Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 08-617 80 00

”Ingen ljusning för rysk ekonomi”

2018-03-07 18:00
Tid: 11.00. Plats: Utrikespolitiska institutet, Drottning Kristinas väg 37, Stockholm. Fika: Espresso och croissant.

När Martin Kragh tar emot Affärsvärlden i Utrikespolitiska institutets lokaler på Drottning Kristinas väg står större delen av personalen samlad framför tv:n för att bevittna den dramatiska upplösningen av damers OS-sprintstafett. Mindre dramatiskt lär det bli vid det ryska presidentvalet där den första valomgången hålls 18 mars. Att någon annan än Vladimir Putin blir rysk president skulle vara en sensation av historiska dimensioner.

Läget i den ryska politiken kan sammanfattas med ett uttalande som Putin fällde i Moskva i oktober, då han enligt Reuters sa: ”Inte bara har jag ännu inte beslutat vem jag ska ställa upp mot, jag har inte heller bestämt om jag över huvud taget ska ställa upp.”

Martin Kragh ler igenkännande åt citatet.

– Den generösa tolkningen är väl att han skämtade, men i varje skämt ligger det ju ett korn av sanning, säger han.

Frågan om Putin skulle ställa upp eller inte är numera avklarad, sedan han i december meddelat sin kandidatur. Men vem han ”väljer” att möta är fortfarande öppet, och enligt Martin Kragh är Aleksej Navalnyj den ende ryske politiker som bedriver någon egentlig opposition och som har en organisation som möjliggör en landsomfattande valkampanj. Navalnyj har dock förbjudits att ställa upp i valet eftersom han dömts för förskingring i ett fall som hans anhängare ser som rent politiskt motiverat.

– Navalnyj bedriver nu i stället en kampanj där han uppmanar till bojkott av valet och syftet med det är att solka valets själva legitimitet, säger Martin Kragh.

En godkänd motkandidat till Putin som seglat upp under senare tid är tv-journa­listen Ksenija Sobtjak. Hon är dotter till Anatolij Sobtjak, S:t Petersburgs tidigare borgmästare, som var något av en mentor för Putin när denne inledde sin politiska karriär. Martin Kragh tvivlar dock på att hon har den organisation som krävs för att bedriva en kampanj. I stället tror han att det är kommunistpartiets godkände kandidat Pavel Grudinin som blir Putins huvudmotståndare, även om denne också är chanslös i valet.

– Kommunistpartiet har i alla fall en ­naturlig väljarbas bland de ryssar som nostalgiskt blickar tillbaka på hur de levde på 1970- och 80-talen.

Har då det ryska presidentvalet någon egentlig betydelse? Enligt Martin Kragh är det mest intressanta att försöka se vilka signaler om framtiden som signaleras från Putins sida, eftersom det enligt konstitutionen blir hans sista presidentperiod. Där­emot tror han inte att valet kommer att ha någon betydelse för den ryska ekonomin som drabbats hårt efter finanskrisen 2008–2009 och de sanktioner som följde på den ryska annekteringen av Krim 2014.

– Det är alltid svårt att göra prognoser när det gäller den ryska ekonomin, men i alla fall när det gäller de närmaste 1–2 åren ser jag ingen ljusning.

Erik Aronsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom