Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Index fula fejs

2012-05-22 21:00

Så har då Facebook gjort entré på Nasdaq-börsen. Med nästan en miljard användare och en rejäl mediehysteri var det inte förvånande att många lockades till introduktionen, trots den höga prislappen. Introduktionskursen på 38 dollar motsvarar ett börsvärde på över hundra miljarder dollar och ett p/e-tal på drygt 80.

Spekulanterna hoppas på ett nytt Google, som vid sin börsnotering 2004 också såldes till en skyhög värdering, men som ändå varit en riktigt bra affär för dem som tecknade aktien vid introduktionen. Det betyder emellertid inte nödvändigtvis att Facebook också blir en börssuccé. Google är undantaget som bekräftar regeln och om inte de högt ställda förväntningarna på Facebook infrias kan det bli rejäl pannkaka.

Vi i media har ju de senaste åren skrivit spaltmeter om hur dyra och usla aktivt förvaltade fonder är och samtidigt hyllat de billiga indexfonderna. Men även indexfonder har sina brister. Facebooks notering illustrerar en av dem.

Den höga värderingen gör att en rad institutionella investerare uttryckt sin skepsis över introduktionen. Men sjunde AP-fonden, som förvaltar en rejäl klump av svenskarnas pensionskapital, kan komma att köpa aktier för 400 miljoner kronor, enligt DN. Varför då? För att Facebook på grund av den höga värderingen väntas få en stor vikt i amerikanska börsindex. Andra indexfonder kommer också att tvingas investera rejäla belopp i Mark Zuckerbergs baby. Totalt sett miljardbelopp.

Standard för börsindex är att de viktar bolag efter marknadsvärde. Större börsvärde, större vikt i index. Placerare som vill ha en bred och billig aktiemarknadsexponering kan fråga sig varför just börsvärdet ska användas som viktningsvariabel. Ett viktigt undantag är amerikanska Dow Jones-indexet som faktiskt vägs efter aktiekurserna. En aktie som står i 300 dollar väger tyngre än en som kostar 20 dollar, oavsett hur börsvärdena ser ut. Märkligt naturligtvis, men ingen vågar röra det ansedda indexet.

Och varför inte? Varför inte vikta efter omsättning, vinst, kassaflöde eller utdelning? Just detta frågade sig tre akademiker, Robert Arnott, Jason Hsu och Philip Moore, i mitten på 2000-talet. Och de fann guld. Genom att vikta efter fundamentala parametrar istället för börsvärde har investerare över tid kunnat få högre avkastning utan att risken ökar. Efterföljande studier har bekräftat detta på flera internationella aktiemarknader. Fundamental indexering, som det kallas, blir i princip en mer värdebaserad indexering där högt värderade företag med mycket förhoppningar i aktiekursen, som Facebook, får en klart lägre vikt.

Med utgångspunkt i denna forskning lanserade Handelsbankenägda Xact Fonder två börshandlade indexfonder efter denna princip under åren 2006 och 2007, en Europafond och en Sverigefond.

Båda fonderna lyckades få upp fondförmögenheten över miljarden, men börsras och kapitalflykt eroderade det förvaltade kapitalet och fonderna lades ner i slutet av 2009. Då hade Sverigefonden, som under 2007 som mest hade över två miljarder kronor i förvaltat kapital, bara drygt 200 miljoner kvar. Och så var en finansiell innovation död. Dess fula och mer lönsamma syskon, strukturerade produkter, cfd:er, turbowarranter, råvarucertifikat och så vidare lever emellertid vidare och frodas.

Ingenting nytt under svampen alltså.

Fördjupning

Studien om fundamental indexering av Arnott, Hsu och Moore: http://bit.ly/Laqsgf

Johan Högberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom