Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Hur uppstod språket?

2011-01-25 21:00

I ett tvärvetenskapligt och tvärnationellt forskningsprojekt letar forskare efter den talande människans födelse.

<p>När började människorna tala? Hur gick det till, och varför? Hur utvecklades de första språken? Uppfanns språket en eller flera gånger? </p> <p>European Science Foundation med säte i Strasbourg sysslar med att samordna forskning i Europa och skapa multilaterala tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Ett av deras projekt går under namnet The Origin of Man och handlar om språkets uppkomst. </p> <p>Projektet inbegriper en rad olika discipliner: lingvistik, arkeologi, paleontologi, antropologi, neurologi, anatomi, datologi, genetik et cetera. Låt oss titta lite på var man står i dag. </p> <p>Enligt många forskare uppkom det första språket för ungefär fyrtiotusen år sedan. Arkeologiska fynd över hela Europa visar nämligen en språngartad utveckling just vid den tiden. Det förefaller som om människorna plötsligt blir intresserade av symboler. De börjar smycka sig och tillverka ornamenterade föremål. </p> <p>Att detta skulle ha något att göra med en genetisk mutation, att en ny människoras skulle trängt ut de tidigare människorna, ser de flesta forskare som uteslutet. Det finns ingen anatomisk skillnad mellan människorna före och efter. I stället tror man att uppsvinget var kulturellt, och berodde på språkets uppkomst. </p> <p>Den amerikanske antropologen Ian Tattersall har en favoritteori: att språk först uppstod i barnens lekar, och att det senare förfinades till dess det fick struktur, syntax och grammatik. </p> <p>Tattersall menar att språket var ett kulturellt genombrott som snart visade sig ha så stora fördelar att det spred sig närhelst folk träffades. Språket spreds inte genom krig utan genom social samvaro. </p> <p>Att språket är viktigt för människans fortbestånd är klart. Språket ger möjlighet att inte bara kommunicera om det närvarande, utan också om det som inte finns. Om framtiden, och det förflutna, om förhoppningar och planer. I historisk tid har man aldrig funnit ett folk, eller ens en liten grupp människor, som inte haft ett utvecklat språk att tala, med syntax och grammatik. </p> <p>Det krävs emellertid en hel del av en levande varelse innan hon kan tillägna sig ett språk och börja "tala" på ett eller annat sätt. Dels krävs en förmåga till symboliskt tänkande, vilket ställer höga krav på hjärnan. Dels tillgång till ett effektivt talorgan som kan frambringa en mängd olika och distinkta ljud. Men det är inte det som skiljer oss från djuren. En hund kan frambringa ett tiotal olika skall, grymtningar och morranden, och en fågel kan få fram hundratals läten, men det räcker inte. Språkets hemlighet ligger i att först kombinera olika ljud (för människans del handlar det i de flesta språk om högst ett trettiotal olika) till ord, och sedan kombinera orden till meningar efter strikta logiska mönster.</p> <p>Med utgångspunkt från bara några dussin ljud kan människan tala om praktiskt taget vad som helst. Språket är den mest geniala uppfinning människan någonsin gjort.</p> <p>Hemligheten med människans förmåga till distinkt tal ligger, som alla sångare vet, i magstödet, svalget och mun- och näshålorna. Svalget utgör ett långt rör som gör det möjligt att låta stämbandens vibrationer få resonans i mun- och näshålorna. Med hjälp av tungan och munnen moduleras sedan ljudet till distinkt tal. Ett kort svalg ger betydligt mindre möjligheter till modulation. Av alla däggdjur är det bara den vuxna människan som har ett långt svalg lämpat för tal. </p> <p>Men inte nog med det. Människan har också en för sin storlek extremt starkt ljudande stämma. Faktum är att en enda operasångare kan överrösta en hel symfoniorkester.</p> <p>Professor Johan Sundberg vid KTH:s institution för musikakustik har visat att den skolade operasångarens röst är mycket övertonsrik, med en amplitudtopp runt 3 000 Hz. Det är den så kallade formanten, som likt en siren hörs rakt genom bruset från symfoniorkestern. Den vars röst inte har en klart klingande formant göre sig icke besvär att söka in vid operan.</p> <p>Märkligt nog visar fynd att redan för 600 000 år sedan, långt innan hon lärt sig tala, hade homo heidelbergensis både en stor hjärna och ett långt svalg. Men om nu hominiderna inte talade, vad skulle de då med sin vackra röst till? Vad hade en starkt ljudande stämma för överlevnadsvärde för människans förfäder i tidens gryning?</p> <p>Tja, kanske de sjöng. Kanske hade skönsjungande män bättre tur bland damerna än de som inte sjöng (och vice versa), och sångarna fick fler barn. Kanske är det så att musiken är mycket äldre än talet, och har ett alldeles eget överlevnadsvärde. För på samma sätt som att alla folk på jorden som antropologerna någonsin stött på har haft ett språk har alla folk också sjungit och haft en egen musiktradition.</p> <p>Parallellt med de homo sapiens som vi härstammar från levde länge även en annan människoart - homo neanderthalensis. Fynd har visat att det levde neanderthalmänniskor i östra Medelhavsområdet så sent som för trettiotusen år sedan. Då hade våra förfäder redan talat i tusentals år. Kunde neanderthalmänniskorna tala? </p> <p>Nej, knappast. säger Ian Tattersall. Han hävdar att språket kan ha varit en anledning till att homo sapiens så snabbt konkurrerade ut sina kusiner homo neanderthalensis. De flesta forskare anser i dag att neanderthalarna inte hade ett språk i vår mening. En anledning är att de hade ett kortare svalg och högre placerade stämband än vi, vilket skulle gjort det svårt för dem att modulera rösten till distinkt tal. De skulle helt enkelt ha sluddrat. Men tänk om de använde teckenspråk?</p> <p>I dag finns mellan fem- och sextusen olika språk på jorden. Många av dem talas bara av något hundratal människor. Antropologerna räknar med att tretusen av världens språk inom en generation kommer att försvinna för alltid.</p> <p> </p></p> <p><p>Kaianders Sempler, journalist och ­medarbetare i tidningen Ny Teknik, skriver en krönika i Affärsvärlden varje vecka.</p>

Kaianders Sempler

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom