Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Hans livsverk säljs till vrakpris

2011-03-22 21:00

Netonnets sju år som börsföretag avslutas nu i mars. En besviken grundare och vd förstår knappt vad som hände och mycket talar för att Siba-familjen Bengtssons utköp inte ens var meningen.

<p>Netonnets vd Anders Halvarsson var minst sagt besviken. Det var den 23 februari i år och Hans-Krister Andersson, hans kompanjon och medgrundare till elektronikhandlaren Netonnet, hade gjort upp med konkurrenten Sibas ägare Bengt Bengtsson. Andersson sålde sin andel av Netonnet, drygt 12 procent, till vrakpris: 40,50 kronor per aktie eller sammanlagt 30 miljoner kronor. Det var bara någon krona mer än bottenrekordet från bolagets nästan sju år på börsen. Dessutom stod det klart att styrelsens ansträngningar att hitta en vit riddare, en alternativ budgivare, inte skulle lyckas med den korta tid som återstod av budfristen.</p> <p>Näthandlaren värderades därmed till 240 miljoner kronor, inte mycket för ett företag med en årsförsäljning på 2,4 miljarder.</p> <p>De två grundarna hade fram till dess uppvisat enad front. Den 14 januari hade de gemensamt avvisat det så kallade budpliktsbudet från Bengtssonfamiljens holdingbolag Waldir AB. Då hette det att budet var både fientligt och för snålt och hela styrelsen avfärdade affären med eldunderstöd från bland andra Aktiespararnas vd Günther Mårder. Han kallade affären för ett skämt och en "ren skymf" mot bolagets övriga aktieägare, i DI. Budgivaren, familjen Bengtsson, sades agera oansvarigt.</p> <p>Så långt såg upplägget ut som ett vanligt budpliktsbud. Enligt börsreglerna måste en storägare bjuda på hela bolaget när ägarandelen går över 30 procent. Metoden ska skydda små aktieägare så att de inte blir sittande med illikvida aktier. Dessa "tvångsbud" brukar emellertid läggas på nivåer som är lägre än aktuell börskurs och därför finns sällan skäl för övriga aktieägare att sälja.</p> <p>Beskedet att Hans-Krister Andersson accepterade budet måtte därför ha överraskat budgivarna lika mycket som de övriga drygt 1 200 aktieägarna. Men när han nappade föll de kvarvarande dominobrickorna en efter en. Näste man att kasta in handduken var Anders Halvarsson, som också sålde sina 12 procent av bolaget. Och så i början på mars kom beskedet att familjen Jönsson, som med sitt Vätternleden Invest hade varit med från starten 2004, sålde sin cornerposition på drygt 10 procent.</p> <p>- Vi har ökat efter hand och har tigit och lidit, kan man väl säga, konstaterar investmentbolagets koncernchef Mikael Jönsson som med försäljningen tvingas realisera en förlust på uppskattningsvis 20 miljoner kronor.</p> <p>De båda två grundarna berättar inte offentligt varför de säljer. Det närmaste en förklaring som Anders Halvarsson kommer är beskedet i ett pressmeddelande att med "avsaknaden av alternativ till Waldirs bud och den större aktieägarens accept (Hans-Krister Andersson, red:s anm.) var även jag nödsakad att acceptera budet. Mitt beslut fattades bland annat på grund av finansieringen av mitt ägande i Netonnet".</p> <p>Halvarssons aktier var med andra ord belånade och på så låga nivåer som aktien nu handlades ville han sannolikt inte riskera att banken arrangerade en tvångsförsäljning.</p> <p>- Ja, en del av mitt innehav var pantsatt. Men det är inte hela biten. En annan aspekt som har spelat in är frågan om det går att sälja aktierna [efter ett genomfört bud]. Det vet man ju inte eftersom likviditeten då är besvärande begränsad, säger Anders Halvarsson. </p> <p>Också Hans-Krister Anderssons aktier var belånade, enligt uppgift till Affärsvärlden. Denne hade dessutom nyligen köpt fler aktier till vad som i efterhand visar sig vara höga nivåer. Han ökade sitt innehav med 50 000 aktier till kurser kring 100 kronor för ungefär ett år sedan. Reaförlusten på dem blir därmed cirka 3 miljoner kronor. Det är inte orimligt att anta att Hans-Krister Andersson inför en förestående pensionering har resonerat att det gällde att rädda vad som räddas kunde. Andersson har avböjt möjligheten att kommentera saken.</p> <p>Sprickan mellan Hans-Krister Andersson, som fortfarande jobbar som affärsområdeschef och produktchef i Netonnet, och kompanjonen Anders Halvarsson var kanske inte en så stor överraskning, trots allt.</p> <p>I själva verket är det andra gången som ägarduon går skilda vägar.</p> <p>- Jag vill betona att det inte var någon schism mellan oss den första gången, säger Anders Halvarsson.</p> <p>Första gången var i slutet av 1980-talet. Vad som då hände berättade Anders Halvarsson i ett föredrag vid Borås Industri- och Handelsklubb 2002. Där drog han hela sin bakgrund och karriären i radio- och tv-branschen. Den började med att han jobbade extra i en teve- och radioaffär i födelseorten Gislaved. Han fick snabbt större ansvar och blev chef för bolagets tre butiker, i Gislaved, Smålandsstenar och Gnosjö. När han ville köpa loss butikerna fick han nobben och hans bana i den firman var över.</p> <p>- Helt oförberedd på denna vändning var jag inte. Jag hade en kollega i Borås som heter Hans-Krister Andersson som tillsammans med en annan familj drev Televisionen-butiken i Borås, sade han vid anförandet och berättade att han i augusti 1987 fick jobbet som marknadschef där:</p> <p>- Vi hade också en annan överenskommelse. Blev det några nya projekt, till exempel starta en butikskedja, skulle vi göra detta som kompanjoner och partners.</p> <p>I en intervju med nättidningen Placera.nu berättar Halvarsson om ett projekt de drev vid denna tidpunkt:</p> <p>- Vi kom över ett stort parti videospelare och kom på idén med Moviebox, att man hyr hem både film och videospelare. Det här var på 1980-talet, innan alla hade video. Vi köpte väskor som passade till videospelarna och så hade vi skapat Moviebox, berättade Anders Halvarsson för tidningen.</p> <p>Därefter gick de delvis skilda vägar och drev under några år olika bolag i Borås, men hela tiden med affärspartnern som delägare. </p> <p>- Vi delade upp affärsverksamheten sinsemellan, säger Anders Halvarsson som arbetade som återförsäljare åt Nintendo i åtta år. Hans-Krister Andersson arbetade med hemelektronik i ett bolag som han fortfarande har kvar. </p> <p>Embryot till Netonnet drog de två i gång 1999, under it-hysterins sista skälvande dagar, ungefär samtidigt som internetklädförsäljaren Boo.com drabbades av allt allvarligare problem. Men medan Boo.com brände 100-tals miljoner kronor nöjde sig Netonnet med 6 miljoner kronor i en av de första emissionsrundorna. Bland investerarna märktes Jan Friedman, numera bland annat ordförande och storägare i First North-noterade vitvaruföretaget Tretti. Tidigare arbetade han för Jan Stenbeck och var med och knäckte tv-monopoleet med TV3 som verktyg. Bland de första investerarna fanns också riskkapitalisten Kjell Spångberg, Telelogic-entreprenören Lars Ahlman och förre Alfred Berg-chefen Risto Silander. Just Risto Silander har senare berättat att Netonnetinvesteringen är den bästa affär han någonsin har gjort. Där investerade han redan när bolaget "bara fanns som en powerpoint-presentation".</p> <p>Bolagets försäljning växte stadigt. Marginalerna förblev däremot tunna och byttes i förlust under det senaste kvartalet till följd av ett allt hårdare marknadskrig. Anders Halvarsson anger det börsnoterade tyska företaget Metro AG:s elektronikkedja Media Markts inträde på marknaden 2006 som en vändpunkt. </p> <p>- Det är ett branschkrig som pågår. Det som framför allt hände är att sedan Media Markt gick in 2006 har det successivt trappats upp och blivit allt tuffare och intensivare för att utvecklas till ett fullskaligt marknadsföringskrig. Elgiganten (ägd av brittiska Dixons Retail, red:s anm.) var under andra halvåret 2010 landets största reklamköpare, säger Anders Halvarsson.</p> <p> Men har det inte varit hård konkurrens inom hemelektronik i minst tio år?</p> <p>- Ja, det har varit tufft tidigare, men nu på senare tid är det så att alla som säljer reklam säger att de aldrig har varit med om något liknande.</p> <p>En fråga som folk i branschen nu ställer sig är vad Siba egentligen vill med Netonnet, annat än att eliminera en besvärlig konkurrent. Den nya ägaren är hemlighetsfull. Affärsvärlden har sökt Bengt Bengtsson vid flera tillfällen men fått beskedet att han är oanträffbar. </p> <p>Dagarna efter att Siba hade kommit över 90 procent av Netonnets aktier (och därmed fått möjlighet att tvångsinlösa utestående aktier) sade han dock till DI att det inte fanns några planer på att slå samman bolagen. </p> <p>"I dagsläget har vi inga sådana planer. Elektronikbranschen har en utmanande tid framför sig men vi tror på Netonnet i dessa utmaningar", sade Bengt Bengtsson till DI och tillade att Waldir hade "förtroende för den operativa ledningen och dess styrelse" i Netonnet.</p> <p>Anders Halvarsson är öppet kritisk mot de nya ägarnas hysch-hysch och vet inte vad de tänker göra med hans skapelse:</p> <p>- Vi har inte fört diskussioner och jag har inte fått höra något om deras planer, säger han.</p> <p>Hur ser du på Sibas inhopp i Netonnet?</p> <p>- Jag kan ju bara spekulera. Det är det som är problemet och jag kan ju vara ute och cykla, men eftersom jag inte har någon information kan jag inte göra mer. Och det kan jag väl säga att jag tycker det är olyckligt. Vi har byggt upp ett fantastiskt företag här som har ett fantastiskt bra varumärke. Och jag tror att bolaget kommer att må bättre av att jobba med transparens och öppenhet. Och så är det ju inte i det här fallet. Vi har ingen information.</p> <p>Han tror inte att Sibas affär är en del av en omstruktureringsprocess:</p> <p>- Bara för att det sker byte i ägartoppen så sker ingen omstrukturering. Och oavsett om det sker sedan eller inte kan man vara överens om att det måste till en konsolidering i branschen. </p> <p>Sibas och familjen Bengtssons ovilja att prata om framtidsplanerna kanske har en så enkel förklaring som att de inte har några, att de aldrig på allvar räknade med att få in majoriteten i konkurrenten:</p> <p>- Vi var lika förvånade som alla andra över det här händelseförloppet, säger en tidigare aktieägare och tillägger:</p> <p>- Jag tror aldrig att de trodde att de skulle få det så här billigt. Jag tror inte att de hade räknat med den saken.</p> <p>Fler faktorer talar för att Bengtsson-familjen helt enkelt blev ägare till ett börsbolag "av misstag".</p> <p>Den ursprungliga posten Netonnet-papper har i fem år karaktäriserats som finansiell - och så benämns den än i dag. </p> <p>Waldirs syfte sägs vara att garantera riskspridning i familjen Bengtssons förmögenhetsförvaltning. </p> <p>Att i den situationen köpa ut ett börsbolag i samma bransch som det egna familjeföretaget rimmar illa med den ambitionen.</p> <p>Entreprenören och handlaren Anders Halvarssons dagar som vd är förmodligen räknade. Han ger inte intryck av att brinna för vare sig företaget eller sitt jobb längre.</p> <p>- Mitt ägande är en fråga som styrs av budsituationen. Vd-rollen är en annan sak. Vi är stolta över vad vi har byggt upp och det tänker jag inte lämna bara för detta. Med sedan vad som händer i framtiden är omöjligt att spekulera i. Vad jag gör om två år kan jag inte svara på i dag.</p> <p>Vill du vara kvar?</p> <p>- Om de nya ägarna har planer som är intressanta så. Men det är en hypotetisk fråga.</p>

Elektronikkriget: Några aktörer i Sverige

Netonnet:
Internetbutik med lagershopar.
Omsättning: 2 218 mkr*.
Ägare: Waldir AB (Sibas ägare).
* Räkenskapsår 2009/2010.

Siba:
37 butiker i Sverige och nät­butik.
Omsättning: 3 287 mkr*.
Ägare: Familjen Bengtsson.
* Räkenskapsår 2008/2009.

Onoff:
67 butiker i Sverige och nät­butik.
Omsättning: 3 086 mkr*.
Ägare: Familjen Westin.
* 2009.

Elgiganten:
70 butiker i Sverige och nätbutik. Omsättning: 4 993 mkr*.
Ägare: Elkjøp.
* Räkenskapsår 2009/2010.

Expert:
198 butiker i Sverige*.
Omsättning: 4 300 mkr.
Ägare: A. Wilhelmsen AS.
* 2010. 

Media Markt:
19 butiker i Sverige. Omsättning: 4 200 mkr*.
Ägare: Metro AG.
* Räkenskapsår 2008/2009.

Källor: Företagen, mediauppgifter.

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom