Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Kundkramaren

2011-03-29 21:00
- Det är tre effekter som vi noggrant håller ögonen på. Den viktigaste är energin, vad som händer med oljepriset och kärnkraften. De tar lång tid att komma fram till hur energifrågan ska lösas globalt. Hur balansen mellan olja, kärnkraft och andra energikällor ska hanteras, säger Nordeas vd Christian Clausen. Foto: Jörgen Appelgren

Nya regler sätter press på bankernas lönsamhet. Nordeas vd Christian Clausen avslöjar hur han ska krama mer pengar ur kunderna, försvara miljardvinsterna och göra aktieägarna nöjda framöver.

<p>Söndagen den 21 september 2008 var den hittills mörkaste dagen i Christian Clausens långa bankkarriär. En knapp vecka tidigare hade Lehman Brothers ställt in betalningarna och den globala finansmarknaden hade upphört att fungera. </p> <p>- Då trodde vi att bankerna kanske inte skulle kunna öppna på måndagen, för likviditeten hade helt frusit fast. Det öppnade mina ögon för den systemrisk som hade byggts upp i bankvärlden, säger Christian Clausen. </p> <p>Behovet av pengar, likviditet, i en bank varierar från dag till dag. Ibland finns mer än vad som behövs, ibland mindre. Men det jämnar ut sig genom att bankerna lånar av varandra på den så kallade interbankmarknaden. Men den där helgen i september var det slut med det. Christian Clausen jämför det som hände med ett strömavbrott. Plötsligt stannade allt. Samtidigt skulle röran efter Lehman Brothers, som nästan alla hade någon sorts relation till, redas upp. </p> <p>- Den söndagen fick man jobba för fullt. Men det är svårt för en enskild bank att göra särskilt mycket, att strömmen är borta är inte mycket att göra åt. Du kan titta i elskåpet, men sedan är det bara att titta ut genom fönstret och fråga: Vad gör vi nu? </p> <p>Även om Nordea inte gick helt torrskodd genom krisen, kreditförluster i Danmark och Baltikum satte spår i resultatet, så gick banken aldrig med förlust under något enskilt kvartal. Förra året var rörelseresultatet på 3,6 miljarder euro, inte långt ifrån nivåerna under toppåren före krisen. Just då tog Christian Clausen över som koncernchef. I mars 2007 när han tillträdde var Nordeas börsvärde drygt 280 miljarder kronor - det är det i dag också. Visserligen gjordes en nyemission på runt 23 miljarder våren 2009, men det är ändå få banker i Europa som har klarat sig så pass bra. Tur eller skicklighet? </p> <p>- Det är både och. Redan från början hade vi stort fokus på riskhantering , riskprofil och att säkerställa styrverktyg. Det beror säkert också på att vi under perioden tagit beslut som har varit svåra genom att säga nej till risker där vi kunde ha tjänat mycket pengar. Men vi sa ändå nej. </p> <p>Det har sagts att en bankman är någon som lånar ut paraplyer när solen skiner och tar tillbaka dem när det börjar regna. Men enligt Clausen var det inte riktigt så denna gång och han hävdar att Nordeas strategi att jobba nära kunderna har gett bättre riskkontroll och därmed kunder i bättre finansiell form och fler affärer. </p> <p>Det Clausen är mest nöjd med i sitt arbete är att han har fått organisationen med 35 000 anställda att gå åt samma håll genom att sprida värderingarna till minsta bankkontor och få strategin med tillväxt genom kundfokus att fungera. </p> <p>- Att bara fokusera på resultat- och balansräkning räcker inte. Vi såg många banker i Europa som drog sig tillbaka från marknaden och satte sig med sina balansräkningar och risker och glömde bort kunderna. De har nu verkliga problem i form av uppförsbacke framför sig när de ska återvinna förtroendet från kunderna. Det får man aldrig förlora. Det starkaste kapital vi har är kundkapitalet. </p> <p>Nordea har historiskt varit svag hos storföretagen. Men under de senaste åren har banken flyttat fram positionerna. Förra året ökade intäkterna från storföretagen med 40 procent. En rapport från analysfirman Greenwich Associates visar att Nordea nu har kundrelationer med nästan alla de 500 största företagen i Norden och att 43 procent av dessa har Nordea som huvudbank. För bara något år sedan var siffran 31 procent. De allra största företagen arbetar ofta med upp till tre banker, mätt på det sättet har Nordea en relation med 87 procent av bolagen. </p> <p>- Det kan man säga är bra täckning. Den är också logisk, eftersom Nordea har en mycket större balansräkning än de andra bankerna. Vi har exempel där vi lånat ut 2 miljarder euro till en enskild kund, det krävs en stor balansräkning för att kunna göra det. </p> <p>Men mest är Nordeas kunder vanliga människor som har jobb, hus, bil, två barn och hund, som Christan Clausen uttrycker det. För att bli så kallad förmånskund hos banken krävs att man har minst 300 000 kronor i lån och/eller sparande och kan tänka sig att använda minst fem av bankens produkter, som lönekonto, bankkort, bil- och bolån eller försäkringar. Under förra året ökade antalet guldkunder med 200 000 och senaste åren har gruppen vuxit med 6-7 procent per år. Tricket är att erbjuda rådgivning som bankerna kallar det (eller säljmöten som det heter i andra företag). </p> <p>- Förmånskunderna är mycket mer nöjda än andra kunder. Men det är inget märkvärdigt - de får rådgivning och då samlar de bankaffärerna i Nordea, så enkelt är det. </p> <p>Och här under intervjun visar Christian Clausen prov på sin talang som säljare: </p> <p>- Du skulle pröva. Det betyder mycket att få ordning och överblick, hos nio av tio kunder hittar vi saker som går att göra bättre. Antingen billigare eller någon annan fördel. </p> <p>I finanskrisens spår kommer en rad nya regler för bankerna, varav det internationella regelverket Basel III får störst påverkan. Bland annat ska bankerna ha bättre balans mellan sin egen finansiering och utlåningen till kunder, riskerna i förhållande till bankens balansräkning ska begränsas, det egna kapitalet ska bli större (se faktaruta). Allt det här betyder att bankerna, allt annat lika, kommer att tjäna mindre pengar om de inte gör om sina affärsmodeller. För Nordea blir det dock inget strategibyte. </p> <p>- Det låter lite tråkigt, men det är mer av samma. Det är företag, private banking och guldkunder. Det som är vårt huvudfokus just nu är att bygga det som vi kallar för nya normalstrategin. Det är att anpassa sig till den stora lavinen av nya regleringar. </p> <p>Arbetet blir omfattande, det handlar om att se över det mesta. Från hur produkterna är utformade och sättet att hantera risker, till hur rådgivningen till kunderna går till. </p> <p>- Det nya normala handlar om att nya regleringar inte ska drabba kunderna mer än absolut nödvändigt. Det är också en affärsidé för oss, för om kunderna inte drabbas kommer de ut från Nordea nöjdare, och då får vi fler kunder och tjänar mer pengar. </p> <p>Christian Clausen tror inte att Nordea är ensamma om att tänka på detta sätt, utan det är något som alla banker i Europa kommer att göra. För Affärsvärldens utsända påminner det om den process som industrin redan har gått igenom - att skruva lite på det mesta för bli så effektiv som möjligt. </p> <p>-När bensinpriset går upp så uppfinns bränslesnåla motorer - när priset på kapital stiger så uppfinner vi kapitalsnåla produkter. Man kan klart dra paralleller till industrin. Det jobbet är särskilt viktigt nu, för tänk på att banksektorn kommer från att i genomsnitt haft 3 procent i kärnprimärkapital och kvaliteten på kapitalet var låg. Nu ska vi över 7 procent, med hög kvalitet på kapitalet. Sett till den tidigare kvaliteten motsvarar det en tredubbling av kapitalet, det är rejält. </p> <p>Att ha gott om kapital har den fördelen att bankens egen finansiering, funding, blir billigare. I dagsläget har Nordea en kärnprimärkapitalrelation på 10,3 procent, vilket borde vara tillräckligt för att stå sig i konkurrensen. </p> <p>- Helt klart. Nordea var bland de första bankerna i Europa som gjorde en emission för att öka kapitalet, så vi har en stark rating, stark funding och starkt kapitalläge. Det räcker fullt ut. Enligt våra egna bedömningar behöver vi inte ens 10 procent, utan något lägre. </p> <p>Men Clausen påpekar också att det finns en gräns för hur stort kapitalet kan vara innan det slår över åt andra hållet och det blir dyrare för bankkunderna. Han tycker inte det finns någon större fördel med att gå över 10 procent. Finansinspektionen tycker däremot att 10-12 procent är en lämplig nivå för svenska storbanker. </p> <p>- Personligen tycker jag inte att detta är bra. Jag tycker det bör vara ett globalt beslut. Säger man att det ska vara 10 procent så rättar vi oss efter det, men det är bra om det är samma för alla. Det är svårt att förstå att någon bank ska drabbas mer än andra, och jag tror också resultatet till slut blir en internationell överenskommelse om vilken nivå som ska gälla. </p> <p>Större eget kapital betyder också att det bli svårare för bankerna att skapa en lika hög avkastning som tidigare. Därför finns det en del som befarar att bankaktier kan bli tråkigare att äga i framtiden. </p> <p>- Nej, det tror jag inte. Relationen mellan risk och avkastning är fortfarande attraktiv. Just nu har Nordea en avkastning på eget kapital på 12 procent, men vi jobbar på att få upp den. Men risken är så mycket lägre att 14 procent avkastning på 10 procent kärnprimärkapital är lika bra som 18 procent avkastning på 6 procent. Det är samma risk/return, för även om avkastningen har gått ner så har risken det också. </p> <p>Apropå aktieägande så har den finska finanskoncernen Sampo ersatt svenska staten som största ägare i Nordea. Vid förra veckans bolagsstämma valdes Sampos ordförande Björn Wahlroos till ny ordförande även i Nordea. </p> <p>Hur påverkar det ditt arbete? </p> <p>- Det påverkar faktiskt inte alls för det har varit en process, Sampo har ökat ägandet gradvis och Björn Wahlroos har suttit i styrelsen de senaste två åren. Staten har varit en bra långsiktig ägare och nu är Sampo en bra långsiktig ägare. Vi har jobbat tillsammans under de här åren och det är inte något nytt, det är nytt att han blir ordförande, men vi har haft diskussioner om strategin, så jag ser det som en naturlig fortsättning på resan. </p> <p>Lyfter vi blicken och försöker titta fem år framåt så tror Christian Clausen att Nordea ytterligare har stärkt sin position, ökat kundkapitalet och är klara med anpassningen till det nya normalläget. Och att Nordea har fortsatt leverera bra aktieägarvärde. </p> <p>- Kanske det verkar lite tråkigt, men frågar du investerarna om de vill fortsätta de senaste de senaste fyra, fem årens resa kommer de att säga: Kan ni göra det så är det riktigt bra.</p>

Vasaloppsåkare

Namn: Christian Clausen.
Ålder: 55 år, född 1955.
Utbildning: Magisterexamen i ekonomi, Köpenhamns universitet.
Karriär: 2007- koncernchef Nordea.
2000-2007 chef för Asset Management & Life Nordea. 1998-2000 medlem av Unibanks koncernledning. 1996-1998 vd Unibank Markets. 1990-1996 vd Unibörs Securities. 1988-1990 vd Privatbörsen.
Familj: Fru och två barn.
Övriga uppdrag: Ordförande European Banking Federation, ordförande Svenska Bankföreningen.
Antal aktier i Nordea: 96 334, värde ca 6,7 miljoner kronor.
Fritid: Gillar sport och försöker träna fem dagar i veckan. Åker längdskidor, åkte Vasaloppet stafett. Uppskattar den svenska naturen och är gärna ute och vandrar.


Om Nordea och katastrofen i Japan:

 - Det är en fruktansvärd tragedi för japanerna, men för Nordea har det ingen direkt betydelse. Indirekt påverkar det hur vi ser på utvecklingen framöver.
Hur då?
- Det är tre effekter som vi noggrant håller ögonen på. Den viktigaste är energin, vad som händer med oljepriset och kärnkraften. De tar lång tid att komma fram till hur energifrågan ska lösas globalt. Hur balansen mellan olja, kärnkraft och andra energikällor ska hanteras.

- Den andra är tilliten till framtiden, både i näringslivet och hushållen. När riskbilden har ändrats kanske företagen drar ner lite på investeringstakten. Den risken finns, men det ser inte ut som om den är särskilt stor.

 

- Den tredje är den direkta effekten i Japan. Förstörelsen har varit extrem och nu ska det byggas upp igen. Det är inget negativt för vår världsbild. Den ekonomiska aktiviteten är god.
 

Basels nya kapitalkrav
Kravet på kapital av bästa kvalitet, den så kallade kärnprimärkapitalrelationen, höjs i Basel III från 2 till 4,5 procent av bankens balansomslutning. Dessutom ska en buffert på 2,5 procent läggas på. Till det kommer 0-2,5 procent i kontracyklisk buffert. Totalt blir det alltså 7-9,5 procent.

Agnetha Jönsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom