Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

I jakt på nya affärer

2018-11-07 18:00

Nästa år blir Jonas Ström vd för ABG Sundal Collier. När branschen utmanas på flera håll tror han på tätare samarbete och fler delägare.

Som nytillträdd Sverige-vd och från nästa vår koncernchef på den nordiska investmentbanken ABG Sundal Collier är frågan om Jonas Ström sover gott om nätterna. Borde han inte känna sig rätt stressad denna höst? Svårbedömd konjunktur. Courtagepress. Nya EU-regler som krånglar till affären. Dessutom: efter flera år av stark omsättnings- och resultatutveckling dippade det rejält för ABGSC tredje kvartalet i år. Det är knappast ett självspelande piano han sitter vid, denna ”sega jäkla vinnarskalle” – som han beskriver sig själv. Den 46-årige göteborgaren har satt sig tillrätta på investmentbankens Stockholmskontor på Regeringsgatan i centrala Stockholm. Han börjar med att avhandla dippen, säger att årets tredje kvartal alltid är det svagaste eftersom det inte händer så mycket under sommarmånaderna, säger att en eller två uteblivna transaktioner på corporate finance-sidan får väldigt stor effekt procentuellt.

– Och aktiviteten i marknaden som helhet under kvartalet var lägre än 2017, exempelvis enbart två börsnoteringar i hela Norden. Jag tycker att vi visat att vi har koll på kostnaderna och kan hålla lönsamhet även i svagare marknader. Siffrorna är fortfarande svarta.

Vad gäller kostnadspressen säger Jonas Ström att ABGSC har slimmat verksamheten genom att till exempel inte nyanställa när personal har slutat. Ett annat element är ersättningsmodellen. De anställda är även delägare och äger 30 procent av firman, en andel han vill ska öka.

– I och med att vi som anställda har ett stort ägarintresse själva handlar det inte bara om att flytta fram sina positioner och löneförhandla sin fasta lön. Det blir ju till slut lite av ett nollsummespel, att man förhandlar med sig själv.

Enligt Jonas Ström har supporten varit god från externa aktieägare när det handlat om att nyemittera till anställda.

– Go for it om ni är motiverade, är deras paroll. Och även om vi inte har högst fastlöner, så har vi en väldigt konkurrenskraftig totalkompensation för top performance. I och med delägarskapet kan man ju påverka sin egen framtid rejält i ett bolag som till hälften delar ut det man tjänar till aktie­ägarna.

Den interna kulturen beskriver han som en hybrid mellan att vara avlönad och att vara egen, och betonar att framgång är uppenbart beroende av kundernas framgång.

– Det handlar inte om att stänga ett årsbokslut och fördela gracerna utan vi är långsiktiga ägare i vår egen butik. Det skapar en enorm skillnad i attityd och lojalitet när man på det här viset långsamt bygger kundrelationer, och det innebär en väldigt entreprenörslik vardag.

Som motbild sätter han upp den klassiska nidbilden av branschen, med anställda som sitter med excelmodeller och räknar på hur de ska bli ekonomiskt oberoende. Visst, han kan hålla med om att den bilden stämmer på vissa personer.

– Men för mig handlar jobbet om att få vara i den här dynamiska miljön och kunna känna att den här killen eller tjejen med sitt bolag verkligen har fått hjälp av oss att ta fram rätt beslut.

Då är vi inne på det som ni inte kan erbjuda?

– Ja, vi är förstås inte bäst på allting, det är ju inte trovärdigt att säga så. Den som har en balansräkning och en låneaffär kan erbjuda en kund en palett av produkter som inte vi har. Vi kan inte utlova ett lån på 10 miljarder kronor till en kund. Å andra sidan kan vi lova kunderna att det inte finns någon dubbel agenda.

Jonas Ström anser att branschen dras med en intressekonflikt som är dåligt belyst. Tänk följande scenario: En bank som har lånat ut pengar till företag X vill ha lånet helt eller delvis återbetalt, kanske för att det går dåligt för företaget. Och nu sköter samma banks corp-avdelning processen med att hitta pengar, till exempel genom en nyemission eller efterställd obligation. Då uppstår frågan: Vem jobbar bankens corp-avdelning för? Den egna bankens kreditavdelning? Eller för företaget som behöver hitta kapital?

– Vi som oberoende aktör har bara en agenda, det vill säga företag X.

Den typiska ABGSC-kunden är ett industri-, tech- eller fastighetsbolag som ska ta nästa kliv och behöver mer kapital. ABGSC ser över affärsplanen, knådar till bolaget och om det exempelvis ska till börsen görs det börsfähigt.

– Då har vi den fördelen att vi sitter med som partner och inte har några sidomotiv i exempelvis beslutet om det ska bli en obligation eller aktiekapitalanskaffning – eller om det är bättre att bolaget säljs. Det är strunt samma vilket team hos oss som är ansvariga för affären och vi slipper den interna konkurrensen då vi alla agerar som delägare i firman.

Under intervjun på Regeringsgatan blir det tydligt att han är en fena att vända ABGSC:s relativa litenhet till ett plus.

– Du slipper alltså den inneboende konflikten som finns hos våra konkurrenter, att du riskerar att påsäljas en produkt ur deras portfölj som egentligen inte passar dig.

Men han vidgår att det såklart vore roligt att kunna följa med på hela resan för det bolag som kan bli nästa Atlas Copco eller Castellum och där har lånebankerna en uppenbar fördel, eftersom de kan vrida på pengakranen.

– Men vi håller oss kvar så länge det går. Sedan är vi ofta med som bollplank när det kommer till viktiga strategiska beslut ändå.

Jonas Ström är uppvuxen på lite olika platser i och utanför Göteborg. Han bodde längst, i åtta år, i den centrala stadsdelen Haga tillsammans med sin mamma och två halvsystrar. När de flyttade dit under 1980-talet hade Haga genomgått en omfattande rivnings- och renoveringsperiod som förändrade stadsdelen för gott. Fram till 1970-talet var Haga präglat av bohemliv, svartklubbar och relativt låg boendestandard, vilket utraderas under början av 1980-talet. Numera är det ett av stans mest eftertraktade områden att både bo i och besöka, men från Jonas Ströms uppväxt i Haga fanns det inte någon i omgivningen, vare sig bland vänner eller familj, som arbetade i närheten av finansvärlden. Det är en värld som han fick upp ögonen för när han började på Hvitfeldska gymnasiet, dit ungdomar från Göteborgs innerstad samt välbärgade förorter sökte sig, och intresset för finansbranschen har han, vid sidan av studier, ”odlat fram på egen hand”.

I januari i år infördes EU-direktivet Mifid 2 som innebär krav på kundavtal, där analys och mäkleri ska prissättas separat. Syftet är att öka transparensen på marknaden. Enligt vissa bedömningar skulle detta pressa ner de globala analysintäkterna med tiotals miljarder kronor.

– Och mycket riktigt har det visat sig att fondbolagens betalningsvilja för analys är relativt låg. Med följden att den ena mäklarfirman efter den andra lägger ner bevakningen av flera bolag. Då hamnar vi som bransch i problem. För om ingen följer bolagen, hur ska marknaden då reagera på till exempel en kvartalsrapport som går mot förväntningarna? Det kan ju inte ha varit syftet med Mifid 2, att vi ska ha mindre genomlysning, mindre analys.

Parallellt med pågående courtagepress vore det rimligt att tänka sig att Mifid 2 stör Jonas Ströms nattsömn åtminstone lite grand. Men nej, hävdar han.

– Till slut måste du ju ändå betala någonting. Fondbolagen måste kunna bevisa att den analys de får är värd något. Betalar de inget är den ju värdelös. Vilket den per definition inte är, eftersom den används i deras beslutsprocess. Eller ta en börsintroduktion! Om du som mäklare saknar avtal med en massa institutioner, hur ska du då med trovärdighet kunna hävda att ”vi är bäst rådgivare till dig, kära bolag!”. Fast vi inte har en aning om vad institutionerna tycker och tänker, eftersom vi inte köpt någon analys och därför inte har en löpande dialog.

Han menar att grundfrågan är: Efterfrågas analys, ja eller nej?

– Om svaret är ja, vilket vi är helt övertygade om, då kommer det alltid att finnas intressenter som vill betala för den. Och jag anar att vi nu nått någon form av golv i det här, även om dammet inte lagt sig helt.

Med där tror Jonas Ström att vissa aktörer, framför allt mindre mäkleri, kommer att slås ut. När färre aktörer sedan ska dela på den krympande kakan blir det mer upp till var och en. Framför allt till dem som härdat ut med ambitiös analys. Oberoende. Eller på uppdrag. Men hur viktig är då uppdragsanalysen för ABGSC?

Den är ingen jätteaffär, men lönsam.

– Och vi skapar bra relationer med bolagen och vi tillhandahåller en tjänst som är på väg att försvinna lite från allmänhetens domäner.

ABGCS distribuerar sina uppdragsanalyser på den öppna plattformen Introduce som banken köpte i våras.

– Vi uppdaterar hela tiden genomlysningen av företagen med väldigt tydliga beskrivningar. Givetvis utan köprekommendationer eller riktkurs. Men med olika scenarier: om det här inträffar blir värdet det här.

Introduce har cirka 15 000 unika besökare varje månad. Och Jonas Ström understryker att det inte handlar om lättviktsanalyser.

– Det är verkligen inget b-lag, utan i princip samma killar och tjejer som gör vanliga analyser. De sitter fullt integrerade med vår övriga researchavdelning och totalt täcker vi cirka 360 bolag. Introduce har ju för övrigt varit något av en plantskola. De som jobbat där har dykt upp hos oss, på Carnegie, Nordea och så vidare.

Vad gäller jakten på nya intäkter har mäkleriet varit en bra affär som betalades av ett litet antal kunder. Här, säger Ström, måste de nu, ännu mer aktivt, jaga nya kunder, som stiftelser och mindre institutioner – en ganska stor och spretig kundgrupp.

De ska också se över hur de utnyttjar digitaliseringen och analysera om det går att utveckla nya digitala plattformar.

– Mathem har vi jobbat med i flera omgångar. Att sälja mat är inte nytt, det nya är hur man gör det. Vi är duktiga på att ge råd till andra, då ska vi kunna ge råd till oss själva också.

Vad är din strategiska huvuduppgift?

– Nu när vi fixat tillväxten i Stockholm och fått upp den på en annan nivå, så ska vi fortsätta med nästa steg, vilket är att integrera det hela så att tre nordiska geografier på ett ännu bättre sätt blir en enda plattform. Jag vill påstå att vi har unik sektorkompetens inom flera områden. Det, i kombination med vår starka partnerkultur, gör oss oslagbara om vi lyckas skapa en ännu större hävstång på vår nordiska plattform. Ta Introduce som exempel, vår tanke är givetvis att rulla ut tjänsten även i Danmark och Norge. Det som började som en anpassning till Mifid 2 kan alltså skapa en ny affär.

Lidingölopp- fantast

Ålder: 46 år.

Uppväxt i Göteborgs innerstad: ”Under enkla förhållanden med två halvsystrar och en ensamstående kärleksfull mor.”

Bor: Lidingö, Stockholm.

Familj: Gift med Eva sedan 2001, tre söner: 8, 15, 17 år.

Bakgrund: Utbildad på Handelshögskolan i Göteborg. I finansbranschen sedan 1997. Tio år som investerare – Robur Fonder och egna hedgefonden Port Capital och elva år som rådgivare: Öhman (där han var med om att kicka i gång företagsobligationsmarknaden) och ABGSC (där han blev partner för åtta år sedan). Blev chef för svenska corporate finance-avdelningen på ABGSC 2014, är Sverige-vd på ABGSC sedan september 2018. Tillträder som koncernchef för hela ABGSC våren 2019.

Intressen: Resor, långfärd med egen båt på somrarna, skidor utför på vintern.

Gör: Springer mycket (elva Lidingölopp och tre maraton: bästa tid 3.29) – för att rensa hjärnan men också ”för att kunna unna mig livets goda: rödvin och mat i strid med alla kostläror”.

Huvudkontor i Oslo

Omsättning 2017: 1 283 miljoner norska kronor.

Operativ vinst: 311 miljoner norska kronor.

Nuvarande vd: Knut Brundtland.

Huvudkontor: Oslo.

Anställda: 270.

Bildades: 2001 efter sammanslagning mellan norska Sundal Collier (grundat 1984) och svenska ABG Securities (grundat 1997).

Rankning: Enligt Sifo Kantas senaste rankning för den nordiska marknaden för corporate finance-rådgivare ligger ABGSC trea.

1. Carnegie

2. Danske Bank

3. ABG Sundal Collier.

Erik Hörstadius

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom