fondbolagens förening.

Även stora belopp kommer att flyttas. Bara fonderna som vid årsskiftet inte nådde upp till den accepterade storleken hade då en fondförmögenhet inom PPM på drygt 120 miljarder kronor och inbegrep cirka 934 000 sparare. När reglerna träder i kraft kommer dessa pengar överföras till statliga AP7 Såfa. Spararna ges därifrån möjlighet att göra ett nytt eget val. Affärsvärlden har varit i kontakt med några fondbolag som berörs av de nya reglerna och frågat hur de tänker agera mot bakgrund av att deras PPM-fonder riskerar att få respass.

Vi kan börja med Coeli. Bolaget har 13 fonder och tre av dem finns inom PPM. Deras Sverigefond, som placerar i stora och medelstora svenska bolag har en fondförmögenhet på 317 miljoner kronor och väntas utestängas på grund av att den är för liten.

– Vi jobbar på att få upp intresset för fonden. Planen är att samla kapital utanför fondtorget och sedan göra om ansökan, säger Lukas Lindkvist, vd på Coeli.

Fonden lanserades 2014 och uppvisade i fjol en tillbakagång på –0,13 procent, vilket kan ställas mot jämförelseindex som steg 9,47 procent. Fondens blygsamma utveckling är en orsak till att den inte har lockat särskilt mycket kapital inom PPM, enligt Lukas Lindkvist.

– I perioder när förvaltningen går sämre väljer folk helt enkelt andra fonder, säger han.

Att fonden diskvalificeras får inga större ekonomiska konsekvenser för Coeli. Över 95 procent av fondens kapital kommer från investerare utanför PPM, berättar Lukas Lindkvist.

– Det här påverkar inte oss ekonomiskt överhuvudtaget. Vi tänker inte vidta några extra åtgärder under hösten för att få fonden att uppfylla reglerna, utan samlar kapital som vanligt. Vår plan är dock att vi på några års sikt ska bygga vårt varumärke och bli mer synliga inom PPM. Det har inte varit vår prioritet tidigare, säger han och tillägger:

– Det är tråkigt att Sverigefonden inte får plats, men vi har förståelse för de nya reglerna. Det är bra att städa bort oseriösa aktörer som till exempel bedriver aggressiv telefonförsäljning eller som enbart fokuserar på förvaltning av PPM-pengar.

Lannebo Fonder har 16 fonder, hälften av dem finns inom PPM-systemet. Två av dem kommer att uteslutas i och med de hårdare reglerna. Fonden Komplett placerar i ett urval av bolagets andra aktie- och räntefonder och har en fondförmögenhet på 115 miljoner kronor. Den uppfyller inte kapitalkravet på en halv miljard i förvaltning utanför PPM. Även fonden Europa Småbolag berörs. Den startades i oktober 2016 och kommer alltså ha en treårig avkastningshistorik först i slutet av nästa år. Fondförmögenheten ligger för närvarande på 4,7 miljarder kronor, och 580 miljoner kommer från PPM-sparare.

– Komplettfonden ska vi fortsätta att bygga i lugn och ro i andra kanaler. När det gäller småbolagsfonden kommer vi troligtvis att vänta tills vi uppfyller tidskravet och då ansöka på nytt. Jag säger inte att vi kommer att göra detta, men vi skulle även kunna förvärva en mindre småbolagsfond som har tre års avkastningshistorik. På det sättet skulle vi kunna köpa oss tid och runda kravet. En förutsättning för detta är dock att säljaren är seriös, vilket inte gäller alla som är på marknaden just nu, säger Göran Espelund, ordförande på Lannebo Fonder.

Ett annat bolag som påverkas av de nya reglerna är Didner & Gerge, som erbjuder fyra fonder via PPM. Deras fond US Small and Microcap, som startades 31 augusti 2016, kommer att uteslutas på grund av att den ännu inte har en treårig avkastningshistorik. Av fondförmögenheten på 950 miljoner kronor ligger 14 procent inom PPM-systemet. Alltså kommer strax över 100 PPM-miljoner att tas ur fonden när de nya reglerna börjar gälla.

– Såvitt jag förstår kan man inte tolka reglerna på annat sätt än att fonden måste avträda under en period. Vi kommer att ansöka om tillträde igen i augusti nästa år, säger Helena Hillström, vd för Didner & Gerger, och fortsätter:

– Jag kan tycka att de nya numerära kraven är lite fyrkantiga, men i mångt och mycket sympatiserar vi med åtgärderna. De kommer att stärka konsumentskyddet, gynna spararna och öka förtroendet för branschen, säger hon.

Att större fondbolag som Coeli, Lannebo och Didner & Gerger påverkas av de nya reglerna är uppenbart. Lika uppenbart är det att de nya kraven är särskilt vanskliga för mindre förvaltare. Fondbolaget Insiderfonder är ett exempel. Av bolagets sex fonder ligger fem inom PPM – och ingen av dem klarar kapitalkravet på över 500 miljoner kronor i förvaltning, enligt fondsajten Morningstars databas. Bolagets vd Erik Lidén avböjer att medverka på en intervju i detta reportage med anledning av att hans ”fokus behövs på andra håll”. I maj berättade han hur som helst för Nyhetsbyrån Direkt att tänkbara lösningar för bolaget och andra små aktörer i branschen är att slå samman eller sälja eller köpa fonder för att uppfylla inträdeskraven.

De nya reglerna innebär också en mindre angenäm brottningsmatch för IKC Fonder, som har tolv fonder inom PPM. Drygt hälften av dessa har under 500 miljoner kronor i förvaltning, enligt Morningstar. Vi har sökt vd:n Hans Andersson, men utan framgång. Även för Tellus Fonder kan de nya kraven betraktas som en käftsmäll. Bolaget startades 2006 av Jan Petersson, som tidigare bland annat jobbat med förvaltning på Östgöta Enskilda Bank och som chef för den internationella aktieverksamheten på SEB Enskilda Securities. Tellus förvaltar totalt tre fonder med drygt 40 procent av fondförmögenheten inom PPM. Problemet är att inte någon av fonderna klarar kapitalkravet, varför de riskerar att kastas ut.

– Vi är inte någon utpräglad PPM-förvaltare utan har sett PPM som ett bra sätt för att få spridning till en bredare allmänhet. Som mindre fondförvaltare är det annars svårt att lyckas. Vi har inte samma distributionsnät som större fondbolag eller banker. De nya reglerna innebär ett avbräck för oss och en tuff nöt att knäcka, säger Jan Petersson.

Tellus jobbar just nu för att uppfylla det nya kapitalkravet, dels genom att försöka samla ihop investeringar utanför PPM, dels genom att titta på möjliga förvärv av andra fonder.

– Ingenting är klart ännu, men vi har affärer som är på gång, säger han.

Ytterligare en mindre fondaktör som påverkas är Aktieinvest, som är ett dotterbolag till Sveriges Aktiesparares riksförbund. En av deras fonder inom PPM-systemet, Aktiespararna Direktavkastning, diskvalificeras både genom kapital- och avkastningshistorikkravet. Fonden startades i början av oktober 2016 och förvaltar i dag cirka 245 miljoner kronor (varav närmare en fjärdedel PPM-pengar). Tomas Eriksson, vd för Aktieinvest, säger att planen är att ”utöka distributionsvägarna” för att på så sätt få in mer kapital och kunna ansöka längre fram.

– Det är mycket tråkigt naturligtvis. Reglerna slår ju hårdast mot mindre fondbolag och relativt nystartade fonder som ännu inte har hunnit växa till sig. Jag tror också att det finns en risk att konkurrensen kan komma att minska framöver, säger han.

Flera av branschaktörerna som Affärsvärlden har varit i kontakt med är kritiska mot de nya reglerna. Jan Petersson är en av dem. Han använder en rikskupongsmetafor i sitt resonemang. De nya PPM-reglerna kan liknas vid att staten delar ut restaurangbiljetter, men samtidigt lägger in ett förbud mot att besöka restauranger som har få platser men hög kvalitet på maten.

– Det är vansinnigt, tycker jag. De här lycksökande fondbolagen som har använt allt från kriminella metoder till dålig affärsmoral har inte ens haft små fonder. Dem hade man kunnat komma åt genom ett förbud mot telefonförsäljning och bättre tillsyn.

Men är inte de nya kraven nödvändiga för att åtgärda problemen i systemet?

– Jag tycker inte det. Man har brustit övervakningsmässigt av de här oseriösa bolagen och försöker nu lösa det genom ett missriktat alexanderhugg på branschen. Det är väl i sådana fall bättre att slänga ut bolag som visar dålig avkastning i stället för att enbart utgå från storlek, vilket främst drabbar mindre fonder som är välskötta och seriösa.

Göran Espelund på Lannebo anser att PPM-debatten är ”snedvriden” och att det sällan uppmärksammas att ”systemet i grund och botten fungerar”. Den årliga genomsnittliga värdeutvecklingen inom PPM sedan start överträffar inkomstpensionens tillväxt. Därmed har premiepensionssystemet lyckats uppfylla syftet om att skapa meravkastning, menar han.

– Jag förstår logiken bakom reglerna. Det är förkastligt när oseriösa aktörer gör att det försvinner stora belopp från spararna. Samtidigt handlar det om ett fåtal aktörer i ett system som har levererat enligt förväntningarna. Därför är det konstigt att alltihop ska göras om. Jag är förvånad att vi inte får höra mer ”ropen skalla, mer PPM åt alla”.

Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening, välkomnar förbudet mot telefonförsäljning, men menar att kapital- och historikkraven inte är ”särskilt träffsäkra”. Han säger att de nya reglerna försvårar för mindre aktörer som inte har samma distributionsmöjligheter som de bank- och försäkringsanknutna fondbolagen. Han väntar sig nu en konsolideringstrend i branschen där mindre fonder går ihop för att infria de nya kraven. Detta kommer dock inte att tillföra något positivt till konkurrensen på marknaden eller bredden i fondutbudet, anser han.

– Jag tror också att fondavgifterna kan påverkas på sikt om konkurrensen minskar.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har inte särskilt mycket till övers för argumentet om att kapital- och historikkraven främst drabbar mindre fondförvaltare.

– Vi genomför en mycket stor förändring av premiepensionssystemet. Givetvis drabbas då en del fondbolag. Syftet för reformen är dock att gynna pensionsspararna, inte att gynna alla fondbolag. Vi har haft en orimlig situation tidigare inom premiepensionen.

Från fondbranschens perspektiv kunde det, å andra sidan, ha varit mycket värre. I det ursprungliga 30-punktsprogrammet från Pensionsmyndigheten fanns en potentiell kioskvältar-åtgärd för fondbolagen. Förslaget innebar ett krav om att minst hälften av en fonds totala kapital skulle finnas utanför PPM. Detta för att försvåra för fonder som är helt beroende av och enbart bygger sin verksamhet på premiepensionssystemet. Då hade mångmiljardfonder från Didner & Gerge, Swedbank Robur och AMF riskerat att kastas ut från fondtorget. Nu blev det inte så. Förslaget skrotades efter kritik från flera remissinstanser. Fondbolagens förening argumenterade i sitt remissvar till regeringen att 50-procentsregeln skulle ha fått ”avsevärt negativa konsekvenser för pensionsspararna”, eftersom kravet hade inneburit att flera av ”dagens mest populära fonder inte längre skulle finnas tillgängliga”. Såhär kommenterar Per Bolund den borttagna 50-procentsregeln:

– Det fanns remisskritik åt båda hållen i flera frågor. Kring just det krav som vi nu inte behåller var dock kritiken mer samstämmig och vi instämde i den.

Han tillägger att de fonder som drabbades av kravet inte främst var de som regeringen ville ha bort. Bland annat drabbade det sådana fonder som är inriktade på långsiktigt sparande – så kallade generationsfonder.

– De fonder och förvaltare vi vill ha bort från fondtorget når vi bättre med andra krav i 30-punktsprogrammet.

30-punktsprogrammet utgör bara den första etappen i renoveringen av PPM-systemet. I den andra etappen ska fondtorget stöpas om helt och hållet. Från och med år 2020 ska fondtorget bestå av fonder som upphandlas och inspekteras av en myndighet. Per Bolund säger att upplägget snart ska presenteras närmare. Klart är i varje fall att premiepensionsdjungeln står inför en omfattande och historisk avverkning.                   

Småfonder kastas ut1 100 miljarder på spel

Regeringen och Allianspartierna har kommit överens om att i ett första steg införa 29 av de 30 förslag som Pensionsmyndigheten tog fram för att öka tryggheten i PPM-systemet.

De nya reglerna innefattar bland annat ett förbud mot telefonförsäljning inom PPM-systemet och att en fond måste ha tre års avkastningshistorik och förvalta 500 miljoner kronor utanför PPM. Dessutom ska fonderna uppfylla vissa krav när det gäller hållbarhetsarbete.

Förbudet mot telefonförsäljning börjar gälla i juli medan övriga regler träder i kraft vid årsskiftet.

Pensionsmyndigheten har sagt upp de rådande samarbetsavtalen med fondbolagen på fondtorget. I november och december har fondbolagen möjlighet att göra en ny ansökan som kommer att prövas mot de nya kraven kring exempelvis kapital.

Pensionsmyndigheten ska inrätta en ny enhet med uppgiften att följa upp, granska och analysera fonderna på fondtorget för att säkerställa att de uppfyller de nya kraven.

PPM-systemet kommer under 2020 att göras om från grunden med ett upphandlat fondtorg.

Det totala förvaltade kapitalet inom PPM-systemet var vid årsskiftet drygt 1 100 miljarder kronor. 7,4 miljoner personer omfattades vid tidpunkten av systemet.

Sedan start har avkastningen i statliga fondportföljen AP7 Såfa varit i genomsnitt 9,0 procent. Motsvarande avkastning för pensionssparare med egen fondportfölj har varit 6,6 procent.

Källa: Rapporten Premiepensionen 2017 från Pensionsmyndigheten